Syfte: Att ta reda på om och hur bostadsrättsköpare använder föreningens årsredovisning i deras köpbeslut samt undersöka om de förstår den. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer av presumtiva bostadsrättsköpare genomfördes utanför visningar. Empiri: Studien visade att majoriteten av de 22 tillfrågade inte helt förstod årsredovisningar och att flertalet bad om hjälp att bedöma den. Det visade att bostadsrättsköpare oftast använder årsredovisningen för att se “varningstecken” som indikerar att en BRF eventuellt kommer att höja sina avgifter. Det var 14 av 22 som tittade på skuldsättningen för att bedöma föreningens ekonomi. Majoriteten ansåg att årsredovisningen påverkar ”till stor del men att annat väger tyngre” i köpbeslutet. Analys: Studien pekar på att då många bostadsrättsköpare inte helt förstår årsredovisningen kan det vara svårt för dem att ta beslut utifrån den. Detta har kopplats till tidigare forskning som uppmärksammat liknande problem. Det finns likheter mellan de förbättrings- och förändringsförslag, som tagits fram av FAR tillsammans med borättsorganisationerna, och de resultat som studien har uppvisat. Slutsats: En bostadsrättsköpare går igenom tre beslutssteg. Det första är att avgöra om lägenheten känns rätt. Steg två är att bedöma föreningen och dess ekonomi utifrån årsredovisningen. Då många inte förstår eller vet hur man ska bedöma en förenings årsredovisning tar majoriteten hjälp av omgivningen. I steg tre tas beslut om hen ska lägga ett bud på lägenheten eller ej. Vidare drogs slutsatsen att oavsett vilken förståelse individen har för en BRF:s årsredovisning kommer hen i stor utsträckning att ta hjälp av sin omgivning då det är ett stort och omfattande beslut. / Purpose: Find out how and in what way buyers of housing co-operatives use the association ́s annual report in their purchase decision and investigate whether they understand it or not. Method: The study is conducted using a qualitative method in the form of interviews. The Authors stood outside viewings and interviewed presumptive buyers of housing co-operatives in Stockholm. Empiricism: The study was conducted on 22 respondents, all interviewed outside a total of six different viewings around Stockholm. It turned out that the majority of respondents did not fully understood annual reports and most of them asked for help. The majority of those who felt they understood the annual report also asked someone in their surroundings to help them determine the stability of the housing association's economy. The result showed that homeowners usually use the annual report to see "warning signs" that indicate that a association will raise its fees. To evaluate the association ́s economy, most of the respondents used indebtness. Analysis: The study points out that since many homeowners did not fully understood the annual report, it could be difficult for them to make decisions based on it. This has been linked to previous research that highlighted similar problems. There are similarities between the improvement and change proposals developed by FAR together with other organizations and the results the study has shown. Conclusion: Presumptive buyers of housing-cooperatives generally do not understand annual reports so well that they can make a financial decision based on it. At the same time, the study has shown that even those homeowners who felt they understood asked for further help and advice from their surroundings. The study's conclusions are that there is a great deal of room for changing the accounting for housing co-opratives associations to make them more transparent and understandable to it ́s users. Furthermore, it was concluded that regardless of the individual's understanding of an annual report, he largely takes advantage of his surroundings as it is a major and comprehensive decision.

