Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. Resultatet visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en slutsats att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.

Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.

Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård. Personalens upplevelse av sitt arbete är det centrala för denna studie. Undersökningen är gjord på ett av Sveriges största SiS-boenden (Statens institutionsstyrelse, SiS) som har unga pojkar som sin målgrupp. Ungdomarna är omhändertagna enligt LVU (Lagen om vård av unga) alternativt dömda i domstol till LSU (Lagen om sluten ungdomsvård). Frågeställningen för denna studie löd: Vilka omständigheter påverkar personalens gemensamma arbete för och med ungdomarna? För att få svar på detta har vi intervjuat totalt tolv personer om deras upplevelse och känslor kring sitt uppdrag. Grundad teori har vi valt som metodansats då vi ansåg att denna metod gav oss bästa förutsättning att komma nära denna grupp i vår frågeställning. Grundad teori bygger på att vi som forskare inte har någon förförståelse inom ämnet. Detta gör att man är väldigt öppen i sina frågeställningar och respondenternas upplevelse blir det centrala. Genom vår metod framträdde ur materialet vår kärnkategori[1] Fragmentering[2] samt fyra underkategorier: Ungdomen, Chefer och Socialtjänsten, Arbetsgruppen samt Motstånd.Dessa har vidare ett antal underkategorier vilka tillsammans ger oss svaret på vår fråga. På fler än ett sätt påverkar dessa varandra och tillsammans skapar de en helhetsbild för hur arbetet upplevs av människorna som valt detta som sitt yrke. Personalen arbetar efter att så ett frö hos ungdomarna, det vill säga implementera en tanke hos ungdomarna om en förändring. Arbetet är kantat av motstånd och i de flesta fallen skapas detta motstånd av personalen, cheferna och socialtjänsten. Metodens arbetssätt förklaras mer ingående under metodavsnittet. Den teoretisk referensram som vi har använt oss av i vår studie bidrar till att tydliggöra forskningens relevans. Vi har valt att ta in främst ett större sociologiskt perspektiv. Denna är Symboliska interaktionismen som innefattar social interaktion samt grupper. Vi har även vänt oss till Foucault och tagit delar av hans teoretisering om makt. Utöver Symboliska interaktionismen och delar av Foucault så har vi även tittat på den tidigare forskningen som gjorts inom sfären för tvångsvård. Genom den tidigare forskningen har vi upptäckt att fokus i mångt och mycket ligger på de intagnas upplevelse av inlåsning. Det är väldigt lite fokus på personalens bild av tvångsvården speciellt tvångsvården av unga. De forskningar vi har funnit som inriktar sig på personalen fokuserar mer på personalens mående. Det vi fann genom vårt resultat och vår studie är att det finns olika omständigheter som påverkar personalen i deras arbete för och med ungdomarna. Vi ser vår uppsats som ett bra tillskott då den bidrar till ökad förståelse för denna arbetskategori och den visar även på personalens bild av vad som är viktigt för att skapa en bra ungdomsvård där ungdomar får rätt hjälp och personalen kan utföra sitt arbete korrekt. [1] Kategori – annat ord för tema/ämne. Kärnkategori – den starkaste kategorin. [2] Ett sätt att presentera helheten i små delar, beroende/oberoende av varandra.

I dagens samhälle kretsar en individs möjlighet att få och behålla ett arbete i många hänseenden kring begreppet anställningsbarhet. Hur anställningsbar och attraktiv en person är på arbetsmarknaden påverkas av såväl inre som yttre omständigheter. En frågeställning som anger riktningen i yrkeskarriären är vem man är och vem man vill bli. Svaret på första frågan formar individens karriärsidentitet och blir en kompass som guidar en vidare i karriären i syfte att svara på den andra frågan. Individer använder sig av olika strategier för att nå sina personliga mål, som till exempel vidareutbildning eller praktisk yrkeserfarenhet. I denna kvalitativa intervjustudie har jag undersökt karriärsidentitet och anställningsbarhet hos fem studenter som tidigare läst en beteendevetenskaplig utbildning. Den teori jag använt mig av för att tolka och analysera det empiriska materialet från intervjuerna är en anställningsbarhetsmodell som inrymmer delarna karriärsidentitet, personlig anpassningsförmåga samt socialt och mänskligt kapital. Dessa delar fungerar i ett parallellt samspel med varandra kring individers anställningsbarhet. Resultatet av studien visade att karriärsidentiteten med uppsatta mål förändrades och på ett eller annat sätt reviderades longitudinellt. Likväl handlade det i stor utsträckning om individens eget ansvar om de personliga målen ska vara möjliga att nå. Att vara reflekterande och insiktsfull kring sin karriärsidentitet har visat sig vara en bra utgångspunkt. Liksom att flexibilitet och handlingskraft är komponenter som pekar på positiva effekter kring individers anställningsbarhet. Dessa delar kring karriärsidentitet och anställningsbarhet kan i slutändan även visa sig gynna livstillfredsställelsen i stort. / <p>2020-06-08</p>

