1 |
LÅGUPPLÖST ILLUSTRERAD SAMTALSBETONING : Ett visuellt alternativ till ljud och typografi / LOW RESOLUTION ILLUSTRATED CONVERSATIONAL EMPHASIS : A visual alternative to sound and typographySvedberg, Lucas January 2013 (has links)
Detta examensarbete utgår ifrån psykologiska och medievetenskapliga teorier för att underbygga en studie bestående av ett praktiskt projektarbete och en vetenskaplig undersökning. Arbetet inspireras av berättarmöjligheterna och -begränsningarna i seriemediets kombination av text och stillbild. Verktyget i fokus är betoning i samtal, och frågeställningen gäller huruvida samma effekt som typografiskt betonad text kan förmedlas med ”stillbilds-läppsynkning” i lågupplösta bilder. Mediet som avses är inte seriemediet, utan en gren av tv-spelsmediet som bär på liknande begränsningar, nämligen ekonomiskt och tekniskt utmanade portabla spel. I utvärderingen av frågeställningen skapades en lågupplöst text- och bildsekvens avsedd att framhäva betoningar medelst karaktärers munformer, varpå en enkätundersökning användes för att avgöra hur väl betoningarna framgick. Resultatet av undersökningen tydde på att betoningsmetoden inte kan ersätta typografisk betoning, men att den till viss del kan förstärka uttrycksfullhet. Framtida utforskningar av principen uppmuntras, samt ytterligare kartläggningar och spridningar av kunskapen om bakomliggande principer för kroppsspråk överlag.
|
2 |
Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spårKrook, Per January 1999 (has links)
<p>Nybörjaren i ryska eller litauiska stöter strax på en svårighet, som han eller hon oftast inte mött tidigare: den rörliga betoningen. Om man som jag studerat båda språken frågar man sig så småningom om överensstämmelserna i deras betoningsmönster – som så många andra av likheterna – beror på ett gemensamt ursprung. Kan det rent av vara möjligt att utifrån betoningen hos en viss ordform i det ena språket förutse betoningen hos en viss ordform i det andra språket?</p><p>Jag har därför försökt sammanställa de ljudlagar som förändrat betoningsmönstren från baltoslaviskan och fram till våra dagars ryska och litauiska. Jag har dock begränsat mig till substantiven, inte minst därför att det är denna ordklass där den studerande möter de största svårigheterna. Jag har dessutom avstått från att beskriva utvecklingen före baltoslaviskan, och inte heller tar jag upp enstaka avvikande former. Dessutom har dualen lämnats därhän, eftersom dessa former är helt utdöda i dagens ryska och obsoleta i litauiskan, varvid den modernspråkliga komparativa effekten går förlorad. Uppsatsen gäller accentförhållandena, och förändringarna i ordens böjning – som är uppenbara när man betraktar de många exemplen – berörs inte heller.</p><p>Först kommer en beskrivning av ”start och mål”, d.v.s. substantivbetoningen i de båda moderna språken. Avsikten är att den som endast studerat det ena språket ska få en inblick i förhållandena i det andra. Därefter följer en redogörelse för accentförhållandena i baltoslaviskan, och sedan – parallellt så lång det är möjligt – de ljudlagar som lett fram till dagens förhållanden. Avslutningsvis försöker jag att med ett antal exempel visa hur man kan följa ett ord från ryskan till litauiskan eller vice versa för att pröva överensstämmelsernas pålitlighet.</p>
|
3 |
Omsorg i förskolan : En kvalitativ studie om hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolanNyblin, Johanna, Hööst, Linda January 2020 (has links)
Under hela den moderna svenska förskolans existens har meningsskiljaktigheter florerat kring förskolans uppdrag och hur omsorgsarbetet ska genomföras. Syftet är att analysera hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolan. För att svara på syftet har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av text i förskolans styrdokument, dess förarbeten och remissvar. Resultatet visar att omsorg fått en allt mindre framträdande roll i läroplanerna till förmån för individuellt lärande. Vår slutsats är att omsorg har fått olika betoning och synliggörande under åren där begreppet i de senaste läroplanerna har minskat men att det i läroplanen som infördes 2018 har fått en ökad betoning, ökad förekomst av ordet samt ett förtydligande.