SYSteam DTS AB är ett IT-konsultföretag etablerat i Borås. De har cirka 35 anställda,cirka 300 kunder och erbjuder verksamhetsanpassade helhetslösningar inom IT-området.Varje års affärsplan behöver som oftast skrivas ihop under en kort tid vilket medför attunderlaget kanske inte innehåller exakta och uppdaterade uppgifter. Tidsfaktorn påverkaralltså affärsplanens kvalitet.Genom att definiera den typiska kunden till DTS inom modebranschen fastställs likhetermellan kunderna. Därigenom går det att identifiera vilket typ av företag DTS inriktar sigmot och hur mycket pengar det finns kvar att tjäna på dem. Det är nu också möjligt attidentifiera företag som inte är kunder i dagsläget men som har stora likheter med dentypiska kunden, samt hur mycket pengar som finns att tjäna på dem. Informationenfungerar främst som beslutsunderlag för DTS gällande vilken affärsmöjlighet de börprioritera om att antingen satsa på att utöka försäljningen på befintliga kunder eller satsapå nya kunder.Uppsatsens syfte är att visa hur företag kan gå tillväga för att identifiera vissa styrkor ochframgångsfaktorer. Uppsatsen använder två olika synsätt, positivism och hermeneutikoch har ett empiriskt perspektiv då den tillämpar en deduktiv ansats. För att definiera dentypiska kunden och liknande icke-kundföretag samt försäljningsmöjligheter på demanvänds en kvantitativ datainsamlingsmetod. Även en kvalitativ metod används, närföretag som representerar den typiska kunden intervjuas för att ta reda på vad de anser fåut av samarbetet med DTS. Den teoretiska referensramen består av en genomgång avföretagsekonomiska begrepp, såsom SWOT-verktyget, DPM-matrisen och inre/yttreeffektivitet.Analysen visar att satsning på befintliga kunder är den bästa affärsmöjligheten.Anledningen är bland annat att DTS bör förstärka sitt varumärke och sin inre effektivitetinnan de satsar på nya kundrelationer. Dessutom är det både dyrare och svårare atterbjuda tjänster och produkter till icke-kundföretag då de redan har IT-leverantörer DTSmåste konkurrera ut. För övrigt är det även tidskrävande att arbeta upp nya arbetsrutineroch kundrelationer.

Over the last 25 year IT development has greatly influenced the waycompanies are managed, the tremendous growth in the information society has made a huge amount of information extremely accessible. This has resulted in the problem of information overload where the large amount of information can affect the quality of a decision basis collected by a controller. The purpose of the study is to examine how a controller is affected by information overload and how this influences the decision basis. We intend to highlight the important elements to represent a high quality of information. A survey was conducted through a case study within a global affiliated company in the packaging industry. An adductive approach has been applied with a qualitative research method. Collected empirical material from interviews has been put into relation with existing theories. The case study indicates that there is no relationship between the problem of information overload and flawed decision basis. The study identified important factors in preventing problems with consolidation of information and how the controller use structures to deal with a huge amount of data. To deal with the problem several key factors has been identified: Subsystems that communicate with each other, structures within  the  ERP-system,  transparency,  well-defined  templates  andstandardized processes for how different tasks should be completed. / Bakgrund: IT-utvecklingen har under en 25-årsperiod kraftigt influerat hur företag styrs, den enorma tillväxten i informationssamhället har resulterat i att en enorm mängd information blivit oerhört lättillgänglig. Detta har resulterat i problem med informationsöverflöd där informationen blir för omfattande och således riskerar en controllers beslutsunderlag att brista i kvalité. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en controller påverkas av informationsöverflöd och hur detta influerar på beslutsunderlag. Vi ämnar redogöra vilka faktorer som är viktiga för att ge hög informationskvalité. Metod: Undersökningen har genomförts genom en fallstudie på ett globalt koncernbolag inom förpackningsindustrin. Ett abduktivt angreppssätt har tillämpats med en kvalitativ undersökningsmetod. Insamlat empiriskt material från intervjuer har ställts i relation till befintliga teorier. Slutsats: Fallstudiens resultat påvisar att något samband mellan informationsöverflöd och bristfälliga beslutsunderlag inte föreligger. Under studiens gång har det identifierats viktiga faktorer för att förebygga problem med konsolidering av information och hur controllers använder strukturer för att hantera stora mängder data. De nyckelfaktorer för att hantera problemet är: delsystem som kommunicerar med varandra, strukturer inom affärssystemet, transparens samt väldefinierade mallar och standardiserade processer för hur olika arbetsuppgifter ska gå till.

Inom de senaste 10 åren har intresset för ämnet företagsekonomi vid gymnasiet ökat. Samtidigt finns det få studier om undervisning i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka vad som behöver ligga till grund för undervisning som gör att elever kan utveckla ett mer kvalificerat erfarande av påläggskalkylens användning som beslutsunderlag. För att uppfylla studiens syfte valdes fenomenografi som teoretiskt perspektiv för analys av den insamlade data. Metoden för studien är en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats där elevsvar har samlats in och analyserats. Resultatet visar tre olika kategorier av förståelse som sammanställts i ett fenomenografiskt utfallsrum. Vidare har kritiska aspekter som skiljer de olika kategorierna identifierats. Med hjälp av kategorierna och de kritiska aspekterna kan lärare i företagsekonomi vid gymnasiet utveckla undervisning som leder till att elever kan utveckla ett mer kvalificerat resonemang om påläggskalkylens påverkan på beslut i företag. Resultatet diskuteras även i förhållande till den ämnesdidaktiska relevansen och förslag till vidare forskning presenteras.

