Sveriges byggarbetsplatser har länge haft en nedåtgående olycksfallsfrekvens fram till 2010 där en utplaning av kurvan kan noteras. För att skapa en olycksfri byggarbetsplats är diverse organisationer i branschen överens om att säkra beteenden och en god säkerhetskultur är nödvändigt. Begreppet säkerhetskultur innebär rotade värderingar, uppfattningar och attityder som medarbetarna och chefer har till säkerhet. I en god säkerhetskultur krävs det att de fysiska åtgärderna finns, att det finns en ledning som alltid prioriterar säkerhet och att hänsyn tas till mänskliga beteenden. Här kommer begreppet säkerhetsklimat in. Säkerhetsklimatet innebär det som direkt kan observeras av utförarna i form av uppfattningar om produktionsledningen beteenden, regler, rutiner, policys, procedurer och praktik inom arbetsmiljö och säkerhet. Att arbeta med säkerhetskulturen och säkerhetsklimatet kan vara ett viktigt steg för att åter få en nedåtgående olycksfallsfrekvens. För att skapa en bild av ämnet genomfördes en omfattande litteraturstudie samt ett deltagande i fallföretagets årliga arbetsmiljövecka 2019 som behandlade ämnet ”attityder och beteenden” gentemot säkerhet. Med detta som grund utformades et intervjuunderlag för tjänstemän och en enkät för yrkesarbetare och underentreprenörer för att få en bild av den rådande säkerhetskulturen. Det konstaterades relativt tidigt i studien att säkerhetsklimatet ligger till grund för att skapa en god säkerhetskultur. Förbättringar i ett säkerhetsklimat bör inte enbart innebära förändringar i regler, rutiner eller policys utan mer hur dessa uppfattas och förmedlas. Därav behandlade intervjustudien och enkätundersökningen främst respondenternas uppfattningar av dagens säkerhetsklimat. En tendens har noterats i denna studie om att en del respondenter inte vet vad nästa steg i frågan är. Eller som en platschef i intervjustudien uttryckte det: ”Jag vet inte vad som skulle behöva ändras. Det här har vi pratat om jämt och vi står kvar på samma punkt och stampar. Vi lägger ner mycket energi på arbetsmiljö och säkerhet men kommer ingen vart”. Förhoppningsvis kan studien bidra till mer kunskap kring säkerhetskulturen på byggarbetsplatserna. Efter resultatanalys och jämförelse med litteraturstudien har rekommendationer till fallföretaget diskuterats fram. Diskussionen kretsar i huvudsak kring ledningens auktoritet, kommunikation på byggarbetsplatsen, aktiverande strategier samt riskfyllda fenomen. I studien konstateras det främst att ledningen har den mest betydande rollen och att uppföljning och feedback är avgörande. Vidare bör yrkesarbetare och underentreprenörer genomgå en gedigen säkerhetsintroduktion och involveras mer i säkerhetsfrågor. Att arbeta med begreppen säkerhetsklimat och säkerhetskultur är fördelaktigt för att uppnå en olycksfri och säker byggarbetsplats. / Sweden’s construction sites has been having a downward accident frequency for a long time until 2010 where a planning can be noted. To create a construction site without accidents various branch organizations agrees that safe behaviors and a good safety culture is necessary. The concept ’safety culture’ refers to rooted values, perceptions and attitudes executors and managers have towards safety. In a satisfactory safety culture the physical measures exists, it is led by a management who always priority safety and regards is taken to human behaviors. Here is where the concept ’safety climate’ appears. Safety climate refers to things connected to safety that directly can be observed by the executors in shape of the management’s behaviors, rules, routines, policies, procedures and practice within work environment and safety. Working with those two concepts in the construction industry can be an important step to regain a downward accident frequency. To create a picture of the topic a major literature study was performed alongside a participation in the case-companies yearly work environment week that this year dealt with ”attitudes and behaviors” towards safety. With this as a basis an interview and a poll was created to receive a picture of the current safety- culture and climate. It was found early in the study that the safety climate creates a foundation for the safety culture. Improvements in the safety climate does not need to imply changes or additions in rules, policies or routines but rather how these are perceived and how they mediates. Therefore, the interview and poll mainly focused on the respondents perceptions of today’s safety climate. A tendency was noted in this study that many people does not know what the next step within this topic is. Or as one respondent in the interview said: ”I don't know what we would need to change. We have been talking about this forever. We put a lot energy into it but we are not making any improvements". Hopefully this study can contribute to more knowledge in safety culture on the construction sites. After analysis of the results and comparison with the literal study recommendations for the case-company has been discussed. The discussion circuits mostly around the managements authority, communication on the construction site, activating strategies and risky phenomenon. In the study it was found that the management has the most important role and that monitoring and feedback are crucial. Executors should also undergo a solid safety introduction and be more involved in safety questions. To work with safety climate and safety culture is advantageously to achieve an accident free and safe construction site.

