<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning. </p>

<p>Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.</p><p>Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling. Detta var de alla överens om men efterfrågade yttre stöd och ökad kunskap inom ämnet. Vad vi kunde se var att pojkar är de som i större utsträckning får ta del av den negativa uppmärksamheten, framförallt under samlingen. Flickor uppmuntrades oftare till längre samtal och deltog på ett aktivt sätt i både samling och under måltider. Tidigare forskning har visat att detta ämne (genus) är i behov av större kunskap och vidare forskning. Även om pedagogerna är till viss del medvetna och försöker bemöta flickor och pojkar på ett jämställt sätt är det tydligt att detta är ett långsiktigt och krävande arbete. Det fordras av pedagogerna att de är insatta i vad det kan innebära att vara och agera genusmedvetet.</p>

<p>Studiens syfte är att ta reda på hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön. Däremot syntes skillnad i bemötandet vid tonläge och ordval. Vi kunde tydligt se att pojkarna dominerade talutrymmet och att pedagogen gav pojkarna extra uppdrag för att hålla dem lugna. Vi tyckte oss kunna utläsa att pedagogen försökte se alla eleverna varje dag och att hon ansåg sig ”ha koll” på genusperspektivet i klassrummet, tyvärr syntes inte detta alltid i undervisningen. Vi anser att genusperspektivet är viktigt att ha med sig både i sitt bemötande och i undervisningen och att detta skulle framgå ännu tydligare i våra läroplaner för att alla pedagoger skall ha en god kunskap.</p>