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser är ett område där människor har delade åsikter kring. Är det en effektiv eller ineffektiv metod att använda? Hur används den inom svensk politik och ställs det högre krav på dessa analyser inom miljöpolitik över andra politikområden? Vilket scenario gynnar miljö- och klimatarbetet? I undersökningen har fyra metoder använts, bland annat genomfördes en dokumentanalys där kommittédirektiv från regeringen granskades, det kartlades om det gick att se några systematiska skillnader mellan de olika departementen; Social, Miljö, Finans, Infrastruktur och Kultur. I kommittédirektiven noterades olika nyckelord som räknades för att sedan divideras med antalet undersökta direktiv. Resultatet presenteras i tabellform där slutsatsen blev att det inte går att se att det inom miljöpolitiken jämfört med andra områden skulle ställas vare sig högre eller lägre krav i kommittédirektiven på att utföra samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Vidare utfördes sex intervjuer med personer som anses vara av relevans för ämnet. Till exempel personer som arbetar med dessa saker i sitt yrke, politiker eller personer som varit aktiva i relevanta intresseorganisationer. En enkätstudie genomfördes där målet var att få svar från så många personer som möjligt inom departementen som har varit delaktiga med arbetet kring kommittédirektiv. Totalt svarade 10 personer från Socialdepartementet, Kulturdepartementet, Infrastrukturdepartementet, Miljödepartementet och Finansdepartementet. Syftet med enkätstudien var att ta reda på grundläggande ställningstaganden hos departementen. Resultaten från enkätstudien visar att det är stora delade uppfattningar om de flesta saker, enkätundersökningen är dessutom för liten för att dra några statistiskt säkerställda ställningstaganden kopplade till varje departement. En litteraturstudie har också genomförts i form av en kritisk litteraturstudie där vi har analyserat rapporter och andra litterära verk som kan hävdas ha relevans för vårt arbete. Litteraturen har valts ut bland annat genom samråd med projektets handledare men också genom egen undersökning. Från alla undersökningar har speciellt vissa budskap varit en genomgående faktor. Dels att det finns naturliga förklaringar till varför det kan skilja sig i kraven i kommittédirektiven mellan olika departement. Den generella uppfattningen var även att samhällsekonomiska konsekvensanalyser är ett bra verktyg som hjälper till att leda fram till bättre beslut. Problem som nämndes bland flera var att terminologin är för svag och otydlig i Sverige, samma begrepp kan betyda olika saker mellan olika aktörer, kompetensen anses även vara för låg inom kommittéerna. / Regulatory impact analysis is a subject that divides people. Is it an effective or ineffective method to utilise? How is it used in Swedish politics and are higher demands placed on such analysis in environmental policy compared to other policy areas? Which scenario benefits the environment and climate work? There are many unanswered questions and this report aims to answer some of them. The methods that were used are mainly four, a document analysis where committee directives were examined from the swedish government and where we tried to map whether we can see any systematic differences between the various ministries of social, environment, finance, infrastructure and culture. A survey study was made with the aim of finding out basic positions on the subject. The survey was sent to all the ministries previously mentioned. The third method is interviews, the interviewees can all be considered relevant to the subject in one way or another. For example, people who work with this as their profession, politicians or people who have been active in relevant interest groups. A literature study has also been made in the form of a critical literature review where we have analyzed reports and other literary works that can be argued to have relevance to the work. The literature has been selected, among other things, through consultation with our supervisor, but also through our own research. The conclusion is that there is a relatively homogeneous picture of how regulatory impact analysis should be viewed. The general opinion is that it is a good tool that helps to produce decision material. The general criticism is that the terminology is too weak and that there is generally a lack of competence among the committees.