|
4 |
Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spårKrook, Per January 1999 (has links)
Nybörjaren i ryska eller litauiska stöter strax på en svårighet, som han eller hon oftast inte mött tidigare: den rörliga betoningen. Om man som jag studerat båda språken frågar man sig så småningom om överensstämmelserna i deras betoningsmönster – som så många andra av likheterna – beror på ett gemensamt ursprung. Kan det rent av vara möjligt att utifrån betoningen hos en viss ordform i det ena språket förutse betoningen hos en viss ordform i det andra språket? Jag har därför försökt sammanställa de ljudlagar som förändrat betoningsmönstren från baltoslaviskan och fram till våra dagars ryska och litauiska. Jag har dock begränsat mig till substantiven, inte minst därför att det är denna ordklass där den studerande möter de största svårigheterna. Jag har dessutom avstått från att beskriva utvecklingen före baltoslaviskan, och inte heller tar jag upp enstaka avvikande former. Dessutom har dualen lämnats därhän, eftersom dessa former är helt utdöda i dagens ryska och obsoleta i litauiskan, varvid den modernspråkliga komparativa effekten går förlorad. Uppsatsen gäller accentförhållandena, och förändringarna i ordens böjning – som är uppenbara när man betraktar de många exemplen – berörs inte heller. Först kommer en beskrivning av ”start och mål”, d.v.s. substantivbetoningen i de båda moderna språken. Avsikten är att den som endast studerat det ena språket ska få en inblick i förhållandena i det andra. Därefter följer en redogörelse för accentförhållandena i baltoslaviskan, och sedan – parallellt så lång det är möjligt – de ljudlagar som lett fram till dagens förhållanden. Avslutningsvis försöker jag att med ett antal exempel visa hur man kan följa ett ord från ryskan till litauiskan eller vice versa för att pröva överensstämmelsernas pålitlighet.
|
5 |
"And Here We Go" / : En undersökning av parallellklippningens påverkan för att bygga upp spänning i The Dark Knight (2008)Hermansson, Elin January 2018 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och isfall hur parallellklippning bidrar till att skapa spänning i filmen The Dark Knight (2008). Tre scener som visar på tre olika stadier av spänning har analyserats för att se vilken påverkan parallellklippningen har för att skapa spänning samt hur dessa parallella handlingar binds ihop och om det finns någon primär handling. Med hjälp av Moritz Lehne och Stefan Koelsch undersökning om spänningens komponenter samt valda klipptekniker undersöks vilken påverkan parallellklippningen har för att skapa spänning. David Bordwell och Kristin Thompson teori om fyra dimensioner av klippning används för att undersöka hur de parallella handlingarna binds ihop. För att svara på om det finns någon primär handling används ett tidslinjediagram över parallellklippningen i scenerna. Resultatet av undersökningen visar att parallellklippningen har bidragit till att skapa spänning i The Dark Knight men är endast en faktor av flera som bygger spänning. Genom att kombinera parallellklippning med dramatisk betoning och rytm skapas spänning. De parallella handlingarna binds ihop genom att fokusområdet bibehålls över klippet vilket skapar ett flyt i bildflödet. De primära handlingarna i scenerna visas genom den frekventa återkopplingen till just denna handling.
|
6 |
"Klang min vackra bjällra" : En studie om sång som didaktisk metod vid uttalsundervisning i svenska som andraspråk / "Klang min vackra bjällra" : A study of singing as a method for teaching pronunciation in Swedish as a second languageHedblom, Lisa January 2013 (has links)
I den här uppsatsen studeras sångträning som didaktisk metod vid uttalsundervisning i svenska som andraspråk. I syfte att undersöka huruvida uttalet hos andraspråkstalare av svenska påverkas av metrisk och musikalisk rytm, gjordes ett experiment för att kunna jämföra betoningsmönster i tre olika modus: sång, läst vers och spontant tal. Tre L2- informanter och en svenskspråkig referensinformant spelades in och analyserades med avseende på vokalkvalitet och längdproportioner i betonade VC-sekvenser (vokal följd av konsonant). Resultatet visade att sångmoduset medför en förlängning av vokalerna hos alla informanter. Denna förlängning visade sig genom ett t-test vara statistiskt signifikant. Hos L2-informanterna gjordes vokalen längre än konsonanten i både kategorin kort vokal och lång vokal, medan distinktionen mellan längdkategorierna bibehölls, och till och med förstärktes något hos den svenskspråkiga referensinformanten. Analysen av vokalkvalitetsförändringar gav inga säkra resultat, mer än en svag tendens till att mindre uppmärksamhet ägnades åt kvaliteten i samband med att längden ökade i sångmoduset.
