Målet med denna uppsats är att först med hjälp av hamartia som det definierats avAristoteles finna svar på frågan ”varför dör de här specifika Game of Throneskaraktärerna?” för att komma fram till vilken lärdom som går att hämta fråndödens användande i Game of Thrones. I analysen uppdagades tre olika hamartiaför de tre respektive karaktärer som undersöktes och utifrån dessa fann uppsatsenatt en hamartia med ursprung ur ung blind naivitet starkt hjälpte till att öka denupplevda tragedin. Samtidigt bedömdes det i slutsatsen att hamartia bör snarast sessom en välfungerande berättarform istället för en vattentät berättarformel

Förutom en del analepsis existerar inte icke-kronologi i någon större utsträckning i majoriteten av nutida datorspel. Och trots att icke-kronologi förekommer i andra medier finns det de som knappt vet vad begreppet innebär. Denna studie ämnar därför titta på hur man kan göra icke-kronologiska spel där spelaren kan påverka berättelsen, för att undersöka hur ett icke-kronologiskt och icke-linjärt datorspel upplevs. Efter att ha skapat en visual novel som sedan testades återgav deltagarna att den icke-kronologiska berättelsen var lite förvirrande initialt, men att icke-kronologin överlag uppskattades och att de ville se mer av det i datorspel. Deltagarna kände att de kunde påverka olika mycket och det verkar hänga samman med hur mycket de kände att de kunde påverka slutet. För att ta det här vidare bör gränserna på interaktivitet i icke-kronologiska datorspel testas, samt undersöka ifall icke-kronologi är bra för att utveckla den kognitiva förmågan.

Studien undersöker vilka undervisningsmetoder lärare i årskurserna 1–3 använder sig av för att stödja elevernas utveckling inom genren berättande texter. Studien undersöker även hur lärare utformar sin undervisning i relation till de styrdokument som undervisningen ska utgå från. En kvalitativ studie har genomförts vilket innebär att intervjuer samt observationer ligger till grund för det insamlade materialet. Sex lärare intervjuades och tre av dessa lärare observerades vid två tillfällen. I studien utgick vi från hermeneutiken som en övergripande teoretisk utgångspunkt vad gäller angreppssättet av materialet. Vidare användes den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt baserat på an- tagandet att lärandet sker i ett socialt samspel. Slutligen har vi använt Ivaničs skrivdiskurser som ett avsmalnat angreppssätt vad gäller skrivundervisning. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som kan liknas med forskningsbaserade metoder. I resultatet framgår även att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Vidare påvisar resultatet att lärarna har skilda meningar angående hur läroplanen ska tolkas samt hur de utformar undervisningen utifrån sina tolkningar. Vår tolkning är att lärarna anser att erfarenhet väger mer än det som står i läroplanen. Lärarnas kunskaper och erfarenheter av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan anses som ofullständiga. En slutsats som dragits utifrån det är att dessa begrepp inte förekommer som ett naturligt diskussionsämne inom lärarkåren.

Syftet med studien var att undersöka hur ett internt meddelande uppfattas av mottagaren, beroende på om meddelandet är positivt eller negativt, samt om det finns skillnad i mottagandet av meddelandet när det är strikt faktabaserat alternativt framfört med ett narrativt berättande. Digitala enkäter skickades till mottagare via sociala medier. Enkäten innehöll fyra olika texter, två meddelanden var narrativt utformade och två strikt faktabaserade. Frågorna i enkäten var utformade för att besvara om mottagandet påverkas av textstatus (retoriskt vs fakta), samt om skillnader fanns mellan valens (positivt vs negativt laddat meddelande). Mottagandet mättes på en likertskala utifrån dimensionerna öppenhet, förståelse och tydlighet. Resultatet visar på att retoriskt berikade meddelanden tagits emot bättre i alla tre dimensionerna, oberoende om budskapet var positivt eller negativt. / The purpose of the study was to investigate how a written internal message is perceived by a recipient depending on whether the message is phrased positive or negative, and whether the message is strictly fact-based or presented in a narrative. This study was conducted through digital surveys which were sent to the recipient via social media. The questionnaire contained four different texts, two messages were presented in a narrative and two were strictly fact-based. Further, the messages are designed in the way that two messages have a negative message and the other two are designed with positive messages. The questions in the survey are designed to answer whether the reception is affected by text status (rhetorical vs. factual) and whether differences exist between the valence (positive vs. negatively charged message). Reception was measured on a Likert scale based on the dimensions of openness, understanding and clarity. The result shows that the rhetorically enriched message was better received, regardless of whether the message was positive or negative.

Den folkliga läkekonsten och svartkonsten ingår i det immateriella kulturarvet, d.v.s. kulturarv som inte kan representeras av konkreta ting. Tryggandet av det immateriella kulturarvet handlar om mänskliga rättigheter, representation samt att få en koppling mellan dåtiden och nutiden. Folkminnen om läkekonsten innehåller både observationer av praktiserandet, men även samlingar av sägner som har förts vidare genom det muntliga berättandet. Rollspel som bordsrollspel ingår i nutida formen av muntliga berättandet. I det här arbetet undersöks hur bordsrollspel kan användas som ett verktyg för kulturarvsarbete och för att levandegöra folkminnen om den nordiska, folkliga läkekonsten och svartkonsten. Ett bordsrollspel utvecklades som en artefakt, där en guidebok, karaktärsformulär samt svartkonstbok ingick. Artefakten speltestades på en grupp av fem informanter som fick spela ett kort äventyr i en observation. Observationen triangulerades med en semistrukturerad gruppintervju. Slutsatsen var att framförallt bordsrollspelets estetik omslöt spelarna i en fiktiv imitation av folkminnet. Det muntliga berättandet i bordsrollspelet skapade en sägen om de kloka i rollspelets fiktiva värld och mellan gruppmedlemmarna. För att deltagarna skulle kunna reflektera över kulturarvet, visade det sig att det var viktigt med ett gruppsamtal efter spelsessionen. Bordsrollspelet gav spelarna en koppling mellan dåtiden och nutiden, vilket är ett av målen för tryggandet av det immateriella kulturarvet.