Bakgrund och problem: Immateriella investeringar har ökat inom det svenska näringslivet och utgör en betydande del av landets totala investeringar. Fortsättningsvis är immateriella investeringar väsentliga för samhällets och företagens produktivitet samt konkurrenskraft. Utvecklingen av immateriella investeringar tyder på att betydelsen av immateriella investeringsbeslut ökat. Trots det uppmärksammas ämnesområdet inte av den nuvarande forskningen eller litteraturen i en större omfattning. Syfte: Syftet är att studien ska bidra till en djupare förståelse angående immateriella investeringar genom att generera kunskap inom ett område som inte tidigare uppmärksammats i en större omfattning. Uppsatsen avser att tillföra information i relation till den immateriella beslutsprocessen samt angående faktorer som anses utgöra en väsentlig påverkan på det immateriella investeringsbeslutet. Metod: Studien avser en kvalitativ flerfallsdesign där fyra företag har utgjort det empiriska underlaget. Vidare genomfördes intervjuerna på ett semi-strukturerat tillvägagångssätt för att erhålla information.Slutsats: De immateriella investeringarnas beslutsprocessen initieras genom en identifiering av problem och målsättning, om företaget har upplevt ett initialt dilemma. Därefter framställs olika investeringsalternativ som utvärderas utifrån väsentliga faktorer. Avslutningsvis genomförs det immateriella investeringsbeslutet av högre insatser i organisationen. Väsentliga faktorer vid det immateriella investeringsbeslutet är lönsamhet, ny teknologi, tillväxt och riskbedömning. Nyckelord: Immateriella investeringar, investeringsbeslut, beslutsunderlag, immateriell beslutsprocess / Background and problem: Intangible investments have increased in the Swedish business sector and constitute a significant part of the country's total investments. Intangible investments are essential for the society's productivity and companies competitiveness. The development of intangible investments indicates that the importance of intangible investment decisions has increased. Despite this, the subject area is not noticed by the current research or literature to a greater extent. Purpose: The purpose of this study is that it will contribute to a deeper understanding of intangible investments by generating knowledge in an area that has not previously been recognized to a greater extent. The paper intends to provide information in relation to the intangible decision-making process and regarding factors that are considered to have an impact on the intangible investment decision. Method: The thesis is based on a qualitative multi-case design in which four companies have constituted to the empirical basis. Furthermore, the interviews were conducted on a semi-structured approach to obtaining information.Conclusion: The decision-making process of the intangible investments is initiated through an identification of problems and goals, if the company has experienced a first dilemma. Then there are different investment options that are evaluated based on essential factors. Finally, the intangible investment decision is made by higher units in the organization. Key factors in the intangible investment decision are profitability, new technology, growth and risk assessment. Keywords: Intangible investments, investment decisions, decision basis, intangible decision process

Kandidatuppsats (2FE24E), Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT 2017 Titel: Den immateriella investeringsprocessen – En flerfallsstudie i tjänsteföretag Författare: Jesper Andersson, Linn Persson & Johan Stillerfelt Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Bakgrund och problem: Antalet tjänsteföretag växer ständigt och mer än hälften av alla företag i Sverige verkar inom denna bransch. Vidare är investeringar avgörande för ett företags framtida överlevnad. Mer än hälften av de investeringar som görs i svenska företag är av immateriell karaktär och den största andelen av dessa sker inom just tjänstesektorn. Trots detta faktum är forskning kring investeringsprocessen främst knuten till materiella investeringar i tillverkande företag. Hur ser då investeringsprocessen för immateriella investeringar ut i tjänsteföretag och hur konstrueras och används beslutsunderlag vid beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och kartlägga processen för immateriella investeringar inom tjänsteföretag. Vidare är syftet att bidra med kunskap om problematiken kring konstruktionen av beslutsunderlag samt beslutslogik gällande dessa investeringar. Meningen är att belysa ett ämnesområde som inte tidigare undersökts och på så sätt göra ett bidrag inom ämnet. Metod: Uppsatsen utgår från en övervägande kvalitativ forskningsstrategi där undersökningsdesignen är en flerfallsstudie. Vidare har utgångspunkten för insamlande av empiriskt material varit semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Investeringsprocessen för tjänsteföretag avseende immateriella investeringar kan ses som en guide eller riktmärke och består