The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of the study is to analyse how storytelling is used and handled by organizations to reach comprehensive organizational goals. Within the all-embracing cultural context of modern Western society, here discussed through the concept of the new economy, strategic storytelling is explored in four areas: organizational discourses of strategic storytelling, narrativity as a resource to create and express values connected to the organization, storytelling as a practice of recontextualization and storytelling as an interactive tool. The data consists mainly of strategic stories but also of interviews, observations and documents collected from four Swedish organizations: two companies, a municipality and a congregation of the Church of Sweden. Applying a narratological, social semiotic and dialogical perspective the study investigates how narrativity is used by organizations as a resource to create identification and relations with and among stakeholders. The analyses in the study indicate that meaning is created in different layers. The structural resources of stories are used in various combinations to make organizations appear in specific ways in different situations. Furthermore, the picture of the organization is shaped not only by the stories themselves but also by the very fact that the organization is using storytelling. The potential of recontextualization that is characteristic of narratives is shown to be essential in offering possibilities of identification and a sense of community through storytelling. Furthermore, the fact that a story is told by an individual is shown to play a crucial role in creating a personalized picture of the organization. In strategic storytelling the interpersonal function seems to dominate over the ideational. This is a major finding of the analysis. More specifically, ideation is used as a tool to create interpersonal relations. The study also indicates that strategic storytelling comes with different possibilities and complications depending on what kind of organization is using it. Moreover, it is proposed that narrative as a form of communication fits perfectly within the broader cultural context of the new economy, characterized by commercialization, informalization, individualization and management practices founded on the strategic use of values.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ”mediedrev” i Sverige. Teorier som använts är Thompsons skandalfaser, Hvitfelts nyhetskriterier, Nord, Allern och Pollacks kännetecken på mediedrev, samt Altheide och Snows teori om medielogik. Studien har även använt sig av Fulton och Dunn som pratar om narrativ i nyheter. Denna ”berättelse om Lundsbergs skola” har jag undersökt genom att samla in kvantitativt material från Aftonbladet och Dagens nyheter 2011-2013. Resultatet visar på att intresset för Lundsbergs skola ökat hos journalister och läsare genom åren, inte bara i antal artiklar, utan även i form av krönikor, kommentarer, debatter och insändare. Studien har även haft en kvalitativ del där sex artiklar från Aftonbladet och sex artiklar från Dagens nyheter undersökts utifrån en frågemall med frågor om handling, karaktärer och skrivsätt. Detta för att se vilka berättartekniker journalister använder sig av, så kallade narrativ. Resultatet har sedan sorterats in efter de klassiska stadierna i en berättelse där vi kan se hur medierna introducerar Lundsbergs skolas, hur sedan handlingen stegras, hur berättelsen når sitt klimax och hur den sedan mattas av i en upplösning. Någon riktig konklusion fick berättelsen aldrig eftersom den, i skrivandets stund, fortfarande berättas.Mina slutsatser blev bland annat att Aftonbladet och Dagens nyheters bevakning och berättande inte skiljer sig åt så mycket som man skulle kunna tro. Detta skulle kunna bero att medier under en skandal eller ett mediedrev tenderar att bevaka och berätta på ett liknande sätt. Resultaten tyder dock på att Aftonbladet försöker skapa ”moral panic”, kaos i samhället som får allmänheten stressade, medan Dagens nyheter hållit ett större avstånd till sina texter. Det finns även tecken på att olika källor valt att stiga fram vid vissa tidpunkter i ”berättelsen” för att få synas i ”bästa sändningstid”.

