Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt.   Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel. I studien möter vi medvetna lärare med olika lärarstilar, men med elevernas bästa för ögonen. De visar också att de brottas med dilemman kring läroplanens intentioner om den goda lärmiljön med demokratiska värden och kursplanernas uppnåendemål. Slutsatsen är att lärare betyder mycket för eleverna. Tydlig kommunikation och bekräftelse där läraren är säker att budskapet når fram och inte misstolkas är viktigt för inlärningen. Diskussioner kring pedagogisk filosofi, relationens möjligheter och svårigheter samt kommunikationens betydelse och fallgropar kan öka medvetenheten och förståelsen för lärarrollen och elevernas utvecklings- och inlärningsmiljö.

Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.   Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.   Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.

Bakgrund: att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. Syftet: med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: tre teman framkom; Information med underrubriker: dödsbeskedet, kommunikation. Omhändertagande med underrubriker: att se personen som avlidit, uppföljning. Vårdpersonalen med underrubriker: kommunikation mellan kollegor, vårdpersonalens egna känslor samt kunskap och utbildning. Slutsats: är att det saknas utbildning och kunskap hos vårdpersonal inför att möta anhöriga vid plötsligt dödsfall. Det visar sig genom att de anhöriga beskriver en bristande kommunikation och information från vårdpersonalen och att de drabbade upplever att de inte fått den hjälp de önskat. Det framkommer att det är värdefullt för de anhöriga att de individuella behoven tillgodoses och att någon form av uppföljning erbjuds.

Homosexuellas upplevelse av vårdgivares bemötande i vården kan innebära både ett lidande och välbefinnande utifrån den vårdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vårdgivares bemötande i vården. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både vårdande och icke vårdande upplevelser av bemötandet i vården, dock dominerar det icke vårdande bemötandet. Vårdtagare har upplevt ett gott bemötande där vården har överträffat deras förväntningar och en god vårdrelation har skapats. Flera vårdtagare har blivit utsatta för kränkning samt nekade till vård, vilket resulterade i ett vårdlidande som påverkade vårdrelationen negativt. För att förbättra vårdrelationen krävs det att vårdgivare har kunskap om denna minoritetsgrupp. Det krävs också ett aktivt ledarskap som uppmärksammar vårdgivares brister och försöker att leda till ett bättre vårdande, som vidare ger vård på lika villkor. Studiens resultat kan tillämpas i olika vårdsammanhang.

Studiens syfte är att ta reda på hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön. Däremot syntes skillnad i bemötandet vid tonläge och ordval. Vi kunde tydligt se att pojkarna dominerade talutrymmet och att pedagogen gav pojkarna extra uppdrag för att hålla dem lugna. Vi tyckte oss kunna utläsa att pedagogen försökte se alla eleverna varje dag och att hon ansåg sig ”ha koll” på genusperspektivet i klassrummet, tyvärr syntes inte detta alltid i undervisningen. Vi anser att genusperspektivet är viktigt att ha med sig både i sitt bemötande och i undervisningen och att detta skulle framgå ännu tydligare i våra läroplaner för att alla pedagoger skall ha en god kunskap.

No description available.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning. Detta kopplas sedan ihop i vår diskussion. Utifrån svaren vi fick av pedagogerna kunde vi utforma tre olika kategorier: Valet mot ett yrke i förskolan, Barnen är viktigast och Omgivningens bemötande. Resultatet visar att alla pedagoger i vår studie hade ett tydligt motiv när de valde att arbeta i förskolan, nämligen ett tidigt intresse för att arbeta med människor. Vi har även kommit fram till att pedagogerna alltid har blivit positivt bemötta av omgivningen från att de trädde in i yrket fram till idag. Pedagogerna anser att barnen är det viktigaste i deras arbete och att barnen ska stå i centrum. Pedagogernas fritidsintressen är något som utövas i stor utsträckning i deras arbete.

Studiens syfte var att undersöka några lärares bemötande gentemot elever ur ett könsperspektiv. I studien genomfördes observationer i grundskolans tidigare år, både på grupp- och individnivå. På gruppnivå studerades fördelningen av lärarens kontakter mellan pojkar och flickor. Då en medvetenhet fanns om att enskilda elever kunde ta stor del av lärarens uppmärksamhet, behövdes en kompletterande observation som tittade på fördelningen av lärarkontakter på individnivå. Genom observationerna framkom det på gruppnivå en stor variation i resultatet. Utav observationerna på individnivå fick studien ett entydigt resultat där det visade sig att ett fåtal elever i alla undersökningsklasser upptog de flesta kontakterna från läraren. Att studera könsfördelningen på gruppnivå blev därför svårt utan att ta hänsyn till enskilda individers behov. Studien omfattade även en elevenkät som fungerade som ett tillägg för att styrka eller motsäga observationsresultatet. Det som framkom genom enkäten var att elever överlag var nöjda med sin skolsituation och att eleverna inte ville ändra på något i sitt samtal med läraren. Detta trots att observationsresultatet i tre av fyra klasser visade att fördelningen var ojämn mellan könen. Eleverna uppgav sig inte se någon skillnad på lärarens bemötande, med undantaget i en klass. Där fick pojkarna mest uppmärksamhet. Dock behandlades flickorna på ett vänligare sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen. Föräldrarna menade även att samspelet mellan skolan och barnet påverkade barnet i negativ riktning då de blev ofördelaktigt bemötta samt inte fick tillräckliga stödinsatser. Slutsatsen påvisade att föräldrarna upplevde att skolans stödinsatser samt skolpersonalens bemötande hade betydelse för hur barnet lyckades klara av skolan samt hur de utvecklade sin självbild. / The aim of this study was to examine whether parents of children with ADHD/ADD felt that their children received the support they needed in school and how the children were treated by the school staff. Furthermore, we examined how parents felt that the interaction between the school and the student affected their children. The study used a qualitative method in which the collected material was interpreted though symbolic interactionism and labeling theory. Four parents with children with ADHD/ADD have been interviewed. The results showed that parents felt that their children had inadequate or no assistance and some children were treated unfavorably by school staff. Parents also suggested that the interaction between school and child affected the child negatively because they were unfavorably treated and did not receive sufficient support. The conclusion of the study showed that the parents felt that school support activities and attitudes of the staff had a negative effect on their children’s ability to cope with school and their self-image.

No description available.