No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivföräldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerättssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivföräldrar utifrån ett professionellt förhållningssätt. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats där sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivföräldrar respektive två familjerättssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrån teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med människor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angående tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhållningssätt. Dock gick det att urskilja att adoptivföräldrarnas delaktighet kunde öka utifrån ett gott bemötande ifrån familjerättssekreterarna, vilket i sin tur hade ett starkt samband med det professionella förhållningssättet. Ifall adoptivföräldrarnas känsla av delaktighet ökade, minskade dessutom deras upplevelse av utsatthet. Sammantaget är en av studiens slutsats att utsatthet, delaktighet, bemötande och professionellt förhållningssätt, alla är förutsättningar för varandra och att det ena begreppet ej går att förklara utan det andra. / The purpose of this study was to examine how the adoptive parents, who adopted children internationally, experienced their participation and vulnerability in their consent inquiry. In addition to this purpose, the study examined how adoption social workers experience that they can respond to adoptive parents based on a professional approach. To answer the purpose of the study a qualitative approach was used in which six people were interviewed, four adoptive parents and two adoption social workers. The empirical data were interpreted by theories involving power and roles in the professional work with people. The results showed that there were different views among all respondents on the concepts of participation, vulnerability, attitude and professional approach. However, it was possible to discern that the adoptive parents' participation could increase from a good response from adoption social workers, which in turn had a strong relationship with the professional approach. If the adoptive parents' sense of participation was increased, was their experience of vulnerability reduced. Overall, one of the conclusions of the study was that vulnerability, participation, attitude and professional approach, are all based on each other and that neither concepts can be explained without illuminating the other.

Studien utgår från några pedagoger som gått utbildning i ICDP-Vägledande samspel, ett empatibaserat program som sätter fokus på en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lärare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhållningssätt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP. Studien baseras på observationer och på samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger på pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingår även skrivuppgifter från kursdeltagare där de delger vad ICDP-kursen givit dem. Analysmetoden i studien är fältanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förståelsen av beteenden och händelser. Mina observationer har utförts i tre klasser på olika skolor i kommunen. Eleverna har undervisats i olika ämnen och de har skiftande åldrar. Såväl föräldrar som kursdeltagare har givit sitt samtycke till att delta. Resultatet visar: att pedagogerna har en positiv syn på eleverna att de har en hög medvetenhet om samspelets betydelse att den regleringen som används är mild och det finns en strävan att visa på alternativ att de genom ICDP-kursen känner sig bekräftade i sin yrkesroll Studien visar att medvetenhetsgraden vad gäller samspel och interaktion är hög hos pedagogerna.  Pedagogerna har tillägnat sig delar av ett gemensamt språk att samtala och reflektera utifrån, vilket kan stärka och skapa en bas och språket kan tolkas ge bättre förutsättningar för reflektion utifrån fler infallsvinklar. Pedagogerna uttrycker en vilja att utveckla sig själva. ICDP kan ha bidragit till detta.

Syftet med denna studie är att i grundskolans årskurs nio undersöka hur lärare upplever och bemöter elever med särskilda matematikförmågor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare som undervisar i år nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lärandeteori. Resultatet som framkom i studien visar på att lärarna uppfattar att elever med särskilda matematikförmågor skiljer sig åt sinsemellan, men att två typer av duktiga elever ändå kan urskiljas i deras berättelser; den mekaniske räknaren och den logiske tänkaren. Den logiske tänkaren betraktades dock som mer kvalificerad än den mekaniske räknaren. I resultatet framkom också att lärarna i första hand stödjer och hjälper elever med svårigheter i matematik framför elever med särskilda förmågor i matematik. De senare får i princip klara sig på egen hand. Lärarna ville dock gärna bemöta dessa elever på ett mer stimulerade sätt. Det fanns hos lärarna ett flertal goda idéer kring hur dessa elever bättre skulle kunna entusiasmeras, vilka emellertid inte kan fullföljas på grund av ett flertal hinder som lärarna till stor del själva inte kan påverka. Framförallt gäller det för lite tid, för stora elevgrupper samt för lite personal och resurspersoner.