Autism spectrum disorder (ASD) is a developmental disorder that limits one’s ability to engage in a mutual, social interaction. Joint attention, imitation and social involvement are social abilities together with other cognitive functions that determine speechdevelopment. These abilities can be less developed in children with ASD compared to typically developing children and therefore children with ASD may have difficulties acquiring various social skills. Applied behaviour analysis (ABA) is a science which can be used to train language skills, for instance, the ability to request (mand) something or to label (tact) something. The purpose of this study was to investigate if the ability to mand and tact increased after intensive training. Three children participated in this study, where the amount of mands and tacts were calculated before training and 7–9 weeks after training had begun. The results confirmed that communicative initiatives increased among all participants. It is not possible to exclude that other factors may have affected the outcome, such as the learning effect of the experimenters or the maturation of the children during the course of this study. The results have not been significantly tested and therefore cannot be generalized to the population. More research is needed within the area. / Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som begränsar bland annat förmågan till ömsesidig social interaktion. Delad uppmärksamhet, imitation och socialt engagemang är sociala förmågor som tillsammans med andra kognitiva förmågor ligger till grund för språkutvecklingen. Dessa förmågor kan vara mindre utvecklade hos barn med AST jämfört med typiskt utvecklade barn. Barn med AST kan således uppvisa svårigheter med att tillägna sig vissa språkliga förmågor. Tillämpad Beteendeanalys (TBA) är en vetenskap som kan användas för att träna språkliga färdigheter, bland annat förmågan att begära något (mand) och förmågan att benämna något (tact). Studiens syfte var att genom observation undersöka ifall förmågan att begära och benämna ökar efter intensiv beteendeanalytisk träning. Tre barn deltog i studien där antalet begära- och benämnatillfällen räknades innan påbörjad träning samt 7–9 veckor efter påbörjad träning. Resultatet visade att antal kommunikativa initiativ ökade hos samtliga deltagare. Det går inte att utesluta att andra faktorer kan ha påverkat resultatet, såsom inlärningseffekt hos testledarna eller mognad hos barnen under studiens gång. Resultaten har inte signifikansprövats och kan därmed ej generaliseras till populationsnivå. Mer forskning behövs inom området.