vanligtvis av faserna initiering, bedömning, beslut, utveckling, implementering och uppföljning. Beslutunderlag konstrueras i regel av mellanchefer medan högre chefer tar det slutgiltiga beslutet om investeringen. Beslutet baseras främst på strategiska analyser som kompletteras med enklare kalkyler, erfarenhet och magkänsla. Nyckelord: Tjänsteföretag, investeringsprocess, immateriell investering, beslutsunderlag, investeringsbeslut / Bachelor Thesis (2FE24E), Degree of Master of Science in Business and Economics - Controller, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, S 2017 Title: The intangible investment process – A multiple case study in service companies Authors: Jesper Andersson, Linn Persson & Johan Stillerfelt Supervisor: Pia Nylinder Examiner: Elin Funck Background and problem: The number of service companies is continuously growing and more than half of all companies in Sweden operate within this branch. Investments are furthermore crucial to the future survival of a company. More than half of the investments in Swedish companies are of intangible character and the major part of these are made within this service companies. Despite this fact research about the investment process are mainly bound to tangible investments in manufacturing companies. Then how does the investment process for intangible investments look in service companies and how is decision basis constructed and used when making decisions? Purpose: The purpose of this thesis is to analyse and map the process for intangible investments in service companies. The purpose is furthermore to contribute with knowledge about the problems connected to the construction of basis for the decision and the logic behind the decision for these investments. The meaning of this is to lighten a subject that is not previously investigated. Method: The thesis is based on a predominantly qualitative research strategy in which the survey design is a multiple case study. Furthermore, the starting point for collection of empirical material has been semistructured interviews. Conclusion: The investment process for service companies in respect to intangible investments could be regarded as a guideline and usually consist of the phases initiation, evaluation, decision, development, implementation and follow-up. Decision basis is commonly constructed by middle-level bosses and the higher management usually makes the final decision about investment. The decision is primarily based on strategic analysis completed by simpler calculations, experience and gut feeling. Keywords: Service company, investment process, intangible investment, decision basis, investment decision

Bibliotek och liknande arkiv har funnits i hundratals år och är en viktig del av ett lands kulturella arbete. De fungerar även som en mötesplats för alla; oavsett ålder, social eller ekonomisk bakgrund. Dessvärre visar färska rapporter att antalet utlåningar och besök minskar på biblioteken. Kulturförvaltningen i Stockholms Stad arbetar för närvarande med att ta fram en Strukturplan gällande biblioteken i staden för en kommande fyraårs period. Syftet med planen är att rekognosera hur läget ser ut idag för att sedan sätta upp mål för hur verksamheten ska utvecklas. För att ge stöd till framtagningen av strukturplanen kommer denna studie utvärdera hur väl lokaliseringsmodellen location-allocation är lämpad som beslutsunderlag för placering av bibliotek samt vilken inverkan olika typer av behovspunkter har på resultatet. Genom att applicera modellen i fallstudien Stockholms Stads bibliotek, kan modellen utvärderas för att se om den kan användas vid liknade frågeställningar i framtiden. Med hjälp av data över var folk bor, arbetar och rör sig utvärderas modellen i två steg. Först kommer varje behovstyp att analyseras var för sig och därefter testas tre metoder för att slå ihop de olika typerna för att skapa en mer enhetlig bild. Resultaten visar att modellen location-allocation har stor potential för att användas som beslutsstöd för bibliotekens verksamhet. Utifrån de olika behovspunkterna kan strategiska placeringar hittas och en bredare bild ges av var folk bor, arbetar och hur de rör sig. Varje enskilt resultat berättar mer om var människorna i staden befinner sig och det är också lätt att se skillnader på till exempel var folk bor och arbetar, samt var man bör finnas för att nå ut till den yngre befolkningen jämfört med befolkningen i sin helhet. De tre metoderna för att sammanslagning av resultaten visade sig alla vara effektiva och pålitliga. Att visa alla delresultat på en och samma karta, förslagsvis med hjälp av en interaktiv PDF, ger en tydlig bild över de olika behovstypernas betydelse och inverkan. Kluster av valda platser kan hittas och ringas in. De två andra metoderna, MCE-analys och linjarisering, ger en bra bild över vilka strategiska placeringar som finns, båda kan vara användbara för att på ett snabbt och enkelt sätt förmedla resultatet. En del begränsningar och osäkerheter finns dock med modellen som är viktiga att