Vilken betydelse har det hur lärare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet någon roll för hur eleverna värderar sig själva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie är att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lärares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger på bemötandets betydelse för självkänsla, motivation och lärande men även hur eleverna vill bli bemötta framkommer. Som teoretisk utgångspunkt presenteras dels en syn på hur självkänslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det är lärares förhållningssätt som styr elevers motivation. Metoden som använts är gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och därmed lättare kunde diskutera betydelsen av lärares bemötande. De slutsatser som dras i studien är att elever vill att lärare med sitt bemötande ska bekräfta dem på tämligen primära vis; genom att hälsa på dem även utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmärksamma dem och verkligen lyssna på dem. Nästan samtliga informanter föredrog lärare som har ett strängt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansågs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bättre. När det gäller bemötande som påverkar självkänslan framkom att den känsla beröm gav uppfattades som något bestående medan negativ kritik inte ansågs ha betydelse på lång sikt. Bemötanden som anses betydelsefulla för informanternas motivation och lärande är främst lärares kompetens i sitt ämne och i att lära ut den samt lärares beröm eller negativa kritik. Relationen nämns även den som främjande för lärande.

Abstrakt Amanda Lundqvist (2011).  Katten förstår mina känslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i Gävle. Akademin för utbildning och ekonomi.    Bakgrund: Intellektuellt funktionsnedsatta har stora fysiska och psykiska hälsoproblem. Att satsa på de psykiska problemen är av nytta då detta även påverkar de fysiska. Viktiga faktorer för att bättra den psykisk hälsa är känsla av delaktighet och chans till ökade sociala kontakter. Ökat socialt stöd och delaktighet ökar också självkänsla och omvänt krävs ökad självkänsla att våga detta. Målgruppen intellektuellt funktionsnedsatta saknar denna självkänsla. Genom positivt eller negativt bemötande kan självkänslan höjas eller sänkas. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hur fem personer som har en intellektuell funktionsnedsättning upplever bemötande i deras vardag och att kunna urskilja situationer som är främjande och dess i motsats inte främjande för deras självkänsla. Som metod användes kvalitativa intervjuer med fem deltagare. Varje intervju varade i 30 minuter. Resultaten tolkades utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet; Att vara glad, att skoja och berätta roliga historier är framträdande upplevelser av en snäll person enligt respondenterna och upplevs som ett positivt bemötande och antages höja deras självkänsla. Det är viktigt att med kroppsspråket tydligt visa sina intentioner. Empati och verbala företeelser verkar vara svårt att både uppfatta och beskriva. Kroppsspråket och det icke verbala språket är betydelsefullt för målgruppen. Dum, elak, anklagande, aggressiv upplevs av respondenterna som dåligt bemötande. Beteende av detta slag kan sänka självkänslan utifrån antagandet att negativa upplevelser sänker självkänslan. De fem deltagarna i denna intervju verkar sakna självkänslan när det gäller möten med obekanta. Många av respondenterna väljer istället att umgås med bekanta. Dessa relationer verkar på många sätt vara gynnande, ett mycket stort stöd, motivation och en resurs. Slutsats; Deras undvikande beteende med obekanta är oroväckande. Utan socialisering i samhället kommer de inte att kunna öva eller få chansen att utveckla språkliga, sociala, kulturella eller kommunikativa resurser. Följden kan bli att de blir rädda för det okända, isolerar sig ännu mer och då också tappar självkänslan, motivationen och meningsfullheten att utvecklas. Det är av vikt att vi bemöter dem på ett positivt sätt, denna studie kan vara underlag mot rätt riktning .   Nyckelord; Intellektuellt funktionsnedsatta, bemötande, självkänsla, hälsa, delaktighet, socialt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslärare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslärarna har om AS och om det finns någon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sättet att bemöta en elev med AS. I studien användes en kvalitativ metod där mitt insamlade material används för att beskriva och förstå sociala processer samt att fånga yrkeslärarnas upplevelser utifrån fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslärare med andra inriktningar än omvårdnad på sina yrkeslärarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslärarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslärarna har skaffat sig praktisk erfarenhet på vägen kring AS, då de inte fick någon i sin utbildning. Yrkeslärarna anser också att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga sättet att kommunicera. Tydlighet, struktur, god planering, tillgång tillförtydligande kommunikationshjälpmedel och att eleven har meningsfullt arbete under lektionen är viktiga förutsättningar för att hantera situationen i klassrummet. Tre av yrkeslärarna menade även att för mycket av deras fokus läggs på elever med extra stödbehov, istället för på de elever som vill. Slutsatsen påvisade att yrkeslärarna upplever att planeringstiden och den pedagogiska delen har minskat, att mycket av arbetets fokus ligger på elevernas sociala problem och dokumentation, att elevernas inställning till skolan har förändrats, brist på respekt från både föräldrar och elever samt att det är yrkeslärarnas långa yrkeserfarenhet som hjälper dem att hantera de situationer som uppstår i skolan och i klassrummet. Fyra av sex yrkeslärare uppger att de inte kan tänka sig att välja yrkelsläraryrket igen om de fick möjligheten. Det som motiverar dem att fortsätta är att få lära ut sitt yrkeskunnande, fantastiska kolleger, men framförallt ungdomarna och att se deras glädje när de växer och lyckas med saker somde själva inte trodde att de skulle klara av.