This study looks into researchers’ data management and publishing behaviours within archaeology by interviewing researchers in the field and data management and publishing specialists. It takes a socio-cultural perspective, and the aim is to gain an understanding of the elements influencing the decision to publish research data within the field and what the current publishing needs there are for researchers in archaeology. Each informant has an academic background in archaeology and a prominent connection to Uppsala University in Sweden. Special focus is placed on the Digital Scientific Archive (DiVA). Each researcher interviewed for this study was found through publications of primary datasets at DiVA and perceptions of publishing options is considered an element shaping the intentions to publish and the behavioural outcome.Documentation practices and perceptions of data management professionalism has tremendous effect on the outcomes of archaeology and publishing practices, which is closely linked with determining data quality, and are becoming more of a requirement within the field. This study is interested in how archaeological data management and publishing behaviour influence the professional interpretations of human history. The Theory of Planned Behaviour is applied to the study for the purpose of thoroughly examine researchers’ data publishing behaviours. The theory assumes that behavioural intention which is shaped by the beliefs about a certain behaviour, is the strongest factor determining actual behaviour. This assumption is evaluated against the accounts of the study’s informants by means of investigating researchers’ perspectives on data publishing in relation to their actual behaviours around, and experiences of, the publishing process.  This is a two years' masters thesis in Library and information science. / Den här studien undersöker forskares datahanterings- och publiceringsbeteenden inom arkeologi genom att intervjua forskare inom ämnet, samt datahanterings- och publiceringsspecialister. Studien baseras på ett socio-kulturellt perspektiv och syftet är att öka förståelsen för de element som påverkar beslutstagandet att publicera forskningsdata inom arkeologi, samt vilka data publicerings behov som finns idag. Informanterna har en akademisk bakgrund inom arkeologi och en tydlig koppling till Uppsala universitet. Speciellt fokus har lagts på det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Forskarna som valdes ut för undersökningen hittades genom deras publikationer av primärdata på DiVA och uppfattningar kring publikationsmöjligheter bedöms påverka publiceringsintentioner och beteendemönster kopplade till datapublicering.Det sätts allt större krav på dokumenteringspraxis inom fältet och uppfattningar om datahanteringsprofessionalism har stor påverkan på arkeologisk forskning och datapublicering, vilket är nära kopplat till den standard som sätts på datakvalité. Den här studien intresserar sig för hur arkeologisk datahanterings- och publiceringsbeteenden påverkar den professionella tolkningen av människans historiska, och förhistoriska, tider. Teorin ’Theory of Planned Behaviour’ används i studien för att noggrant kunna undersöka forskares datapubliceringsbeteenden. Teorin grundar sig på att intentionen att utföra ett beteende, vilket formas av synen på beteendet, har störst makt i avgörandet av beteendets resultat. Teorin vägs mot informanternas redogörelser genom att deras upplevelser och uppfattningar kring datahanterings- och publiceringsbeteenden inom arkeologi undersöks i relation till deras faktiska beteenden och erfarenheter kring publikationsprocessen.

Research suggests a correlation between high levels of stress and burnout, and low levels of self- efficacy, in school and habilitation professionals. These findings are also prominent in practitioners in Applied Behavior Analysis (ABA) such as teachers, psychologists and Board-Certified Behavior Analysts (BCBAs). This current study aimed to examine the levels in self-reported stress, burnout, and self-efficacy reported in the Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), in a Swedish-speaking sample consisting of sixty-seven participants based in school settings, and twenty-five participants based in habilitation settings. All participants were divided into two subgroups: one group who have stated participation in formal post-graduate ABA-training (n = 31), and a group without formal ABA training (n = 61). The hypotheses formulated from previous research were: 1) Teacher Efficacy levels are higher in professionals with ABA-training; 2) Stress-levels are lower in professionals with ABA- training; 3) Burnout levels are lower in professionals with ABA-training; 4) Stress-levels are lower in professionals working in habilitation settings; 5) Burnout levels are lower in professionals working in habilitation settings. Analyzes showed that stress correlated highly positive with burnout, and that teacher efficacy had a negative correlation with stress and