Diagnosprocessen är en av de mest väsentliga delarna inom läkaryrket. En feldiagnostisering kan innebära förödande konsekvenser. Forskningen menar att några av orsakerna bakom feldiagnostisering kan bottna i kognitiv partiskhet och erfarenhet. Forskningen betonar vikten att genom bättre självinsikt om sin kognitiva förmåga och noggrannare rutiner så kan feldiagnostisering minimeras. Syftet med denna studie var att undersöka läkares hantering av feldiagnostisering och vilka faktorer de anser kan påverka feldiagnostiseringar. Sex läkare deltog i studien. En tematisk analys tillsammans med meningskoncentrering användes för att bearbeta och analysera data. Resultatet visar att faktorer som kan påverka feldiagnostisering var ovisshet, som exempelvis svårfattliga symtom och en tidskrävande diagnosprocess. Resultaten visar vidare att läkares hantering för att undvika feldiagnostisering var av största vikt i diagnosprocessen, där konsultation och erfarenhet var två hanteringsmetoder för att minimera feldiagnostisering. Faktorerna bakom feldiagnostisering är många och kan vara svåra att upptäcka. Genom ökad förståelse och en bättre insyn på människors beslutsfattande, så kan feldiagnostisering identifieras snabbare, elimineras och förhindra vårdskada.

Health, and the way people have chosen to live their lives, is very much focused on in our society today. This caught my interest to study media´s influence on our lifestyle. Media has a very influential position when it comes to people’s attitudes and knowledge regarding health and lifestyle. My purpose with this essay is to gain an understanding of the way media´s reports about lifestyle affects people and also to find out if media in any way motivates people to make changes to their lifestyle. My research questions are as follows; How does the media influence people´s lifestyle? What is the role of the media in terms of lifestyle choices? It is a qualitative study and I have chosen to conduct interviews to collect my empirical data. I have interviewed the group of people who regularly exercises at a gym because they have chosen a so-called healthy lifestyle. I have also sought out people in two age groups in order to compare media’s influence between the two groups. The result shows that media affects people in different ways depending on their basic values and opinions. I also came to the conclusion that the primary source of information ,when it comes to lifestyle, is the media and those who are 20-30 years are affected more than 50 to 60 – year olds. / <p>Validerat; 20130710 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med uppsatsen var att beskriva och bedöma om TBA var en bra metod för att arbeta med beteendeproblem hos barn inom barnomsorg och skola.Studien gav kunskap om beteendeterapi och behavioristerna genom historik, fakta om tillämpad beteendeanalys samt TBA, som var den metod jag använde mig av. Studien byggde på deltagande observationer. Tre utvalda elever med olika beteendeproblem observerades och analyserades enligt TBA.Sammanfattningsvis pekade resultatet av studien på att TBA var en väl fungerande analysmetod för fastställande av beteendeproblemets typ och art. Som arbetsmetod för beteendeproblem var TBA väl fungerande vid enklare beteendeproblem, men behövde komplitteras vid svårare beteendeproblem med flera bakomliggande faktorer. / The purpose with the essay was to describe and judge if ABA was as good method for working with behaviourproblems in children within childcare and school.The study gave knowledge about behaviourtheraphy and the behaviourists through history, facts about ABA, that was the method I used. The study was based on participational observations. Three choosen pupils with diffrent behaviourproblems was observed and analysed according to ABA.To sum up the result of the study pointed at ABA to be a well-functioned analysing method to determine the typ and sort of the behaviorproblem. As a workingmethod for behaviourproblems ABA was well-funvtioned in simpler behaviorproblems, but needs to be completed in more difficult behaviorproblems with more underlying factors.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Validerat; 20110112 (anonymous)</p>

The numbers of unaccompanied children / young people who comes to Sweden to seek asylum has markedly increased. Migration Board forecasts point not either on that the growth will halt. When the unaccompanied children comes to Sweden they often have separate traumatic events in their luggage but previous studies from children in conflict countries shows that there are conditions in the destination country that will affect them in the long run. Therefore, a good establishment in the society of great significance for the unaccompanied children / young people's future. The purpose of this study was to investigate the factors that may be contributing to a positive presence in the community. The study is based on two focus where one is on the staff at shelters for unaccompanied children / young people working with children / young people's presence in the community. The second is directed against the unaccompanied children / young people's own experiences of meeting with Swedish society, based on the capabilities and limitations of their establishment. Interviews were conducted with staff working on hvb - lodging for unaccompanied children / young people and the children / young people living on the premises. Currently 13 of 14 municipalities in Norrbotten accept unaccompanied children / adolescents. Of the 13 municipalities which currently conducts accommodations for unaccompanied children / adolescents were Boden, Kiruna, Övertorneå and Arjeplog. Municipalities were selected by its regional spread to thus create a relatively reliable and presentable picture of Norrbotten. Results are based partly on the interviews but also from the relevant literature. In the interviews with young people reveals that they are relatively satisfied and happy with their lives in Sweden. Most of them have an active outdoor life and lots of friends. It was stated, however, that it lacked venues where people could meet and connect with Swedish adolescents as school situation was perceived as very segregated. To get in touch with Swedish adolescents perceived as important both for a faster learning of the language, but also to gain more contacts whatsoever. In the interviews with residential staff, it is clear that they considered the most important work was to try to get young people in society, but they saw some limitations. Even the staff points at the importance of more integrated schools and other venues where Swedish adolescents and young people from other nationalities can meet. / <p>Validerat; 20130618 (global_studentproject_submitter)</p>