beakta. Lösningsalgoritmen sker heuristiskt vilket gör att det kan vara svårt att förstå exakt hur den räknar och vilken inverkan olika parametrar har. Därför är det viktigt att en omfattande genomgång görs för den verksamhet som ska undersökas, det vill säga, vilka behov finns, hur de ser på sin verksamhet och vilka parametrar tror de inverkar på besökarnas rörelsemönster. Slutligen ska det betonas att Kulturförvaltningen, som har varit en del av denna studie och som har gett sin input till analysen, har ansett att modellen och materialet är användbart. Då avsikten med analysen inte var att hitta exakta placeringar av bibliotek utan snarare att få en översiktlig bild av var de bör placeras för att bäst nå ut till kommunens invånare kan slutsatsen dras att resultaten från location-allocation modellen ger en värdefull input som beslutsunderlag. Det är dock viktigt att ha i åtanke att resultatet från modellen inte visar en exakt verklighet, utan att den endast ger ett förslag på hur man bäst når ut till befolkningen. Det ska också tilläggas att detta bara är en del av många när det kommer till biblioteksplanering. Till exempel spelar bibliotekens lånestatistik, utbud och inriktning en viktig roll när det kommer till att utvärdera verksamheten. / Libraries and similar archives have existed for hundreds of years and are an important part of a country's cultural work. It also serves as meeting place for all, regardless of age, social and economic background. However, recent studies state that the physical loaning of literature and the number of visitors at libraries are decreasing. Kulturförvaltningen (The Department of Art and Culture), a part of the municipality of Stockholm, is currently producing a structure plan for the development of the libraries in the coming four years. The purpose of the plan is to evaluate the current circumstances and thereafter set targets on how their business should develop. To support the work with the structure plan this study will evaluate the model location-allocation and examine if it is suitable as a decision basis for locating libraries and what impact different types of demand points have on the result. By applying the model in a case study, consisting of the libraries in Stockholm, the model can be evaluated in terms of usefulness in similar problems in the future. With the help of data of where people live, work and how they move, the model will be evaluated in two stages. In the first stage, different demand points will be examined separately and thereafter three methods will be tested to combine the different types to create a more uniform picture. The results show that the location-allocation model has a large potential to be used as a decision basis for library planning. With the help of different demand points, strategic locations can be found and a wider picture is given of where people live, work and how they move. Each individual result tells more about where the citizens are and it is also easy to see distinctions between the different types of demand, for example where people live and work and where the libraries should be located to reach the younger population in comparison to the population as a whole. The three methods for merging the results all ended up to be both effective and trustworthy. To show all the sub-results in the same map, preferably with the help of an interactive PDF, highlights the importance and impact different demands have as well as allowing patterns or clusters to be found and marked. The two other methods tested, a MCE-analysis and linearization, are both useful to show strategic locations and to quickly and simply communicate results. However, there are some limitations and uncertainties with the model that are important to take into consideration. The algorithm used to solve the problem is heuristic, making it hard to understand exactly how it calculates and what impact different parameters have. Consequently, it is important to make an extensive review of the business that will be examined, more specific, what are their demands, how do they look at their business and what parameters do they believe impact the movement pattern of visitors. Finally, it should be emphasized that Kulturförvaltningen has been a part of this study from the beginning and they have given their support and input into the analysis throughout the process. In the end, they considered the model and the results from it to be useful in the decision-making process. It is important to keep in mind that the results of the model do not show an exact reality, the intention of the analysis was to develop an overview of where libraries should be approximately located, rather than to find exact locations. The end result being libraries located to better reach their citizens. However, the above is only looking at one part of many when it comes to library site planning and many other issues such as the libraries lending rate, supply and overall focus play an important role when it comes to evaluating their business.