burnout. Furthermore, no differences in stress and burnout levels were found between participants from school and habilitation, but the levels in Self-reported Stress and Self-reported Burnout were lower in the ABA group, which therefore confirmed the predictions. Reported OSTES-levels were higher in the ABA-group, but at non- significant levels (except in the sub-item “Efficacy for instructional strategies” where significant levels were found). The conclusion was that educators high in teacher efficacy may be less likely to suffer from stress and burnout, than low-efficacy educators. To address the growing problem of stress-related diseases among Swedish school and habilitation staff, the current teacher efficacy-levels in these occupations must be further highlighted. / Forskning tyder på en korrelation mellan höga nivåer av stress och utbrändhet, och låga nivåer av self- efficacy hos personal i skola och habilitering. Dessa forskningsresultat är också framträdande gällande utövare av tillämpad beteendeanalys (TBA), såsom lärare, psykologer och certifierade beteendeanalytiker (BCBA). Den aktuella studien syftade till att undersöka nivåerna i självrapporterad stress, utbrändhet och self-efficacy baserat på Teacher efficacy-skalan Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), gällande ett urval av svensktalande deltagare bestående av sextiosju personer som arbetar inom skolan och tjugofem personer som arbetar inom habiliteringen. Samtliga deltagare delades in i två undergrupper: en grupp som tidigare genomfört en formell TBA-utbildning (n = 31) och en grupp utan formell TBA-utbildning (n = 61). Hypoteserna utifrån tidigare forskning var: 1) Teacher efficacy-nivåerna är högre hos yrkesverksamma med TBA-utbildning; 2) Stressnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 3) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 4) Stressnivåerna är lägre hos yrkesverksamma som arbetar inom habiliteringsyrken; 5) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella som arbetar inom habiliteringsyrken. Analyserna visade att stress korrelerade mycket positivt med utbrändhet och att Teacher efficacy-nivåerna hade en negativ korrelation med stress och utbrändhet. Vidare hittades inga skillnader i stress- och utbrändhetsnivåerna mellan deltagare från skola och habilitering, men nivåerna i självrapporterad stress och självrapporterad utbrändhet var lägre i TBA-gruppen, vilket därför bekräftade denna förutsägelse. Nivåerna erhållna i OSTES-skalan var högre i TBA-gruppen, men på icke-signifikanta nivåer (förutom i underkategorin “Efficacy for instructional strategies” där signifikanta nivåer hittades). Slutsatsen var att lärare med hög Teacher efficacy kan vara mindre benägna att drabbas av stress och utbrändhet än lärare med låg Teacher efficacy. För att ta itu med det växande problemet med stressrelaterade sjukdomar bland svensk skol- och habiliteringspersonal måste de aktuella nivåerna av Teacher efficacy i dessa yrken belysas ytterligare.

No description available.

A large majority of adolescents with autism spectrum disorder (ASD) have one or more special interests, i.e. interests that they find to be extremely motivating and engaging. Also, students with ASD often struggle to focus in classroom settings, as academic assignments are typically not as motivating as their special interests. Previous research has shown that special interests can be used to increase academic on-task behavior for young children with ASD but is lacking in terms of academic on-task behavior in adolescents. In this study, a multiple-baseline across participants was used to determine whether altering academic assignments to match individuals’ special interests would increase on-task behaviors in three high school students with ASD. The intervention proved to be effective, as on-task behavior increased in all three participants. Although altering assignments did require some time from teachers this is likely justifiable, given the positive effects for the students. / En övervägande majoritet av ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST) har ett eller flera specialintressen; intressen som de tycker är extremt motiverande och engagerande. Dessutom uppvisar elever med AST ofta svårigheter med att fokusera i klassrumsmiljöer, eftersom akademiska uppgifter vanligtvis upplevs vara mindre motiverande än deras specialintressen. Tidigare forskning har visat att specialintressen kan användas för att öka akademiskt on-task-beteende hos små barn med AST, med det saknas forskning gällande detta område hos ungdomar. I den här studien användes en multipel baslinje-design för att undersöka hur inkluderandet av specialintressen i skoluppgifter påverkade akademiskt on-task beteende hos tre gymnasieelever med AST. Interventionen visade sig vara effektiv, då on-task-beteendet ökade hos alla tre deltagare. Trots att denna typ av anpassning av uppgifter är tidskrävande för lärare, är tidsåtgången sannolikt befogad utifrån de positiva effekter det hade för eleverna.