Syftet för denna uppsats har varit att undersöka hur den växande feministiska kritiken mot objektifierande och stereotypiska framställningar av kvinnor under 1970- och 1980-talet har påverkat framställningen av genus i modereklam i nutid. Jag har även undersökt vilken funktion de nya kvinnouttrycken har i reklam, vars målgrupp är män. Jag har undersökt detta genom en fallstudie, en semiotisk näranalys av 4 bilder från Tom Fords modereklamkampanj för mäns kläder från 2008. Jag har utgått från postfeministiska teorier samt teorier kring maskulinitet. Mina frågeställningar var följande: -          Hur framställs kvinnan respektive/i förhållande till män i Tom Fords reklamkampanj? -          Hur ser den här typen av postfeministisk reklam ut? -          Vilken funktion har den postfeministiska kvinnan i reklam avsedd för män? -          Har man i grunden förändrat reklamens genusuttryck och budskap efter den feministiska kritiken? Resultaten visade att både kvinnor och män framställs genom postfeministiska uttryck, kvinnor ofta som starka individer och sexuella subjekt och män som mer feminiserade och androgyna. Kvinnor är inte längre bara objekt för mäns blickar, nu betraktas kvinnan av både män och kvinnor. Framställningen av männen utvecklades mot s.k. dual marketing, där man i marknadsföringen började ta hänsyn även till homosexuella kunder. Dessa nya genusuttryck är ett direkt resultat av den feministiska mediekritiken. Man tog hänsyn till feminismen och kritiken och bröt de gamla stereotypa framställningarna. Dessa nya framställningar har dock inte resulterat i mindre objektifierande genusuttryck. Om någonting så har dessa ökat hos både kvinnor och män. Kvinnor fortfarande används som dekoration och argumenteringsverktyg, och i denna kampanj även för att minska effekten på dual marketing. Skillnaden, och den röda tråden, är en stark medvetenhet och användandet av ironi som gör kritiken mycket svårare. Den feministiska mediekritiken hade i slutändan en motsats påverkan på framställningen av genus i dagens modereklam och har inte i grunden förändrat reklamens genusuttryck och budskap.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar. I genomförandet av detta tar jag hjälp av semiotisk metod, men även av Erving Goffmans tematiseringar om skillnader i genusframställningar. Jag relaterar även bilderna till Diana Rohlingers 9 manstyper och finner att fyra av dessa är dominerande i mitt material: friluftsmannen, den urbana mannen, den erotiska mannen och den overksamma mannen. Genom att i analysen uppmärksamma betydelsen av kroppspositioner, blickar, omgivningar e t c, framträder i materialet ett mönster av hegemonisk maskulinitet. Där finns en framställning av vithet som norm, samt att genus och sexualitet främst avbildas inom ett heteronormativ, genom ett binärt könstänkande, men med ett utrymme för en maskulinitet med en oklar sexualitet. Även ålder och klass blir urskiljbara komponenter i framställningen av maktpositioner. Allt detta sammantaget innebär att parfymreklamen förmedlar en bild av maskulinitet vilken är avskalad många aspekter av vad som skulle kunna vara delar av en manlig identitet, så som t ex familjära eller professionella sammanhang. De olika manstyperna som förekommer i analysen bär på varierande grader av patriarkala koder, men är alla delar i att reproducera en maktordning.

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar: Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna? Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar. Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet. Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.

ABSTACT INSTITUTION: Institutionen för pedagogik Avdelningen för bild Växjö universitet ADRESS: 351 95 Växjö TELEFON: 0470-70 80 00 HANDLEDARE: Emilie Karlsmo TITEL: Bake a wish- iscensättningar av den lyckliga hemmafrun ENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewife FÖRFATTARE: Malin Nilsson ADRESS: Stallvägen 46 352 56 Växjö TELEFON: 070-52 29 572 TYP AV UPPSATS: C-uppsats VENTILERINGSTERMIN: Ht 2008 Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hämtade från 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna från 2008 är iscensättningar av 1950-talet. Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett några förskjutningar. Författaren framhåller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhållande till olikheterna tyder på en förändring av kvinnan som motiv.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder föreställande Alliansen och de Rödgröna, samt dess enskilda partiledare, som från 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Göteborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet är att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral. Teorin utgår ifrån klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck. Metoden är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet är tidningarnas pappersupplagor. För att analysera bilden används ett tolkningsschema med grund i teorin om bilden och bildens kontext. Resultatet visar en jämlik fördelning av antalet bilder på regeringsalternativen, dock fler på Alliansen i Hallandsposten. Fördelningen av antalet bilder på partiledarna följde i stort partiernas storlek. Resultatet visar att Alliansen och dess partiledare hade fler gynnande bilder, dock med viss avvikelse i Hallandsposten. Anmärkningsvärt: Hallandsposten noterade inga helsidor eller framsidor där partiledare/regeringsalternativ figurerade, till skillnad på Göteborgs-Posten som noterades för flertalet.

