The purpose of this essay is to study the role and function of literature and literary texts in Dragon Age, the fictive world experienced through computer games, novels, comics, movies and other media, created by the video game developer company BioWare. My starting point is the question of how history of literature and literary canon are created and depicted in the games and the novels. From there, I examine what the concepts of ‘history of literature’ and ‘canon’ implicate in the real world, and how they can be translated into the fictive world of Dragon Age, and the different media of computer games and novels. The width and depth of the fictive world’s literature is shown through a study of different types of texts and how they appear in the games and novels respectively, but also through an examination of how real world genres are represented in the games. The issue of representation is also brought up in a discussion about how the in-world literary canon excludes socio-economical classes, as well as the issue of religion restricting the availability of literature free from religious or political bias. Nearing a conclusion, I argue that given the parallels between the literature of the real world and fictive world respectively, the literature and literary texts in the Dragon Age games and novels should be understood as canonical representations of the history of literature of the real world. I also suggest that the literature and literary texts of Dragon Age can be used as prompters of memory: while we explore a fictive world, we also have a chance to reexamine our knowledge of the real world.

No description available.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilken status den muntliga kommunikationen har i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat sex verksamma lärare inom grundskolans lägre åldrar. Jag är nyfiken på hur de betraktar muntlig kommunikation, hur de ser på sitt arbete med att utveckla och stärka det muntliga språket hos eleverna, och vilken inställning de har till muntlig kommunikation i jämförelse med skriftlig kommunikation. Undersökningen är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk utgångspunkt, vilket utmärks av att lärande och utveckling tar form i kommunikation med andra individer. Kursplanen för svenska i årskurs 1-3 belägger att arbete med den muntliga förmågan är grundläggande för varje människas identitet, sociala trygghet och lärande, och bör därför vara en stor del av undervisningen. Dock förefaller den ha en underordnad ställning i förhållande till läs- och skrivutvecklingen. Resultatet visar att lärarens kunskapssyn och attityd till det talade språket, är en avgörande faktor för mängden muntlig kommunikation i klassrummet. Lärarna är positivt inställda till kommunikation i undervisningen och arbetar aktivt för att utveckla ett resonerande bland eleverna, genom att förespråka en positiv gruppdynamik och ett gott socialt klassrumsklimat i syfte att stärka alla elever och deras vilja till att våga tala. / The aim of this study is to shed light on the status of oral communication in school. I am interested in examining how teachers define oral communication, how they perceive their work to develop and strengthen the oral language of the pupils, and their attitude to oral communication in comparison to written communication. The study is qualitative and a socio-cultural perspective has been used as a theoretical basis, which is characterized by learning and development in interaction between individuals. The syllabus for Swedish in grades 1-3 stresses oral ability as fundamental to every human identity, social security, and therefore states that it should be a big part of teaching. Contrarily, it appears that the oral ability stands subordinate to writing skills. The results of my investigation shows that a teacher's approach to and knowledge of oral ability is an essential factor in the amount of oral communication in the classroom. The teachers interviewed are in favor of communication in teaching and are actively working to develop a reasoning among students, by advocating a positive group dynamics and a good social climate in order to strengthen all the students and their willingness to dare speak.

Examensarbetet handlar om förskollärarens förhållningssätt och kunskap kring användandet av lärplattan i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vad som finns tillgängligt för förskollärare att ta del av för att få ökad kunskap kring lärplattan som verktyg för barns språkutveckling. I arbetet undersöks hur Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar påverkar barns möjligheter till språkutveckling genom lärplattan samt kommunens fortbildning och dess utformning. Genom en innehållsanalys av Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar, intervjuer med förskollärare som lånat en sådan ryggsäck samt genom en observation av kommunens fortbildning har empiri samlats in och analyserats utifrån ett multimodalt perspektiv.   I arbetets resultat belyses förskollärares upplevelse om att det är värdefullt att kunna ta del av de olika möjligheter som finns tillgängliga genom Trampolin och fortbildning i kommunen. Det blir meningsfullt dels för förskollärare som får möjlighet att utveckla sina egna kunskaper och inspireras till att integrera lärplattan i förskolan dels för barnen när förskollärarens kunskap och förståelse för barns lärande med IT som verktyg förbättras. Detta skapar en diskussion om didaktik kring hur Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar och dess färdiga koncept påverkar barns språkutveckling samt hur utformningen av fortbildning inom området bidrar till förskollärares kunskap och engagemang kring lärplattan som pedagogiskt verktyg. Arbetets empiriska del visar att förskollärare önskar mer kunskap om integrering av lärplattan i förskolan vilket stöds av forskning inom området.

No description available.