Ökad kostnadsutveckling inom offentlig hälso- och sjukvård och en ökad en efterfråga dess tjänster har uppmärksammat behov av prioriteringar för resursfördelning, inte minst för avancerad medicinteknisk utrustning. Användning av olika beslutsunderlag kan bidra till lättare prioritering och mer kostnadseffektiva investeringsbeslut i den svenska hälso- och sjukvården. / Increased expenses in the public health care, combined with an increased demand of its services, have led to a higher demand for resource prioritization, not least for advanced medical equipment. Using different types of supporting information enables better prioritizing and more cost-effective investment decisions in Swedish public health care.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid. Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut. Det är därför av väsentlig betydelse att kvaliteten hos beslutsunderlagen håller en tillfredställande god kvalitet för att undanröja risken att managers inte tar otillfredsställande beslut som sedan innebär onödiga kostnader för företaget. Dessutom möjliggör en tillfredställande god kvalitet hos informationen som beslutsunderlagen baseras på att företagets managers kan ta beslut som leder till att de kan agera mot förändringar som sker i den omgivande företagskontexten. Att förbättra kvaliteten hos den information som ligger till grund för beslutsunderlagen behöver därmed vara något som företag prioriterar så att informationen håller en tillfredställande god kvalitet. Kvalitetsledningsfilosofin total quality management (TQM) har i denna studie används för att ta reda på hur informationskvaliteten hos beslutsunderlagen som tas fram via business performance management kan förbättras. Total quality management tar ett verksamhetsövergripande grepp om hur kvaliteten kan förbättras inom företag. Företag prioriterar ofta inte att förbättra kvaliteten hos den information som de har till sitt förfogande för att ta beslut utan utgår ofta från att informationen är korrekt och om den inte är det så har något fundamentalt fel inträffat. Det leder till att företag ofta i de projekt som de utför förbiser vilken kvalitet informationen har utan använder sina resurser till andra arbetsuppgifter. För att kunna förbättra informationskvaliteten hos beslutsunderlagen behöver kvalitetsförbättringar bli ett prioriterat område inom företag. Företag har större möjlighet att uppnå en tillfredställande god kvalitet hos beslutsunderlagen om företagsledningen tillsätter en kvalitetsansvarig. Den person som blir kvalitetsansvarig tar tag i de stridigheter som behövs för att få tillgång till de nödvändiga resurserna. Denna person stödjer även de projektgrupper som arbetar med att förbättra informationskvaliteten. Det förutsätter att den kvalitetsansvarige har mandat att ta de nödvändiga besluten för att kunna förbättra kvaliteten hos beslutsunderlagen. / During the century of 1990 come Kaplan and Norton with the balance scorecard philosophy. The purpose of this philosophy is to encourage managers to not only take consideration in financial measurements, but also to use both financial and non-financial measurement to manage companies. This concept with balanced scorecard have developed since it's beginning and in the beginning of the 21st century the third version of balanced scorecard developed with advanced technology which established the concept business performance management. This means that the information that the reports builds on have both financial and non-financial measurement which are collected from a central database in the company´s overall business performance management system. One reason to why business performance management ties balanced scorecard with advanced technology is to give managers possibilities to get a common version of reality, this means a common mental picture of how the company performs. Besides the advanced technology render possibilities that give managers, regardless if the decision has been taken at strategic, tactic or operative level, access to information that basic data for decision-making is based on in right time. The information that basic data for decision-making is based on must have a satisfied good quality to enable managers to take correct and optimal decision. It is therefore important that the quality of basic data for decision-making holds a satisfied good quality to remove the risk that managers is taking non-satisfactory decisions that means unnecessary costs for the company. Besides enable a satisfied good quality of the information, which basic data for decision-making is based on, so that managers at companies can take decision that leads them to take action against changes around the company's context. To improve the information quality that basic data for decision-making is based on should be something that companies prioritize so that information holds a satisfied good quality. The quality management philosophy total quality management (TQM) has in this study been used to investigate how information quality in basic data for decision-making can be improved. Total quality management gives a company an overall view of how the quality can be improved in the company. The companies not often prioritize improvement of the information quality that they have to their disposal for taking decision, instead they often assume that information is correct and if it is not there it has occurred a fundamental mistake. This leads to that the companies often in their projects overlook witch quality the information has and use their resources to others working tasks.  Too improve the information quality at basic data for decision-making needs quality improvement be a prioritized area within the companies. Companies have more possibilities to reach a satisfied good quality at the basic data for decision-making if the company management adds a person that is responsible for the quality. The person that will be responsible for the quality takes the necessary fights to get access to the necessary resources. This person even supports the project groups that work with improvement of information quality. To have responsibility for the quality this person has mandate to take the necessary decisions to improve the quality of the basic data for decision-making.