Att publiken upplever olika känslor är betydelsefullt för filmers framgång, därför är det viktigt hur de olika filmiska uttrycksmedlen används och samarbetar med varandra för att väcka en viss känsla hos publiken. Syftet med den här studien är att undersöka hur scener kan gestaltas för att stimulera åskådarnas känsloupplevelser. Genom att analysera två olika scensekvenser ur filmen One Day utifrån ett multimodalitetsperspektiv och samspelet mellan olika semiotiska resurser kommer en bredare förståelse ges för filmiska uttrycksmedels användning, samverkan och mening. Resultatet av analysen visar hur Emmas död framställs i båda scener genom känslor, bland annat sorg och hopp som de olika filmiska uttrycksmedlen skapar och även hur det går att använda dem i andra filmgenrer för att väcka en specifik känsla genom att ändra på semiotiska resurser, till exempel ljus eller bildkomposition etcetera.

The purpose of this paper is to create a deeper understanding of how organizations can create and recreate their identity through strategic storytelling on their website. The study focuses on the work of three Swedish organizations (IKEA Sweden, Klippan municipality and Luleå University of Technology) with strategic storytelling in their identity-creating communication. To investigate this, parts of the organizations' websites have been screened and analyzed based on how well their strategic storytelling contributes to building the organizations' identity. In order to collect data, said websites have been analyzed based on how they convey the organization's basic story, how they create relationships with the recipient, and how they convey and fulfill the organization's vision. This has then been investigated to determine how well the strategic storytelling works as identity creation. The results show that the investigated organizations both have a lot in common and differ in how they work with identity-creating strategic storytelling. The investigated municipality stands out as an organization whose work is not as strong, while IKEA Sweden excels in the other direction. Finally, there is much work left to do as large parts of the research field are still relatively unexplored. Above all, it would be important to present a research-based framework and a model for identity-creating strategic storytelling

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare och barnskötare använder textlösa böcker samt hur dessa böcker kan användas för att stötta barns förmågor att berätta. Studien baseras på fem videoinspelade observationer där en textlös bok används av en förskollärare eller barnskötare tillsammans med två barn. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt ramverk under analysen av empirin. Resultatet visar att förskollärarna och barnskötarna använde sig av åtta kommunikativa strategier för att stötta barns berättande: tillåtande klimat, turtagning, tydliggöra och bekräfta, medveten tystnad, kontextualisera handlingen, stötta och utveckla språket, vuxeninitierat berättande samt inlevelse. Slutsatser som dras är att de textlösa böckerna fungerar som medierande redskap där förskollärares och barnskötares kommunikativa strategier stöttar barns berättande. Stöttningen leder till att barn blir aktiva medberättare, vilket kan gynna deras litercyinlärning.

No description available.

I traditionella narrativ finns det oftast en förutbestämd berättelse, saker som ska hända och idéer för karaktärsutveckling. I rollspel kan lösa idéer och premisser finnas, men mycket växer fram under spelens gång när spelare interagerar med spelvärlden och med varandra. Detta fenomen kan beskrivas med begrepp som emergent narrativ och kollaborativt berättande, då det senare kommer användas för studien då fokuset ligger på samarbetet deltagare emellan. Denna studie ämnar undersöka hur kollaborativt berättande påverkar narrativet i rollspel, med fokus på bordsrollspel, lajv och textrollspel. Detta görs genom observationer, textanalys och intervjuer. Målet med studien är att hitta eventuella kopplingar till traditionella narrativ, hitta några faktorer som hjälper det gemensamma berättandet och skapandet, och öppna upp för vidare forskning om den stora värld som skapas om man bejakar och bygger på varandras idéer. Faktorerna som hittades var bland andra hanterandet av tid och rum, hur karaktärerna spelades, rollspelsformernas tillgångar och begränsningar och hur kommunikationen sköttes mellan deltagarna.

