Syftet med studien var att belysa hur professionella från två olikaverksamheter, en öppenvårdsmottagning och en slutenvårdavdelning, tänker kring självskadebeteende och sitt arbete medindivider med denna problematik. Studiens frågeställningar var;hur tänker professionella kring självskadebeteende och dessbehandlingsarbete. Vilka likheter och skillnader finns det mellanen öppenvårdsmottagning och en sluten vårdavdelning. Studienutgår från en hermeneutisk forskningstradition och bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra professionella inomområdet. Studiens teoretiska utgångspunkter är det professionellaförhållningssättet och behandlingsrelationen mellan professionellaoch individer med självskadebeteende. Resultatet visar på attprofessionellas personliga egenskaper är det som är viktigast imötet med individer som har ett självskadebeteende. DBTbehandlinghar visat sig vara en effektiv metod, men andrametoder som används är även miljöterapi och motiverande samtal.Det är problematiskt att jämföra behandlingsarbetet mellan öppenochslutenvård då verksamheterna har olika förutsättningar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist. Bra bemötande ansågs bestå av respekt, lugn och tålamod. När de demenssjuka blev aggressiva och oroliga användes lugnt bemötande, närhet, avledning och personcentrerad vård, hellre än lugnande läkemedel. Slutsats: God kunskap och bra attityder är grunden i bemötandet av demenssjuka, men tids- och personalbrist kan försvåra vården. Det är viktigt med individanpassade aktiviteter och ökad anhörigkunskap. Vidare studier inom ämnet behövs. / Aim: The aim of this study was to investigate health care professional’s knowledge, attitudes towards and interaction with people with dementia in elderly care. Method: A qualitative descriptive study. Seven semi-structured interviews with eight partici-pants from nursing homes in Jönköping County were conducted. The interviews were record-ed and a content analyze was used. Results: Personal experiences of dementia among staff affected their comprehension of the relatives’ situation. The staff considered the relatives’ knowledge and opinions to be important. Activities were adjusted to suit the abilities and interests of the individuals with dementia. The importance of seeing the person behind the disease was emphasized, which was considered difficult due to lack of time and staff. Respect, calmness and patience were considered to be important factors to create good interaction between individuals with dementia and caring staff. Calmness, closeness, diversion of attention and personalized care were used in situations when individuals with dementia got aggressive or anxious, rather than tranquilizing medicines. Conclusion: Adequate knowledge and attitudes are fundamental in the interaction between individuals with dementia and caring staff. Lack of time and staff may affect the care in a negative way. It is important with individualized activities and an increased knowledge among relatives.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra kvinnor över 75 år upplever jämlikhet i sina liv, med avseende på ålder, genom att göra intervjuer utifrån en fenomenologisk ansats. Ansatsen medförde utgångspunkten att det är individers upplevelser i sin vardagliga värld som har betydelse för att skapa förståelse. Analytiska verktyg i studien har varit delar av Bourdieus teori i Modeskaparen och hans märke, samt Elias och Scotsons teori i Etablerade och outsiders. De intervjuade kvinnorna framhöll att de upplevde sig bli väl bemötta i samhället. Jag finner dock att det, i deras berättelser, går att återfinna inslag av stigmatisering i äldres liv. Detta tar sig bland annat uttryck i att äldres delaktighet i samhället begränsas och att de uppmanas att orientera sig mot centrala delar av yngres värderingar. För att lyckas med det sistnämnda argumenteras det för att det blir särskilt viktigt för äldre att visa sig självständiga. En möjlig anledning till detta föreslås vara att kvinnorna levt hela sina liv i en välfärdsstat där beroende av andra individer inte har varit nödvändigt. / The aim of this study was to explore how four women over the age of 75 experience equality in their lives with respect to age, by conducting interviews from a phenomenological approach. The point of departure was that it is the experiences of individuals in their life world that is of relevance when striving for understanding. Analytical tools in this study have been parts of the theory presented by Bourdieu in Modeskaparen och hans märke, along with parts of the theory presented by Elias and Scotson in The Established and the Outsiders. The interviewed women emphasised that they perceived themselves to be treated well in society. However, I find that it, in the narratives of the women, is possible to identify elements of stigmatisation in the lives of older people. This is, among other ways, expressed when older people’s participation in society is limited, and when they are encouraged to orient themselves to central aspects of younger peoples values. To achieve the last it is argued that independence is of special importance for older people. One possible reason for this is suggested to be that the women have spent their whole lives in a welfare state where a dependence on other individuals has not been necessary.