In this two year master’s thesis, using concepts borrowed from media archaeology, I examine the construction, content and function of the alternative historical narrative that is mediated through the partnership between Google and Belgian museum and archives centre the Mundaneum. This alternative narrative presents Belgian bibliographers Paul Otlet and Henri La Fontaine as having prefigured the Internet and as having created an analogue “paper Google.” Through a close-reading of publicly available material related to the Google/Mundaneum partnership, I examine a set of issues relating to the interplay of dominant and alternative narratives, to the narrative function of realized and imaginary media, and to the implicit messages that this particular narrative mediates. In the study, I find that the examined alternative narrative is constructed both in opposition to and with support from the dominant narrative, and that recognition from international actors is used in order to confirm Europe’s place in Internet history. Furthermore, I note a tendency in the text to confuse and to conflate different media technologies. I argue that this confusion renders the narrative more flexible and dynamic, making it possible to connect the media created by Otlet and La Fontaine to any modern technology. Finally, I find that, by attaching different connotations or “media imaginaries” to the media depicted, the texts are able to present knowledge organization as a medium for peace, the Mundaneum as an important actor in information society, and Google as a company with its roots dug deep in European soil. / I den här masteruppsatsen diskuterar jag, utifrån begrepp lånade från mediearkeologi, det alternativa historiska narrativ som målas fram genom partnerskapet mellan Google och det belgiska museet och arkivet Mundaneum. Narrativet framställer de belgiska bibliograferna Paul Otlet och Henri la Fontaine som föregångare till Internet och uppfinnare till ett ”the paper Google.” Genom en närläsning av öppet tillgängligt material med anknytning till Google/Mundaneum-partnerskapet undersöker jag frågor som rör samspelet mellan dominerande och alternativa narrativ, verkliga och imaginära mediers narrativa funktion, och de implicita budskap som just detta narrativ förmedlar. I studien finner jag att det undersökta alternativa narrativet konstrueras både i motsats till och med stöd från det dominanta narrativet, och att erkännandet från internationella aktörer används för att bekräfta Europas plats i Internets historia.Jag noterar även en tendens i texten att blanda samman olika medieteknologier, och argumenterar för att denna förvirring i sig gör narrativet mer flexibelt och dynamiskt, och därmed gör det möjligt att sammankoppla medier skapade av Otlet och La Fontaine med vilken modern informationsteknologi som helst. Slutligen konstaterar jag att texterna, genom att fästa olika konnotationer eller “media imaginaries” vid de framställda medierna, framställer kunskapsorganisation som ett medium för fred, Mundaneum som en viktig aktör i informationssamhället och Google som ett företag med djupgående rötter i Europa.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv. Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt. Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image. Narrativen utvärderas slutligen efter hur funktioner, ethos och argument kan skapa trovärdighet hos mottagarna i förhållande till kontexten. Resultat: Bolagens berättelser har effekten att framkalla känslor som spänning, samvaro och trygghet. För att stärka argumenten för sin verksamhet lånar bolagen auktoritet från andra trovärdiga instanser. Genom att framhäva sina ansvarsroller i berättandet, kan de upplevas ha en moralisk karaktär, välvilja och klokhet. Dessa tre dimensioner skapar enligt Jens Kjeldsen trovärdighet hos ethos och en positiv image hos publikens uppfattningar. I artefakterna finns också element som inte är konsekventa med trovärdigheten och ansvaret som deras ethos bär. Det framgår bland annat i sättet att framhålla monopolen som unika, med en defensiv hållning till andra aktörers vilja att ta sig in på marknaden. Narrativen har dessutom en tendens att framföra argument eller slutsatser som saknar vissa belägg och kan därför tolkas som att de har ett starkt påverkanssyfte. Dessa aspekter gör att de mister en del av sin trovärdighet och ärlighet, eller autenticitet. Diskussionen tar även upp fragment ur forskning om PR och CSR, hur trovärdighet kan uppnås hos organisationer i det kommunikativa arbetet.

Den här uppsatsen undersöker vardagen genom dess läten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgångspunkter för intervjuer där informanterna har berättat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berättelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter från andra platser och tidpunkter iinformanternas liv. Genom dagbokens moment – spela in, spela upp och berätta – upptäcker och reflekterar informanterna kring ljuden som omger dem om dagarna och formulerar därigenom sina relationer till ljudmiljöerna. Detaljer och aspekter av vardagslivet som vanligtvis inte uppmärksammas träder fram. Utifrån dokumentationerna av de fysiska platserna skapas en större berättelse som rymmer många olika rum, såväl fysiska som mentala.

Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet. Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger – två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften – detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig. Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte. Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien: 1. Om och Hur arbetas det med klassiska sagor i dagens förskola och lågstadium? 2. Finns det en medveten tanke bakom arbetet med sagorna och i så fall hur motiveras användandet? 3. Vilka olika synsätt har det funnits runt klassiska sagor genom tiderna och hur ser vi på dessa sagor idag? Resultatet blev ett betydligt bättre resultat än jag hoppats på och det visade att den klassiska sagan fortfarande har en plats i dagens undervisning men att arbetet med sagorna anpassas efter pedagogens eget syfte. Det personliga intresset var av stor vikt för de intervjuade respondenterna. Signifikant för de fyra respondenterna var att sagorna använts bland annat till att stärka elevernas självkänsla och det egna jaget.