<p>We have made a qualitative study where we have chosen to interview a number of respondents consisting of ophthalmologists, eye nurses and patients. The purpose of the study was to examine employees' perceptions of patient-related status and treatment and quality, and meaningful participation in the work. The conducted interviews, we then sat in relation to how patients experienced the visit to the eye clinic and their perception of accessibility and hospitality. The result is then compared against the policy of the Title use of internally and we have also tried to explain what is happening with the help of various theorists. Theorist that we made use of is Maslow, Foucault, Deming (TQM) and Herzberg. By applying these theories, we have tried to explain various phenomena that have emerged during the study and why they occur and possibly what you can do about them if there is a need for it. We have used Maslows pyramid of needs, Foucault's power concept, Herzberg motivation theories and TQM Deming with 14 points. The investigation has shown a result that partially fulfilled their expectations and we managed to get answers to our fundamental questions, which reads:</p><p>How do employees perceive their own status and its own response? Employees feel they have a good response and a relatively good availability but can be improved, especially in terms of availability when they feel they would need more time for some patients who have a greater need for help. It also differ depending on whether they are ophthalmologists or eye nurses.</p><p>How does the employee consider the quality and meaning at work and their participation in the work? People look at quality as an important moment in the hospitality and the outcome of patient visits and the meaning of the work feel worthwhile when they help people to improve the daily life, current participation in the work, it is a little different depending on the more specific tasks, the respondents have, where these differ about. Quality is also seen as the treatment they give is the right treatment and that the quality of reading is good.</p><p>How patients perceive the quality of the meeting with the nursing staff? Patients feel that they receive a good quality of care and usually a good reception where the staff are nice and try to take the time to help patients with problems. Some patients note that it feels like that caregivers are sometimes stressed and does not care about the patients when they are lagging behind with patient visits and patients want a declaration that they are late but that they should have come in as soon as possible. It also seems to be some communication problems as they sometimes do not know what to do with patients in therapy, therefore, that they are very ill-informed in the patient case and sometimes what the eye doctor prescribed and why he prescribed this. Reliability may be seen as good, but the study should not be used for generalization when the proportion of patients may be considered too small. The validity of the study should be good because we reflect on the ethical in relation to data collection and thinking about how we should solve them in a good way.</p> / <p>Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har valt att intervjua ett antal respondenter bestående av ögonläkare, ögonsjuksköterskor samt patienter. Syftet med studien var att undersöka medarbetarnas uppfattning av patientrelaterad tillgänglighet och bemötande samt kvalité, mening och delaktighet i arbetet. De genomförda intervjuerna har vi sedan satt i relation till hur patienter upplevt besöket vid ögonmottagningen och deras uppfattning av tillgängligheten och bemötandet. Resultatet har sedan jämförts mot de policydokument som avdelningen använder sig av internt och vi har även försökt att förklara vad som sker med hjälp av olika teoretiker. Teoretikerna som vi använt oss av är Maslow, Foucault, Deming (TQM) och Herzberg. Genom att applicera dessa teoretikers teorier har vi försökt att förklara olika fenomen som framkommit under studien och varför dessa uppstår samt eventuellt vad man kan göra åt dessa om det finns behov av det. Vi har använt Maslows behovspyramid, Foucaults maktbegrepp, Herzbergs motivationsteorier och TQM med Demings 14 punkter. Undersökningen har visat ett resultat som delvis motsvarat förväntningarna och vi lyckades att få svar på våra grundläggande frågor, som lyder: Hur upplever medarbetare sin egen tillgänglighet och sitt eget bemötande? Medarbetarna har ett relativt bra bemötande och tillgänglighet som dock kan förbättras, framförallt när det gäller tillgänglighet då de anser att de skulle behöva mer tid för en del patienter som har ett större behov av hjälp. Det skiljer sig också åt beroende på om de är ögonläkare eller ögonsjuksköterskor. Hur ser medarbetaren på kvalitet och mening i arbetet samt sin delaktighet i arbetsprocessen? Medarbetarna ser på kvalitet som ett viktigt moment i bemötandet och resultatet av patientbesöken och meningen med arbetet känns meningsfullt då de hjälper människor till en bättre vardag, gällande delaktighet i arbetsprocessen, är det lite olika beroende på de mer bestämda arbetsuppgifter respondenterna har, då dessa skiljer sig åt. Kvalitet ses ju också som att den behandling de ger är rätt behandling och att kvaliteten på behandlingen är bra. Hur upplever patienter kvaliteten i mötet med vårdpersonalen? Patienterna upplever att de får en bra kvalitet på vården och oftast ett bra bemötande där personalen är trevlig och försöker ta sig tid att hjälpa patienterna med problemen. Vissa patienter påpekar att det känns som att vårdpersonalen ibland är stressade och inte bryr sig om patienterna när de ligger efter med patientbesöken och patienterna vill ha en förklaring till att de är försenade men att de ska få komma in så fort det går. Det verkar också finnas en del kommunikationsproblem då de ibland inte vet vad som ska göras med patienterna när det gäller behandling, alltså att de är dåligt insatta i patientärendet och ibland vad ögonläkaren ordinerat och varför denne ordinerat detta. Tillförlitligheten får ses som god men studien skall inte användas för generalisering då andelen tillfrågade patienter får anses vara för liten. Giltigheten för undersökningen bör vara bra då vi har reflekterat över de etiska i samband med datainsamlingen och funderat på hur vi skulle lösa dessa på ett så bra sätt som möjligt.</p>