|
7 |
Förmågan att använda betoningsmönster och relationen till expressiv grammatik och fonologi hos barn med typisk språkutveckling / The Ability to Use Stress Patterns and its Relationship to Expressive Grammar and Phonology in Children with Typical Language DevelopmentFreij, Victoria, Åberg, Hanna January 2020 (has links)
Syfte: Studien syftade till att undersöka om det fanns en relation mellan barns prosodiska och expressiva grammatiska förmågor samt hur förmågan att använda betoning hos barn med typisk språkutveckling kan beskrivas. Metod: Tolv barn i åldrarna 3;7–6;11 med typisk språkutveckling rekryterades till studien. Två material utarbetades för att dels undersöka expressiv grammatisk förmåga och betoningsförmåga, dels expressiv betoningsförmåga och fonologi vid repetition av ord och nonord. Barnens grammatiska förståelse testades med Nya SIT. I ord- och nonordsuppgiften analyserades förmågan att producera korrekt andel stavelser samt förmågan att producera korrekta konsonanter, vokaler samt korrekt betoning. I det expressiva grammatiskt-prosodiska materialet analyserades förmågan att uttrycka korrekt andel stavelser samt expressiv grammatisk förmåga och betoning i respektive grammatisk konstruktion. Resultat: Det fanns en svag, icke-signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser i det grammatiskt-prosodiska materialet och förmågan att producera stavelser i ord- och nonordsuppgiften. Det fanns en stark, signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser och expressiv grammatisk förmåga. Det fanns även en stark, signifikant korrelation mellan expressiv grammatisk förmåga och förmågan att repetera vokaler och konsonanter i ord- och nonord. Slutsats: Barnen uttryckte både betoning och grammatik väl och hade mycket hög förmåga till att realisera vokaler och konsonanter enligt målyttrandena. Det fanns inte någon skillnad i prestation som gick att hänföra till skillnader i betoningsmönster. Om ett barn i den här gruppen var bra på att uttrycka korrekt betoning var barnet även bra på expressiv grammatik, men förmågorna är inte testade oberoende av varandra. På grund av gruppens storlek går inte resultaten att generalisera till en större population. / Aim: The study aimed to investigate whether there was a relationship between children's prosodic and expressive grammatical abilities and how the ability to use stress patterns in children with typical language development can be described. Method: Twelve children aged 3;7–6;11 with typical language development were recruited to this study. Two materials for assessment were developed, one for examining expressive grammatical and prosodic ability and stress patterns, and one for examining phonology and stress patterns by word and nonword repetition. The children’s grammatical understanding was assessed with “Nya SIT”. In the word and nonword repetition task the use of syllables and the ability to produce consonants and vowels as well as the use of stress patterns were analyzed. In the expressive grammatical-prosodic material, the ability to express the correct proportion of syllables and expressive grammatical ability as well as prosodic stress in respective grammatical constructions were analyzed. Results: There was a weak, non-significant correlation between the ability to produce the correct proportion of syllables in the grammatical-prosodic material and the ability to produce syllables in the word and nonword task. There was a strong, significant correlation between the ability to produce the correct proportion of syllables and expressive grammatical ability. There was also a strong, significant correlation between expressive grammatical ability and the ability to repeat vowels and consonants in words and nonwords. Conclusions: The children expressed both prosodic stress patterns and grammar well and had a very high ability to realize vowels and consonants according to the target utterances. There was no difference in performance that could be attributed to differences in prosodic stress patterns. If a child in this group was good at expressing correct prosodic stress, he/she was also good at expressive grammar, but these abilities were not tested independently. Because of the group’s size, the results cannot be generalized to a larger population.
|
8 |
De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen / Tonal Word Accent and Stress in Compound Words in Traditional Scanian DialectsStrandberg, Mathias January 2014 (has links)
Swedish has a contrast between two so-called tonal word accents: accent 1 and accent 2. In central standard Swedish, for example, compound words generally have accent 2 and primary stress on the first element. In contrast, traditional Scanian dialects exhibit both a high occurrence of accent 1 in compounds and dialect geographic variation between accent 2 and second element stress. This dissertation argues in favour of four diachronically oriented hypotheses pertaining to the word accent distribution in compounds with monosyllabic first elements in these dialects: (1) compounds emanating from syntactic juxtapositions have accent 1; (2) compounds formed by way of compounding proper (stem compounds and comparable formations) have accent 2 or second-element stress; (3) compounds of either of these two types do, however, have accent 1 if the first element was originally disyllabic and has lost its posttonic syllable through syncope; (4) West Germanic loanwords have accent 1. This permits the generalisation that postlexical accent 2, which applies generally in compounds in central standard Swedish, for example, only applies in (non-syncopated) compounds proper in Scanian dialects, while in the other categories the word accent follows from the first element. The larger dialect geographical picture in Sweden is discussed, and it is concluded that the system found in Scanian and many other dialects represents the original state of affairs in Scandinavia as a whole, while the central standard Swedish system with general accent 2 in compounds is an innovation. The dissertation also gives a dialect geographical account of second-element stress, which, in agreement with previous research, is found to be primarily a south Scanian but to some degree also a north-west Scanian phenomenon. It is further proposed that Scanian second-element stress originated in an accent-2 curve with the floating prominence tone H (entailing the curve’s F0 maximum) timed with the posttonic syllable, by way of association of the prominence tone to the posttonic syllable. This curve is documented in south-east Scania and is hypothesised to have earlier been spread throughout southern and western Scania.
|
Page generated in 0.0621 seconds