The aim for this essay was to study the concept of cultural and religious heritage. Background to this essay is a personal interest in Swedish folklore and folk tales but also an interest in cultural and religious heritage as a concept. The theoretical framework is based on the Australian heritage and museum researcher and archaeologist Laurajane Smith. Smith criticize the way western civilizations tends to create and legitimize cultural heritage in a way that some groups’ cultures protects while others risks too fall into oblivion. She discusses the possibilities for the concept of intangible heritage to challenge the heritage creation of today. A major part of the folk tales in Sweden contains several religious themes and motives which originates from Christianity and folklore. Through text analysis, this essay shows the variety of religious themes, motives and subcategories that is the common denominator for the narratives. Discoveries from the text analysis combined with previous research lays the foundation for the discussion. What we consider to be a cultural, or religious heritage today has, according to Smith, been established by a minor elite who has had the interpretive precedence to accept or dismiss certain cultural expressions as a heritage. The folk tales, as an intangible heritage, can become the cultural and religious heritage of, and for the people. In the tales that have been preserved it is not the kings voice, nor the church voice we hear. It is the voice of the worker, the farmer and the crofters. Intangible cultural heritage can provoke the meaning of cultural heritage and who’s heritage we speak of.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att belysa vilka effekter berättande arbetsmetoder kanha på elever i grundskolan. Utifrån frågeställningen “Vad säger forskning om hur berättande arbetsmetoder i skolan kan verka språkligt, kunskapsmässigt och socialt utvecklande för yngreelever?” har vi letat efter forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och andra källor genom systematiska sökningar. En tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory har gjorts påresultaten av en mängd litteratursökningar, där tio texter, åtta artiklar och två avhandlingar, som berör berättande har valts ut. Den tematiska analysen visade intressanta resultat inom yngre elevers utveckling av vokabulär, literacy, sociala kompetenser, kritiskt tänkande samt deras intresse och engagemang för undervisningen. Resultatet visar bland annat att berättande ger ett sammanhang vid inlärning av ord, att elever kan lära sig att relatera till andra genom attanvända berättande samt att berättande och berättelser kan användas för att få igång kritiskt tänkande genom förståelse och diskussioner efter en berättarstund. Utifrån vår resultatgenomgång och diskussion kan vi dra slutsatsen att berättande arbetsmetoder har positiv inverkan inom flera områden, som literacy och social utveckling, samt har stora möjligheter att vara ett bra verktyg i lärarens arsenal.

Studien undersöker spelares immersion i spel med miljöberättande. Miljöberättande är en teknik där man berättar genom miljön och det är upp till spelaren att försöka tolka informationen given och därefter forma ett narrativ. Immersion är känslan av att bli ”uppslukad” av en aktivitet. Studien gör en litteraturöversikt över båda termerna för att få kunskap om dem och därefter applicera tekniker från dem på två prototyper. Dessa utvecklades med samma innehåll, där endast den ena har beskrivande text. Därefter utfördes en undersökning utformad efter en metod för att mäta immersion som använder avbrott i spelandet. Deltagarna i studien fick spela den ena eller andra prototypen och fick även svara på en enkät innan, under och efter spelandet. Resultatet visade att det fanns en skillnad i graden av immersion mellan prototyperna. Motivationerna och känslorna hos deltagarna liknande varandra, men det fanns skillnader. I ett framtida arbete kan det bland annat vara av intresse att undersöka om metoden fungerar. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

No description available.

Syftet med undersökningen var att genom kvalitativ metod bidra till forskning inom området motivation. I undersökningen har eleverna fått arbeta med digitala verktyg i samband med skrivande av berättande texter. Undersökningen handlar om att öka kunskapen om hur digitala verktyg kan användas för att motivera eleverna i en årskurs 4 att producera berättande texter av god kvalitet. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med elever och lärare i en årskurs 4, samt text-och bildanalys av deras arbeten för att identifiera tecken på motivation, det vill säga om de blivit motiverade att skriva berättande texter när det fått använda dessa digitala verktyg. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är ”Self determination theory”, en motivationsteori som utgår ifrån tre grundläggande behov kompetens, autonomi och samhörighet. Dessa tre behoven behöver bli tillgodosedda för att människor ska känna inre motivation. De flesta intervjuade eleverna anser att det varit roligt och motiverande att få förstärka deras berättande texter med hjälp av digitala verktyg. De berättande texter eleverna har skrivit kan betraktas som av god kvalitet och det resultat som framkommit kan användas som underlag för vidare forskning. / The purpose of this study was to contribute with a qualitative method contribute in the area of motivation. In this research the pupils got to work with digital tools when they were writing their narrative stories. The study is about raising awareness about how digital tools can motivate pupils in grade 4 to produce narrative stories of good quality. The results that this study produced could be used for further research. The results of this study is based on qualitative interviews with the pupils and the teacher in grade 4, while also doing a text-and picture analysis of their work to find out if they have gotten motivated to write narrative stories while using this digital tools. The study’s theoretical starting point is “Self determination theory”, a motivational theory that transcends from the three-basic needs competence, autonomy, and solidarity. These three needs to be met for us people to feel inner motivation. In a further analysis from previous research it appears that the pupils do not need to feel inner motivation, even if they are producing texts of good quality. The narrative stories could be considered to be of good quality and most of the interviewed pupils says it is motivating and fun to work with digital tools when they are producing narrative stories.