Abstract Detta är en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstävlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har främst riktats mot barnens föräldrar, deras barnuppfostran och sätt att handla samt det att skönhetstävlingarna tillåter en sexualisering av väldigt små barn. Syftet med denna uppsats är således att undersöka på vilket sätt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstävlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt på vilket sätt föräldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frågeställningar vi valt att besvara är följande: Vilken syn på föräldraskap produceras i programmet? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de båda avsnitten?I analysen har vi utgått ifrån två hela avsnitt av serien och har med hjälp av narrativ och semiotisk metod analyserat berättelsernas händelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener där vi trott oss kunna få svar på våra frågeställningar. Genomgående i uppsatsen har vi utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och därför menar vi att kön och genus är kulturellt skapta produkter. Resultatet visar att föräldrarna, i första hand mammorna, har en betydelsefull roll i programmet och de är tydliga i hur de vill att barnet ska prestera på scen. Om framträdandet inte går som planerat är de inte sparsamma med att öppet visa sin besvikelse över barnet. Mammornas önskan om att barnen ska lyckas i tävlingarna har i vissa fall gått så långt att de ”dopat” sina döttrar med koffeindrycker och diverse energitillskott. Det finns tydliga likheter mellan de olika programmen i hur skönhet representeras. Många yttre attribut är återkommande där flickorna alltid är kraftigt sminkade iklädda stora peruker och gnistrande smycken. I många fall kan vi urskönja en sexualisering av flickorna, både genom att iaktta enbart deras klädsel men främst i samspel med det flirtigt utmanande minspelet och kroppsspråket.

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer – däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ”rätt och fel” och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt. Ett område där könsnormer ter sig extra tydligt är alkoholfrågan vilken behandlar hur män respektive kvinnor bör agera kring alkohol i fråga om hur, vad samt i vilken kontext alkohol bör konsumeras. Det sociala mediet Instagram används flitigt av svenskar och är ett forum där bilder på fest och alkohol förekommer frekvent. Studiens syfte är att med hjälp av bildanalytisk metod undersöka hur genus och könsnormer görs i alkoholdiskursen på Instagram. Den teoretiska utgångspunkten grundas bl.a. i genusteori av Judith Butler, dramaturgisk teori av Erving Goffman samt tidigare forskning om genus och performativitet. Metodvalet föll på en semiotisk bildanalys i syfte att undersöka betydelsen bakom bilden. Analysen av totalt 58 bilder visar att det både förekommer likheter och skillnader i hur kvinnor respektive män porträtterar sig på Instagram. Framträdande likheter är att både kvinnor och män förmedlar bra stämning kring bilden, att de följer tydliga könsnormer och att alkoholen är i fokus. Vidare tenderar både kvinnor och män att posera i lika stor utsträckning om än i olika former. Skillnader görs tydliga genom bl.a. val av dryck, ansiktsuttryck och vad som verkar ha motiverat den porträtterade alkoholkonsumtionen. Resultatet diskuteras slutligen i fråga om genusgörande, möjliga konsekvenser samt förslag på vidare forskning inom området.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 9 uppsatser.

<p>Detta är en reflexiv rapport om arbetsmetoden bakom skapandet av en filmtrailer som ska marknadsföra den fiktiva filmen om Gabriel Glömmer baserad på en bok av Ulf Löfgren. Boken handlar om en tillbakadragen pojke med en livlig fantasi som drömmer sig till en sagovärld där han får uppleva äventyr och möta nya vänner. Texten har ett fokus på skapandet av miljöer i 3D, med mål att behålla den grafiska stilen från 2D illustrationer som finns i boken. Resultatet av projektet är en filmtrailer med längden 1 minut och 40 sekunder. Filmtrailerns bilder har en uppbyggnad som försöker efterlikna de illustrationer som finns i boken.</p>

<p>Rapporten tar upp mina reflektioner dels angående projektarbetet både på ett personligt plan samt samarbetet mellan oss två som gjorde projektet. Vad har fungerat och vad har fungerat mindre bra under projekttiden? Från 2D till 3D är en röd tråd genom hela rapporten då vi gått från 2D-referernsbilder i barnboken Gabriel Glömmer till utrenderade 3D-sekvenser. Jag går igenom vad jag gjort och vad andra gjort under projekttiden då vi haft hjälp av lite olika människor. Dessa människor presenteras snabbt, något annat som presenteras är boken och min relation till densamma. Resultatet av projektarbetet blev att vi lyckades med de uppställde mål vi hade innan projektet startades.</p>