<p>Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar verket Blueberry Garden – ett datorspel som utforskar möjligheterna till historieberättande genom endast interaktivitet och spelmekanik. Verket och texten är en produkt av Erik Svedängs examensarbete under våren 2008 vid Högskolan i Skövde.</p><p>Genom kontinuerlig speltestning under projektets gång, där testpersoner fått spela spelet och sedan berätta om sina erfarenheter, har spelets möjligheter till att skapa meningsfulla narrativ försökt utrönas.</p><p>Slutsatsen är att det mycket väl är möjligt att berätta historier enbart genom interaktivitet och spelmekanik. Resultatet måste dock tydligare presenteras som en berättelse för spelaren än vad som är fallet i Blueberry Garden.</p>

Digitaliseringen förde med sig möjligheter att synas i fler medier. Artister har idag ett behov av att ha ett bredare varumärke. Denna rapport behandlar hur ett albumomslag kan användas som en del i ett transmedialt berättande. Detta besvaras genom en fallstudie med popartisten Sia och hennes album This is Acting. I denna görs en undersökning av hennes varumärkeselement, användning av sociala medier och en bildanalys på omslaget till albumet. Enligt studien är artistens starkaste varumärkeselement en svart och blond peruk, namnet samt en rosett. Sia sprider ut kommunikationen för albumet över en lång tid, i flertalet medier och på ett sätt som länkar ihop de olika delarna i det transmediala berättandet. Omslaget symboliserar normen och pressen att passa in. Som slutsats kan albumomslaget i det här fallet verka som ett fönster in till albumkonceptet samt varumärket genom att innehålla varumärkeselement i kombination med en uttrycksfullhet. Denna studie är begränsad i omfattning och skulle kunna utvecklas med en djupare undersökning med fler artister som fall.

Detta kandidatarbetet handlar om visuella stilar och utseende i spelmiljö och hur detta kan påverka narrativet i ett spel. För att undersöka vår frågeställning har vi tittat på hur narrativ förmedlas i text, film och reklam, och hur samma metoder kan tillämpas i för att berätta med hjälp av spelmiljö. Vi har sedan testat dessa tillvägagångssätt genom att skapa ett digitalt fantasyspel som är fokuserat på just narrativ. Metoder som vi har använt oss av är Kanban för dess struktur i en produktionsmiljö, Matter Matters och Agentiell Realism för den vikten som de lägger på materialen och objekten som finns spelet och Moodboard för att till en början visualisera en projektide i sin helhet och senare att ta inspiration från. Vår designprocess var ett långt prövande på vår idé och konceptet på hur spelet skulle se ut. Vi utförde vår idè tillsammans med två andra grupper med egna undersökningar och idèer och sammanställde projektet  på ett sätt som var tillfredsställande för oss alla. I diskussionsdelen tar vi upp frågeställningens utveckling och projektets potentiella framtid. / This Bachelor thesis is about visual styles and the appearance of the game environment and how this can affect the narrative of a game. To investigate our issue, we have examined how narrative is communicated in text, film and advertising, and how the same methods can be applied in order to tell using game environment. We then tested these approaches by creating a digital fantasy game focused on narrative. Methods that we have used are Kanban for its structure in a production environment, Matter Matters and Agent Realism for the importance they attach to the materials and objects within the game and Moodboard to initially visualize a project in its entirety and later to inspire the projekt further. Our design process was a trial of our idea and our concept of how the game should look. We conducted our idea together with two other groups with their own investigations and ideas and compiled the project in a way that was satisfactory to all of us. In the discussion section we discuss the development of the research question and the potential future of the project.

En förmåga i kommunikation och socialt samspel krävs för att kunna utvecklas och delta i såväl skolan som i samhället. Dock finns det en oro för elever språkliga förmåga vid skolstart. Tidigare studier belyser att språket och den beskrivande förmågan kan utvecklas genom muntligt berättande och sociala samspel. Syftet med vår studie är att genom samtalsanalys (CA) studera deltagande elevers samtal i en bestämd aktivitet. Vi vill även studera hur lärare och elever eventuellt påverkar samtalen. Studien har en kvalitativ ansats och empirin utgörs av ljud- och videoinspelningar som omfattar åtta tillfällen på två olika skolor, när eleverna spelar Med andra ord. Resultatet visar att eleverna använder olika strategier inom CA för att kommunicera och göra sig förstådda i ett samtal, samt att den kommunikativa miljön karaktäriseras av sociala samspel där eleverna anammar kunskaper från varandra samt läraren i samtalen. Genom de sociala samspelen skapade eleverna en samkonstruktion, där de hjälptes åt att konkretisera objekten vilket möjliggjorde för en förbättrad helhetssyn. Studiens centrala slutsats är att eleverna stöttade och påverkade varandra genom tillämpandet av olika samtalsstrategier i aktiviteten, samt att lärarens didaktiska tillvägagångssätt påverkade elevernas strategier för kommunikation. Den didaktiska implikationen för yrkesverksamheten som lyfts fram är att lärare i ämnet svenska bör skapa förutsättningar för sociala samspel där eleverna kan kommunicera och på så vis utbyta kunskaper mellan varandra, vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen och den beskrivande förmågan. En vetenskaplig implikation för vidare studier är således att undersöka fenomenet ur en längre tidsaspekt samt komplettera empirin med intervjuer.