Syftet med den här studien är att inspirera förskollärare i arbetet med flerspråkiga barn. Att ge en tydligare bild och förståelse för hur biblioteket kan användas som pedagogisk resurs i den flerspråkiga förskoleverksamheten och i främjandet av flerspråkiga barns språkutveckling. Studien kan också fungera som inspiration till hur ett samarbete mellan verksamheterna kan se ut. Genom semistrukturerade intervjuer synliggörs fyra bibliotekariers syn på sitt arbete i relation till stöd för förskolors arbete med flerspråkighet. Resultatet visar att de medverkande bibliotekarierna har positiva attityder till arbete som främjar flerspråkiga barns utveckling. Flerspråkighet anses vara något positivt och ses som något värdefullt då kunskap inom i andra språk lägger en förutsättande grund även för utvecklandet av det svenska språket. Flerspråkighet bidrar även till gemenskap. Biblioteket visar sig kunna fungera som en pedagogisk resurs i den utsträckningen att tillhandahålla flerspråkiga böcker/ljudböcker samt att fungera som rådfrågare till pedagoger men initiativet måste komma från pedagogerna. / The purpose of this study is to inspire preschool teachers in their work with multilingual children. To provide a clearer picture and understanding of how the library can be used as an educational resource in multilingual preschool activities and in the promotion of multilingual children's language development. The study also serves as an inspiration for how cooperation between the two professions can appear. Through semistructured interviews, four libraians view their work in relation to support for preschool´s work with multilingualism. The results show that the participating libraries have positive attitudes towards work that promote the development of multilingual children. Multilingualism is considered to be something positive and seen as something valuable since knowledge in other languages ​​adds a prerequisite to the development of the Swedish language. The library proves capable of serving as an educational resource to the extent of providing multilingual books / audiobooks as well as acting as a consultant to educators.

Abstrakt Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar på förskolan kring barns berättande som leder till muntliga och skriftliga berättelser. Vårt val av metod består av standardiserade frågor. I vår tillvägagångssätt använde vi kvalitativa intervjuer där tre förskollärare blev intervjuade på olika förskolor. I vår studie får vi reda på vilka metoder och material de använder sig av för att stärka barns språkutveckling. Pedagogerna i vår undersökning använder sig av en metod där de ordagrant skriver ner det barnet berättar, vilket vi anser är en så kallad ”sagoteringsmetod”. Detta görs för att kunna ta tillvara barns muntliga berättande. Resultatet i vår studie handlar om hur pedagogerna använder sig av att vara engagerade, lyssnande, samt skriver ner barns berättande. De använder stödtecken som hjälpmedel till barn, för att de skulle kunna vara delaktiga i berättandet.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker interaktivt berättande och lärande på webben som medium. Syftet är att studien ska resultera i kunskap om hur man kan gå tillväga för att skapa en interaktiv berättelse som kommunicerar och lär ut till målgruppen. Det grundläggande forskningsproblemet som försökte lösas var att besvara hur man kan skapa en interaktiv berättelse som genom sina komponenter assisterar i att lära ut till målgruppen. Studien har haft kvalitativa fokusgruppsintervjuer som metod. I anslutning till fokusgruppsintervjun hölls en workshop med inslag av co-design. Detta för att undersöka målgruppens syn på interaktivt berättande och lärande på webben. Målgruppen har definierats som digital natives i åldern 18–25 år. Valet av målgrupp motiveras med att de spenderar en övervägande stor tid på internet. Det teoretiska ramverket för studien är teorier som berör interaktivt berättande, co-design samt lärande. Studien utgick från detta ramverk i analysen av insamlade data från fokusgruppen. Därefter skapades en prototyp baserat på resultatet från studien och efter det utvärderades prototypen tillsammans med två deltagare från tidigare fokusgrupp. Genom analysen framkom flera insikter utifrån målgruppens syn på interaktivt berättande. Några av dessa insikter var att de interaktiva aspekterna av webbsidan ska harmonisera med innehållet. Webbsidan ska vara dynamisk och multisensorisk, bild och ljud ska assistera övrigt innehåll. En webbsida med en hög grad interaktivitet är möjligen fördelaktig för att skapa engagemang och få uppmärksamhet men kan samtidigt vara förvirrande i brist på struktur. Detta sammanfattades och konkretiserades i en första iteration av prototypen. Uppsatsen presenterar en lösning på problemet gällande hur en interaktiv berättelse kan användas för att lära ut på webben. Prototypen som skapades är en möjlig lösning på denna problematik. Implikationer till fortsatt forskning är att undersöka den äldre målgruppen digital immigrants. / This study investigates interactive storytelling and learning on the web as a medium. The aim for this study is to result in knowledge of how to create interactive storytelling that through its components communicate with and educate the target group. The core research problem that we attempted to solve was; how to create an interactive story that educates the target audience. This study has had a qualitative research method, specifically focus groups. Within the focus group interview, a workshop with elements of co-design was included. The reason for this was to investigate the audience's view of interactive storytelling and learning on the web. The target group has been defined as digital natives within the age span of 18 – 25 years. The reason for choosing this target group is motivated by them spending a predominantly large amount of time on the Internet. The theoretical framework for this study is theories in relation to interactive storytelling, co-design and learning. This theoretical framework was used in the analysis of the data collected during the focus group interview. A prototype was created based on the results of the study. The prototype was then evaluated together with two participants from the previous focus group. The analysis revealed several insights based on the audience's view of interactive storytelling. In the following text, some of the insights are described. The interactive aspects of the webpage should harmonize with the content. The webpage should be dynamic and multisensory, images and sound should assist other content. A webpage with a large amount of interactivity might be advantageous for gaining the users interest and attention but can also be confusing if lacking in structure. This information was summarized and applied in the creation of the first iteration of the prototype This essay presents a solution to the question of how an interactive story can be applied and used for education on the web. The prototype created is a possible solution to this problem. Implications for further research could be to investigate an older target group, such as digital immigrants.