Uppsatsen analyserar representationen av ensamhet i Stephen Chboskys The Perks of Being a Wallflower (1999; 2012a) genom att undersöka hur protagonisten Charlie berättar om sin ensamhet och hur berättarformerna kan möjliggöra karaktärsidentifikation samt framkalla emotioner hos publiken. Analysen utgår ifrån brevromanen där Charlies tankar förmedlas genom brevskrivande, och dess filmadaption där hans tankar primärt förmedlas genom en berättarröst. Ur båda verk analyseras och jämförs totalt fyra faser av ensamhet i narrativet för att förklara hur Charlies berättande kan skapa karaktärsidentifikation och en emotionell reaktion. Resultatet av analysen visar att de olika berättarformerna genom faserna ger upphov till emotioner beroende på hur berättandet av ensamhet gestaltas, och att filmen lättare kan skapa emotionella reaktioner än boken. Slutsatsen är att det audiovisuella mediet kan ge starkare reaktioner men att identifikationen med Charlies ensamhet ligger i mottagarens händer, då identifikation är en subjektiv upplevelse.

Ludonarrativ som begrepp är skapat för att kunna diskutera hur narrativ och mekanik påverkar varandra. Från detta ämne har andra begrepp uppstått bland annat ludonarrativ harmoni och emergent berättande. Då Journey (2012) är ett spel utan ord är det intressant att undersöka utifrån dessa koncept för att se hur narrativ och mekanik kan påverka varandra. Denna analys genomförs främst genom att applicera Larsen och Schoenau-Fog (2016) the narrative quality of game mechanics modell på spelet.

Horizon: Zero Dawn (2017) är ett spel som berättar en hel berättelse genom miljö och indexikalt berättande. De tekniker som spelet använder för detta har i denna analys identifierats och analyserats för att förstå hur och när de används. Analysen ären fallstudie av en teorikonsumerande karaktär som fokuserar på definitionerna av indexikalt berättande och miljöberättande men den har sin grund i semiotisk analys. I analysen hittades tre olika kategorier av indexer eller miljöer som används i spelet för att förmedla olika viktig information. Analysen kom även fram till att spelet använde sig av en struktur som liknade detektivberättelser i hur de levererade information till spelaren. Då detta är den enda analysen av denna karaktär så behövs det nu bara fler studier som gör liknande analyser av andra spel för att bekräfta de resultat som hittades i denna analys.

Syftet med analysen är att visa på strukturer muntligt förmedlat, konstnärligt berättande, samt på orsaker till att just dessa strukturer uppkommer. Materialet som används till analysen är två ljudinspelningar  med  bygdeberättaren  Carl  Bergqvist   från  Överklinten  i     Västerbotten. Berättelserna som analyseras är inspelade på 1950-talet. Som modell för strukturanalysen har främst William Labovs teorier om narrativanalys legat till grund. För att finna orsakerna till berättarstrukturernas utseende analyseras även kontexten, där inspelningssituationen spelat en central roll. Intervjun i sig är en samtalssituation som för med sig särskilda konventioner och normer för hur samtalet ska föras, vilket har påverkat berättelsernas utformning. Även berättarens talspråkliga memoreringsteknik är central för hur stoffet organiseras i berättelserna. Det mest utmärkande, srukturella draget i Carl Bergqvists berättelser, är deras uppbyggnad bestående av korta berättelsefragment som berättaren fogar samman till en sammanhållen historia. Det finns flera orsaker till att berättelserna struktureras på det viset, varav alla har sin grund i de särskilda förutsättningar som gäller för talspråket. Den fragmentariska uppbyggnaden av Bergqvists berättelser är, förutom berättarsituationen, ett resultat av den talspråkliga memoreringsteknik han använder sig av. Hans repetoar består av en stor mängd händelser ur bygdens historia som knyts till personer eller platser i eller omkring Överklinten. Dessa händelser plockas fram ur minnet efter behov och fogas av berättaren samman till en historia. För att ett sammanhang ska kunna skapas i Bergvists berättelser måste de skilda fragmenten fogas till varandra på ett meningsfullt sätt, så att de tillsammans bildar en enda, större enhet. Det kitt berättaren använder för att foga berättelsefragmenten till varandra är evalueringen. En röd tråd skapas i berättelen, antingen genom ett dramatiskt sammanhang som håller dem samman, eller genom en gemensam värdering som återkommer i varje delberättelse.

No description available.