<p>Våld mot kvinnor är ett omfattande och angeläget samhällsproblem. Hälso- och sjukvårdspersonalen utgör en nyckelgrupp när det gäller att upptäcka och identifiera våldet. I mötet med den våldsutsatta kvinnan, likaväl som i mötet med andra patienter, är bemötandet och kommunikationen av stor betydelse. Syftet med studien var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelse av hur de blivit bemötta i sin kontakt med olika sjukvårdsinstanser. Metoden har varit kvalitativ med en induktiv ansats där nio kvinnor har intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade. De teman som framkommer i resultatet är upplevelsen av ett bra bemötande gentemot ett dåligt. I studien har tre huvudkategorier kunnat identifieras; det goda bemötandet, bristfällig/utebliven hjälp och hinder i kontakten. Konklusionen av denna studie tyder på, liksom tidigare studier i ämnet, att kvinnorna anser att kunskap och strategier hos vårdpersonal, samt att ta sig tid och våga fråga om våld är det som upplevs som mest betydelsefullt.</p> / <p>Violence against women is an urgent and widely spread society problem. To discover and identify the violence, health and medical personnel is a key group. In the encounter with the victimized women, as well as with the meeting with non victimized patients, the communication and treatment is of great importance. The aim with this study was to enlighten victimized women’s conception of how they in their contact with different health care institutions have been treated. The method has been a qualitative survey with an inductive approach. Interviews have been made with nine different women. The interviews has been semistructured. The experience of good versus not so good treatment was the themes revealed in the result. Three head categories have been identified in the study; the good treatment, unadequate/non-existing aid and difficulties in the contact. The conclusion of this and earlier studies indicates that what the women finds most important is that the healthcare personnel has strategies and knowledge, in addition to offer time and dare to ask questions about violence.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ. I studien ingår 108 lärare som arbetar i grundskolans tidigare år på 17 olika skolor. Den generella uppfattningen är att det finns många egenskaper som kännetecknar elever i koncentrationssvårigheter. Orsakerna till svårigheterna går att finna i arv, miljö och situation. Elever i koncentrationssvårigheter påverkar sina klasskamrater. Om denna påverkan är negativ eller positiv råder det dock delade meningar om. Lärarnas arbetssätt varierar utifrån synsätt och resurstillgång.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ”vanlig grundskoleklass”. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod. Jag kommer att intervjua tre verksamma lärare. Jag ställer sedan deras åsikter mot det jag hittar i litteraturen om ämnet. För att öka förståelsen för de svårigheter elever med Aspergers syndrom kan ha innehåller examensarbetet också en kort sammanfattning av diagnoskriterier.</p><p>De slutsatser jag kommit fram till visar att en individanpassad undervisning är en förutsättning för elever med Aspergers syndrom. För att skapa en god lärmiljö krävs att omvärldsanalys genomförs så att hänsyn kan tas till elevens behov och förutsättningar. En tydlig och strukturerad undervisning är oerhört viktigt därför är de pedagogiska nyckelorden i undersökningen: <em>planera, strukturera </em>samt <em>visualisera. </em>Det har också framkommit att för att skapa förutsättningar för lärande krävs kunskaper om det annorlunda sättet att tänka och handla. Det allra viktigast är dock att klassläraren och även övrig skolpersonal bemöter eleven med respekt, värme och empati.</p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet.</p><p>I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.  Vad har pedagoger för strategier för att bemöta varje enskilt barn, på dess individuella nivå? Hur anpassar pedagoger gruppverksamhet, exempelvis samlingar eller annan planerad verksamhet till alla barns individuella behov?</p><p>Jag har som metod använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har varit på två olika förskolor där jag intervjuat tre pedagoger på respektive förskola.</p><p>Resultatet av min undersökning pekar på att bemötandet är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Det är pedagogens barnsyn som är avgörande för hur de förhåller sig i mötet med barn och till barns lärande. Det är nödvändigt att pedagoger är medvetna om sin egen barnsyn (för bemötandet hänger ihop med förmågan till samspel). Har pedagoger förmågan att bemöta och samspela med barnen, så kan de även anpassa och organisera den pedagogiska verksamheten efter barnens behov och intressen. Bland det viktigaste är, att pedagoger är medvetna om att i lärandet finns det två personer. Pedagogen och barnet, och pedagogen är lika viktig som den som ska lära.</p>

<p>Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.</p>

Syftet med denna uppsats var att, genom jämförelse, få fördjupade och praktisktanvändbara kunskaper om lämpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvårigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar närmare på hur bemötande beskrivs i forskning, i läroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lärare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvårigheter. För att ta del av lärarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att använda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat två observationsklasslärare och två lärare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder på likheter mellan gårdagens och dagens bemötande av elever i särskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit är de båda läroplanernas syn på den särskilda undervisningsgruppens syfte.