Eleverna i svensk skola ska få undervisning i olika texttyper. De ska utveckla läs- och skrivstrategier för att kunna tolka och förstå samt urskilja och skriva berättande texter. Genom att utveckla goda läs-och skrivstrategier får de också möjlighet att utveckla sin läs-och skrivförmåga. Syftet med den här uppsatsen är flerdelat och ett syfte är att undersöka vad eleverna ska få kunskap om när det kommer till berättande texter. Det visar sig att de ska kunna urskilja en berättande texts budskap, få kunskap om berättande texter som innehåller budskap, parallellhandling, tillbakablickar, person- och miljöbeskrivningar samt dialoger och kunna skriva berättande texter med handlingsstruktur och gestaltande beskrivningar. Ett annat syfte är att undersöka vilka strategier eleverna kan använda sig av när det kommer till berättande texter. Där ger Gibbons (2016) och Stensson (2006) förslag på strategier eleverna kan använda sig av när de tar sig an olika texter. Ytterligare ett syfte är att analysera ett kapitel ur Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (2003) och undersöka hur det kapitlet kan användas för att utveckla elevers läs- och skrivstrategier när det gäller den specifika texttypen berättande text. Kapitlet innehåller gestaltande beskrivningar av karaktärer och miljö, dialoger, tillbakablickar samt parallellhandlingar och var i sig ett tydligt exempel på en inledning som är en första del i en vanlig handlingsstruktur inom berättande texter. Kapitlet innehåller inte ett tydligt budskap men kan dock tänkas fungera som utgångspunkt i diskussioner kring texters budskap. Slutligen är också syftet med denna uppsats att diskutera kring hur det analyserade kapitlet ur Pippi Långstrump kan användas i undervisningen för att utveckla elevernas läs- och skrivstrategier. Kapitlet innehåller flera av de delar som eleverna ska få kunskap om när det kommer till berättande texter. Därför kan kapitlet fungera som en del i ett undervisningsmaterial för att utveckla elevers läs-och skrivstrategier när det kommer till berättande texter.

Temat i detta kandidatarbete beröretik, publik och agens. Med detta i åtanke har vi försökt skapa ettnytt sätt att göra en radiodokumentärpå. Vi har använt oss utav transmedialt berättande för en ideal publik. Med hjälp av olika designmetoder har vi försökt skapa ett rum där narrativet ska utspela sig i. Till EXIT-utställningenpå Blekinge Tekniska Högskolahar vi gjort en visuell utformning utav detta rum. I processens gång har vi tittat på tio förhör med en gärningsman som blev dömd och skyldig till olaga tvång och grovt olaga tvång. Resultatet av detta är en cirka 15 minuter lång modern dokumentärsom är en historisk återskapning av vad som hände under förhörentillsammans med gärningsmannen. Mycket av våra diskussioneroch vali vår designprocesshar handlat om och kring etiska beslut som har kommit att forma hur vår dokumentär för sitt narrativ.

I dagens samhälle har nästan alla tillgång till en kamera på något sätt. Oftast kan man även ställa in direkt i kameran om man vill ta färgbild eller svartvitt. Men jag har tagit steget längre och har valt att redigera bilderna själv till svartvitt. Har tagit en bild, men gjort två olika redigeringar på den. Av den färgade bilden har jag skapat lite mer dramatiska men samtidigt harmoniska bilder i svartvitt för att sedan göra en undersökning för att se hur tittaren har tolkat de olika bilderna och på så sätt försöka styra lite hur betraktaren ska se på bilden, men även att tittaren ska få tolka fritt. Genom min undersökning “Hur tolkas djurens beteende i bilder beroende på hur de är redigerade?”, har jag kommit fram till att det är möjligt och att även om det är samma bild fast två olika redigeringar så har vissa tolkat det till en berättelse, men att det finns två sidor utav den. Alla har olika bakgrund och förknippar vissa saker med annat som gör att man tolkar som man gör. Jag har valt att göra denna undersökning för att jag tycker den är intressant, att se hur olika manfaktiskt tolkar de bilder man ser.

The main purpose of the essay is to find out how Ruben Östlund dramatizes the thematic subject of peer pressure in his film De Ofrivilliga (2008), compared to conventional theories about the narrative of story and group psychology based on Craig Batty’s (2010) and Lars Svedberg’s (2012) works. By creating a model based on certain values a well-functioning group should have and a narrative model of twelve steps, the five scenarios of the film can be analysed. Since each scenario has five parts spread out over the course of the playtime, each scenario is most easily analysed in isolation. Then, after this analysis, all of the scenarios are compared and discussed together as a whole and complete piece of art. The result shows that the scenarios actually follow many of the external narrative steps, but usually lacks steps that take place internally in the characters. The characters often deny their emotional journeys and individual expression since it would harm their reputation and status in the group. This is intentional and shows the films true message, which is to show the viewer that groups have a very strong will of its own and can easily censor individual voices, especially if they are critical towards the group. Östlund seems more concerned with starting a discussion about peer pressure by showing a multitude of perspectives, rather than giving obvious answers to the problems the film poses. This answers the question why some conventional narrative steps are missing. The characters are not supposed to have complete transformational narrative arcs. Instead, the film is told directly to its audience.

Idag är konkurrens en del av vardagen för företag som vill sälja sina produkter. I och med att utbudet ökar och varorna är så lika varandra så har det blivit viktigare att synas genom reklam. Den här uppsatsen kommer att fokusera på hur ljud och bild samarbetar i reklamfilm. Genom semistrukturerade intervjuer kommer personerna att få göra lyssningstest och bildtest för att sedan svara på frågor. Syftet är att försöka ta reda på om någon del är viktigare än den andra eller vad som kan göra skillnader i reklamfilmen. I reklamfilm så finns det någon form av budskap, men det kräver att den som ser förstår koderna som skaparen har använt. Studien har visat att det kan vara många olika typer av koder i reklamfilmer. Men om inte personen som ser det kan tolka dem rätt kan effekten bli det omvända.

No description available.

Berättelser skapar viktiga tillfällen för elever att utveckla förståelse för sig själva, andra och olika sammanhang. Vi kan ta del av andras erfarenheter tack vare skriftspråket, som möjliggör att berättelser bevaras. Att skapa berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning är ett krav i dagens läroplan som elever i slutet av årskurs 3 ska uppnå. För att nå detta behöver elever få undervisning som möjliggör utvecklingen av de kunskaper som krävs. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad läraren, enligt forskning, behöver ha kunskap om, för att främja elevers utveckling av berättelseskrivandet i årskurs F-3, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka kunskaper krävs av läraren för att elever ska kunna utveckla sina berättande texter? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Vårt resultat visar att de ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för att utveckla elevers berättande texter är att känna till elevers förkunskaper och de kritiska aspekter som kan uppstå vid berättelseskrivandet samt ha förmågan att undervisa dessa explicit. De ämneskunskaper som krävs är att känna till berättande texters uppbyggnad och att behärska ett korrekt metaspråk för att kunna ge respons som är framåtsyftande. Resultatet visar dock att det kan finnas en avsaknad av dessa kunskaper, vilket kan vara en anledning till att elever inte får den vägledning som behövs. Ett förslag på vidare forskning skulle därför vara att undersöka hur lärares ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper ser ut i praktiken, genom att besvara frågeställningarna: Hur väl kan lärarna använda sig av sina ämneskunskaper för att konstruera berättande texter? På vilket sätt synliggör läraren kunskaper i undervisningen för att vägleda elever i deras skrivande av berättande texter?

No description available.

Berättandet och berättelser är ett flexibelt pedagogiskt redskap. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning berättelser används i språkundervisning. Vi har valt lärare med engelska som inriktning för att få ett bredare underlag då näst intill alla elever läser detta ämne.Vi undersöker hur språklärare med engelska som huvudinriktning jobbar med berättelser i sin undervisning, vilka positiva effekter ser de av berättelser i sin undervisning och hur de jobbar med dem. Av vår litteraturgenomgång framgår det att berättelser och berättande har positiva effekter i engelskundervisning och ökar ordförrådet, samtidig som metoden förbättrar relationen mellan elever och lärare. Samtliga lärare i vår undersökning jobbade med berättelser och menade att man genom berättelser åstadkommer variation i undervisningen samtidigt som man motiverar eleverna. Nackdelar med berättelser i engelskundervisning var att det var svårt för lärare att hitta rätt material som kunde anpassas till alla språknivåer i samma grupp.

Berättande har i årtusenden varit en oerhört viktig faktor för mänsklighetens kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar också att användandet av berättande - dvs. med traditionell berättelsestruktur förmedlad via tal, skrift eller video - i NO-undervisningen har gynnsamma effekter på skolelevers kunskapsutveckling. Idag har vi dessutom möjlighet att förstärka berättandet med hjälp av teknik. Det saknas dock insikt i omfattningen av berättande i digitala läromedel i NO samt i den praktiska verksamheten. Dessutom fattas det kunskap om anknytningen mellan digitala läromedel och kursplanen i NO (Lgr11 2019) vad gäller berättande. Syftet med den här studien är att vidga kunskapsfältet beträffande form och omfattning av berättande i den naturvetenskapliga undervisningen i årskurs F-3 i Sverige. Fokus är berättande i digitala läromedel och kursplanen i NO, samt lärares användning av muntligt berättande i NO-undervisningen.  Studien genomförs via en innehållsanalys av fem digitala läromedel i NO för årskurs F-3 och tillhörande lärarhandledningar. Som ett komplement till läromedelsanalysen genomförs också en enkätundersökning bland yrkesverksamma lärare i årskurs F-3. Den övergripande teoretiska utgångspunkt som studien har är den sociokulturella teorin med fokus på språkets, samspelets och artefakternas roll i lärandet. I analysen används hermeneutiken som ansats. Studien utgår från följande frågeställningar: - I vilken form och omfattning förekommer berättande i de naturorienterande ämnena i digitala läromedel? - Hur väl anknyter de digitala läromedlens lärarhandledningar till berättande och kursplanen för NO i Lgr11? - Hur omfattande är användningen av digitala läromedel i NO och muntligt berättande i den naturvetenskapliga undervisningen i årskurs F-3?  Trots de övervägande positiva effekterna som framkommer i tidigare forskning, visar resultatet av den här studiens läromedelsanalys en avsaknad av berättande. Största andelen av innehållet består av faktafilmer och faktatexter. Enligt enkätundersökningen, som besvarades av 66 yrkesverksamma lärare, är det 24,2% av respondenterna som använder muntligt berättande i sin NO-undervisning varje vecka medan 34,9% använder metoden någon gång per termin, per år eller aldrig.