Jämställdhet i förskolan är ett ämne som är relevant då det står i läroplanen att de som arbetar i verksamheten ska främja jämställdhet (Skolverket, 2010). Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika i förskolans verksamhet och att det inte finns något konkret arbetssätt för att främja jämställdhet. Syftet med undersökningen har varit att ta del av hur fem olika förskollärare säger sig arbeta med jämställdhet i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och dessa har ägt rum i en mindre kommun i Skåne. Undersökningen har gjorts på fem olika förskolor med en förskollärare från varje förskola. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna har samma uppfattning om vad jämställdhet innebär, att flickor och pojkar ska få samma möjligheter. Det finns vissa traditionella könsmönster i förskolan, förskollärare säger sig arbeta för att motverka dessa.

This two years master’s thesis takes interest in the concept of marketing related to the Children’s Library. The purposes have been to investigate the perception of marketing among a few librarians working at the Children’s Library in the Swedish region of Halland and further to analyse their perception of marketing in the daily work at the library. Eventually to analyse the consequences of these librarians approach to marketing related to their perception of the library’s mission. The Regional aspect of the survey is due to the 2011 celebrated report about marketing the library. The theoretical framework is twofold, the marketing mix is used to understand what at the library could be used in marketing. The work of the Danish scholars Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen are used to understand the different functions of the library. Their theory present the library’s four different func-tions illustrated as "spaces". The spaces are the inspiration space, the learning space, the meeting space and the performative space. By those means the librarians perception of marketing in their everyday work have been analysed. The method used is qualitative, semi-structured interviews. Results show that the majority of the librarians preferred the vague word "visibility" to marketing. The con-cept of marketing was more seen as something communicated to users by posters and leaflets. When asked about interpersonal relations, accessibility and communication the librarians saw these concepts as important thought not obviously related to marketing. The spaces of inspiration and performance were more strongly connected to marketing than the learning space and meeting space. There is an urgent need to discuss the concept of market-ing in relation to the role of the library. This is a two years master’s thesis in Library and Information Studies.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever vårdpersonalens bemötande och hur de önskar att bli bemötta. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Datainsamling skedde genom individuella intervjuer med åtta kvinnor, som alla var medlemmar i en fibromyalgiförening i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Huvudresultatet var att vårdpersonalens bemötande av informanterna beskrevs som en upplevelse av att inte bli bekräftad. Detta grundades i deras upplevelse av att vårdpersonalen inte trodde, eller lyssnade på dem. De upplevde även att kunskapen om fibromyalgi hos vårdpersonalen var bristfällig. Informanterna beskrev även att de upplevde att de kunde känna förtroende för vårdpersonalen men att de önskade att de i större grad blev bemötta så.  De beskrev en önskan om att vårdpersonalen i högre grad skulle lyssna på dem, visa förståelse och ge dem information om sin sjukdom. Slutsatsen var att känna förtroende för vårdpersonalen bygger på att bli lyssnad till och få förståelse för sin sjukdom av vårdpersonalen samt att få information. Att bli misstrodd och/eller ej lyssnad på av vårdpersonalen samt brist på kunskap hos vårdpersonalen upplevdes som att inte bli bekräftad. / The aim of the study was to describe how women with fibromyalgia experienced health care professionals´ response and how they wish to be responded. The study had a qualitative approach with a descriptive design. Data were obtained from individual interviews with eight women, who were all members of a fibromyalgia association in central Sweden. Data were analyzed using manifest content analysis. The main result was that the informants experienced the health care professionals as not confirming them. This was based on the informants’ experience of not being believed or listened to. They also felt that the knowledge of fibromyalgia among health care professional was poor. The informants also described that they could trust the health care professionals but that they wished that they to a greater extent was responded that way. They described a desire that the health care professionals in greater extent should listen to them, show an understanding and give them information. The conclusion was that the confidence of health care professionals is based on being listened to and to be showed an understanding of their disease and to receive information. To be discredited and / or not being listened to and lack of knowledge among the health care professionals about fibromyalgia was perceived as not being confirmed.