Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.

The two writers who wrote this paper are two students from Malmö University. We are studying to become primary school teachers. Our interest in the topic came mostly through our experience of digital storytelling and pupils' motivation in our schools where we have our internship. This paper is based on ten different studies about digital storytelling and the focus throughout the paper is to answer the following question: what kind of impact does digital storytelling have on pupils' motivation? Some keywords are important throughout the paper. These are digital storytelling, motivation, self-esteem, writing skills and language management. There have been field studies regarding digital storytelling within education and they are mostly based on groups between 22-30 pupils around the age of five to eleven years old. The purpose of the studies was to see if pupils’ motivation has increased. How long did the pupils devote themselves to write a story? The research resulted in up to three conclusions. The pupils seemed to become more motivated and could concentrate longer on the assignment by digital storytelling. They also improved their language skills and their writing abilities due to higher self-esteem and the novelty of using digital devices. If every teacher used digital storytelling, pupils might have better writing and language skills in all subjects.

Både i styrdokument och ute på skolor upptäcktes en skillnad i kreativ skrivundervisning vad gäller både upplägg och bedömning. Denna kunskapsöversikt syftar därför till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen om kreativt skrivande i första språksundervisning i årskurs F-6. Vidare diskuteras begreppet kreativt skrivande samt vilka kvalitetsaspekter som lyfts fram i forskningen. Kunskapsöversikten är en systematisk litteraturstudie. Tillvägagångssättet bestod av sökningar i olika databaser på sökordet kreativt skrivande i kombination med förskoleklass, lågstadi*, mellanstadi* eller F-6. Sökningarna gjordes även med engelska översättningar av sökorden. Utifrån inkluderingskriterierna valdes 9 artiklar ut som undersökte kreativt skrivande i första språksundervisning i Europa. I artiklarna kunde tre teman urskiljas; samband mellan läs- och skrivförmåga, multimodalitet inklusive digitala metoder i den kreativa skrivundervisningen samt kreativ intervention vilka blev utgångspunkten för resultatpresentationen. Utifrån den tematiska uppdelningen presenterades artiklarnas syfte, metod och resultat, både i tabell och löpande text. Forskningen kännetecknas av en mängd olika aspekter som har som syfte att undersökas i relation till kreativt skrivande. Sammantaget identifieras där en rad faktorer och tillvägagångssätt som kan främja det kreativa skrivandet, så som läsning samt multimodala och digitala metoder. Inom alla tre teman visade resultaten på ett positivt samband mellan läs- och skrivförmåga eller förbättring inom kreativt skrivande. Artiklarna bestod till största del av kvantitativa sambands- eller interventionsstudier men även en kombination av dessa samt kvalitativ intervjustudie förekom. Artiklarna använde sig av lämpliga metoder i förhållande till vad som undersöktes. Vid granskning av artiklarna upptäcktes två kvalitetsaspekter, idébaserad samt språk- och strukturbaserad. Idébaserad kvalitet handlar om fantasi medan språk- och strukturbaserad kvalitet handlar om grammatik, meningsuppbyggnad samt ordval. Trots skillnaderna så har de en stark koppling till varandra, delvis eftersom båda behövs vid bedömning av kreativt skrivande men även för att ordval inte bara handlar om språket utan även baseras på idéer. Det finns i artiklarna förslag till flertalet olika didaktiska implikationer som rör läsning, multimodalitet, digitalisering samt interventioner. Kreativt skrivande är ett brett arbetssätt som bör användas i skrivundervisningen då det ger eleverna möjlighet till att lära genom olika metoder och därmed hitta det som passar dem bäst. Det är dock viktigt att kreativt skrivande bedömer både idéerna och språket. Vid granskning av forskningsfältet upptäcktes olika styrkor och svagheter. Styrkorna handlade om bredden av metoder, valet av metoder samt att det var aktuell forskning. Till svagheterna hörde bristen på kvalitativa studier som är gjorda på barn samt avsaknaden av intervju- och observationsstudier. Vad gäller förslag till vidare forskning finns ett behov av mer svenskbaserad sådan. Därtill hade mer kvalitativa studier, gjorda på elever i form av intervju och/eller observationsstudier, varit önskvärt då detta var en svaghet på forskningsfältet.

Bröllopsbranschen har förändrats och nya trender inom bröllop har uppkommit som till exempel rymningsbröllop (Dickinson, 2018). Rymningsbröllop (på engelska Elopement wedding) har numera populariserats som ett minimalt destinationsbröllop, till exempel i naturen eller mitt i storstaden. Detta har lett till att det har även bröllopsdokumentation har förändrats och nya filmgenrer inom bröllopsfilm har uppkommit. I den här uppsatsen analyseras tre nutida rymningsbröllopsfilmer för att bättre förstå hur audiovisuella uttrycksmedel används för att förstärka betydelsebärande berättelseelement i förhållande till den samtida romantiska utopin. Analysen påvisar att rymningsbröllopstrenden speglas ut ur kulturen och samhället vi lever i idag och öppnar upp utrymme för filmskaparens kreativitet. Audiovisuella effekter och gestaltning av brudparets löften bidrar till en närvarokänsla. Den romantiska utopin som idag gestaltas innebär i stället att den egna osäkerheten och brister hos individen accepteras och att den egna personligheten ska få utrymme i ett gemensamt liv tillsammans med någon annan.

Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns läs-och skrivförmåga försämrats alltmer de senaste åren. För att förbättra resultaten harfokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga år, detta för att de grundläggandeförmågorna att kunna avläsa och förstå en text utvecklas under dessa år i ett barns liv,och det ingår även i en förskollärares uppdrag att främja barns språkutveckling och attlägga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete är attpå ett lustfyllt sätt främja barnens progression mot en god språkförståelse ochspråkutveckling genom berättande och högläsning. Vi har valt att göra en kvalitativjämförande studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskolamed kultur som profil och en förskola utan någon uttalad profil för att undersöka derasarbetssätt och se om och hur dessa skiljer sig åt mellan förskolorna. Vi har använt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vår insamlade empiri.Vårt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snararepedagogernas arbetssätt emellan oavsett förskola.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförståelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlärningen har fokus legat på svenska språket till exempel i ordförståelse och som introduktion till läs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan använda en saga till så mycket mer och valde därför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförståelse utifrån en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fått en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlärning. Vi genomförde observationer med två barngrupper där vi arbetade med en känd folksaga. Vid observationstillfällena undersökte vi om och hur barnen utnyttjar sagan i arbetet efter att dem fått lyssna till den. Utifrån våra intervjuer och observationer önskar vi få svar på vår frågeställning;•Kan man stärka barns begreppsförståelse inom matematiken med hjälp av sagor?Vi har valt att koppla vår undersökning till några pedagogiska teorier. Resultatet av undersökningen som genomfördes med aktionslärande som inspirationsmetod visar att barnen utnyttjar den kunskap de fått med sig från sagan i arbetet med matematiska problem.

Syftet med denna studie är att undersöka samtal som sker vid elevinitierade berättarstunder där elever berättar historier för varandra och eleverna ställer frågor till berättaren om innehållet i berättelsen. Forskningsfrågan är: Hur ser rollfördelningen ut i samtalen under berättarstunderna och vad har det för konsekvenser för elevernas kommunikation och interaktion?Studien skedde i en andraklass jag under perioder vistades i under vårterminen 2012. Insamlandet av materialet, i form av ljudinspelningar och observationsanteckningar, skedde under en sexveckorsperiod och består av 10 berättarstunder med sammanlagt 30 berättelser och efterföljande frågestunder. Eleverna berättade, oftast en och en, berättelser som de själva hade valt och förberett. När de hade berättat klart uppmanade jag klassen att ställa frågor till berättaren om innehållet och det är dessa samtal som undersökts i studien. Resultatet visar att rollfördelningen är icke-hierarkisk, som i ett samtal mellan vänner, vilket leder till att kommunikationen och interaktionen är dynamisk och varierande. Berättelsen som material skapar förutsättningar för alla att bidra då det inte finns något rätt och fel. Klasskamraterna, som vill förstå sin klasskamrats berättelse, ställer frågor där både berättaren och klassen hittar svar och samtalen är därför utforskande. Berättaren utmanas språkligt utifrån sin nuvarande nivå genom klasskamraternas frågor vilka i sin tur får stöd av läraren. Den dynamiska interaktionen och den språkliga utmaningen utifrån elevens kunskapsnivå tyder på att samtalen är språkutvecklande.

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare.Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer.

Narrative history has a long tradition in history teaching. But during the decades after the second world war, the attitude to storytelling has been seen with doubt and skepticism. There are many indications in Swedish society and media that the narrative story today stand strong. But is narrative history useful in everyday teaching? This essay is a study of narrative history in a Swedish and Scandinavian perspective the latest thirty years. This study will present different views and motives for the use of narrative history. Narrative method stretches over several disciplines and the essay will refer to both historians, philosophers and psychologist. The results of my survey indicates that focus has moved from focus on historical consciousness in the 1980- and 1990-ties, to a focus on student activation i todays discussion. / Berättande har en stor plats i mänskliga sammanhang och mycket tyder på att berättelsen i dagens samhälle står sig väl. Kan man använda berättande mer i skolundervisning?Detta är en undersökning av ämnet narrativ historia ur ett svenskt och skandinaviskt perspektiv under de senaste 30 åren. Syftet med uppsatsen är att presentera olika forskare och pedagogers syn på och motiv för bruket av berättelser i skolans historieundervisning. Narrativ historia utvecklas enkelt till ett ämne som spänner över flera vetenskapliga discipliner, och uppsatsen kommer att referera till både historiedidaktiker, psykologer och filosofer. Forskningen använder begrepp som historiemedvetande, narrativ kompetens och lärarroll. Undersökningen resulterar i en redogörelse av forskningsläget som visar att diskussionen har gått från fokus på historiemedvetande under 1980- och 1990-talet, mot ett fokus på elevaktivering på 2000-talet.

Syftet med denna undersökning är att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berättande och därmed skapa större förståelse för det pedagogiska arbetet med estetiska språk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och även en lust att lära. För att nå detta syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berättande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll. Det är viktigt med en autencitet för möjligheten till meningsskapande och pedagogens övertygelse, engagemang och relationer till barnen spelar en stor roll i barnens berättande. Slutsatsen är att konstruerande av kunskap finns i mötet med den andre och i det egna uttryckandet och det är pedagogens uppgift att möjliggöra dessa dialoger.