The store manager can make great benefits of having an eye on how the staff works towards the customer, because the personnel is an important tool when competing with other stores. This paper is focusing on the part that relates to the staff in the store, which is one of the key tools in the competition for customers after the customer made it to the store. Many stores have guidelines which the staff should follow when they meet with customers. If the staff is too tightly controlled by these guidelines, customers can perceive the first encounter with the staff as artificial and as if the genuine friendliness does not exist. It is important that the staff looks at the individual customer and treat every customer in a personal way and that the staff can see the customer’s needs. There are several methods the staff can use to get the customer to choose to make their purchase in the particular store. If the staff does not have a good knowledge about the products they are selling, the customer may choose to make the purchase in a store with better service and better help when it comes to choosing the products. It is important that the staff has got a good knowledge and is able to compare different products to reach each customer’s needs. In many cases it may also be that the customer perceives the seller in a certain way, but the seller was thinking of appearing in a different way. This occurs for example when the staff tells that they make sure to greet every customer, but the customers still may feel neglected in many cases. In this paper, we highlight more similarities and differences between customers and staff perceptions and give more suggestions on how the staff can work with their approach to get the customers to complete their purchases in the store. The conclusions of this essay may be of interest to store managers and store employees who are working with customers. The essay provides multiple views on how customer service works.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten är nu mer synlig och accepterad i samhället på grund av lagar och författningar. Inom Hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig vård, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vårdpersonal fortfarande en negativ syn på patienter utanför heteronormen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som byggdes på sex kvalitativa och en kvantitativ artikel som speglade studiens syfte. Resultat och konklusion: Patienterna upplevde att vårdpersonalen arbetade utifrån ett heteronormativt synsätt. Det framkom upplevelser av att vårdpersonalen hade en diskriminerande, kränkande och nedvärderade attityd. Dessutom framkom upplevelser av att kommunikationen hämmades i relationen mellan vårdpersonal och patient. Det framkom även önskemål från patienter med homosexuell identitet om hur ett bra bemötande och hur en god kommunikation skulle kunna skapas. Implikation: Det finns behov av ökad kunskap om olika sexuella identiteter hos vårdpersonal, för att undvika att patienter upplever diskriminering och utanförskap. Därmed kan det vara betydelsefullt att lyfta problemet tydligare i grundutbildningen. Det finns även behov av vidare forskning för att få ökad kunskap om hur dessa negativa upplevelser skall undvikas.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal. De upplevde att kommunikationen kunde vara bristfällig samt att hälso- och sjukvårdspersonal kunde ha bristande kunskap om kommunikation med döva personer. Mellan döva personer och hälso- och sjukvårdspersonal användes olika kommunikationssätt. Det kunde vara att skriva på lappar, läsa av läppar, använda sig av professionell tolk eller närstående som tolk. Under vissa förutsättningar kunde dessa kommunikationssätt upplevas otillräckliga. Kommunikation kunde underlättas om hälso- och sjukvårdspersonal kommunicerade med teckenspråk, kroppsspråk eller med hjälp av en professionell tolk. Implikation: Mer forskning behövs om döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård, samt om hur sjuksköterskan kan förbättra kommunikation med döva personer.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för koncentrationssvårigheter, hur verksamma pedagoger i förskolan upplever barn i koncentrationssvårigheter samt vilka strategier de använder sig av i mötet med barn i koncentrationssvårigheter. Undersökningen utgörs av fyra semi- och ostrukturerade gruppintervjuer med två till tre deltagande pedagoger i varje grupp. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på det sociokulturella perspektivet utifrån Säljö, Dysthe samt Vygotskij som belyser det på olika sätt. Det grundar sig i att allt lärande sker genom kommunikation och i interaktion tillsammans med andra. Utifrån forskningens syfte innehåller bakgrunden forskning som vi anser relevant för studien. Den innefattar även Läroplan för förskolan Lpfö 98, FN:s barnkonvention samt Salamancadeklarationen. Resultat visar att det inte finns ett rätt sätt och därav inte en strategi att tillgå i arbetet med att möta barn i koncentrationssvårigheter, samt att koncentrationssvårigheter kan yttra sig dels genom överaktivitet och dels genom dagdrömmande barn. Den viktigaste strategin pedagogerna belyser är att vara närvaro, bemöta barnet positivt och integration. Pedagogernas förhållningssätt spelar stor roll och strategierna bör väljas utifrån den enskilda individens intresse och behov. Resultatet visar även att miljön är av stor betydelse för barn i koncentrationssvårigheter.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger bemöter barnen i samlingen på förskolan, får pojkar och flickor olika mycket uppmärksammhet och är i så fall pedagogerna medvetna om sitt sätt att bemöta barnen. Vi har undersökt detta genom intervjuer med tre pedagoger samt observationer av sex samlingar. Vi har sedan analyserat materialet och med hjälp av tidigare forskning och våra egna tankar och åsikter fört en diskussion om resultatet. Resultatet visar på att pedagogerna inte bemöter barnen så som de i intervjuerna menade att de gjorde. Av intervjuerna framgick att barnen bör bemötas utifrån deras personlighet och behov, men av observationerna framgick att flickorna inte alls fick lika mycket utrymme som pojkarna. Pojkar tog betydande mer plats i samlingen inom tre av de fyra kategorier vi valt att undersöka

Vårt övergripande syfte med undersökningen var att undersöka om kunskap om neuroutvecklingssystemen kan vara till hjälp att förstå barns olikheter och därmed ge ett gott bemötande och rätt stöd. Metoden vi använde var en kvalitativ intervju med semistrukturerad uppläggning. Genom intervjuerna fick vi ta del av hur man praktiskt kan tillämpa Mel Levines teorier i vardagsarbetet med elever. Resultatet visade att samtliga intervjuade tyckte att teorierna har kompletterat och vidgat deras syn på elevers olikheter. Frågeformulären har gett dem ett strukturerat pedagogiskt verktyg som är till god hjälp för att hitta rätt undervisningsnivå. Såväl våra egna erfarenheter som vår studie bekräftar att kunskap om neuroutvecklingssystemen ger större förståelse för elevers olikheter samt underlättar att upptäcka mönster i svårigheterna och komma på idéer om hur man skall lägga upp undervisningen. Utifrån resultatet är vi övertygade om att den praktiska tillämpningen av teorierna kan vara ett underlag för det diagnostiserande/kartläggande arbetssättet i skolan.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen. Faktorer som påverkade pedagogernas arbete var bristande kompetensutveckling och handledning. Både pedagoger och politikern ansåg att undervisning med varierande arbetssätt var bidragande faktorer för att alla elever skulle få förutsättningarna att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov.