Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen. / The essay aims to highlight the picture book illustrator as an artist and above all indicate the style of Sven Nordqvist. This is implemented througt three different analyses. First an ikonotexual analysis where the text and picture interaction in Nordqvist’s books is investigated. An image analysis hightlights the specific style of the books illustrations and an additional analysis is trying to see a connection between the book cover, flyleaf, title-page and the actual story.

Syftet med detta arbete är utifrån litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnärliga arbetsmetod, och utifrån detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har använt mig utav är litteratur, bildandalys och konstnärliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets beständighet bygger på gränslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se målningarna enkelt och bara uppleva det som är målat, eller vill betraktaren sjunka in i en värld av nyskapande, suddiga gränser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i Människosonen på naturliga och trovärdiga drag, hans målning framstå som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik. / The purpose of this work is based on literature data and analysis describing the Salvador Dali and René Magritte's artistic working method, and accordingly make its own visual interpretation. The method I used is out literature, bildandalys and artistic depictions.Salvador Dali's method of memory resistance based on the boundlessness and fantasy, with distinct semiotic elements. You as a viewer decides what is seen, you want to see the paintings simple and just experience what is painted, or want the viewer to sink into a world of innovative, blurred boundaries and beyond all rules. René Magritte's method is based in the Son of man on natural and credible move, his painting appear to be real solid with a touch of fantasy, with sparse features of semiotics.

En semiotisk bildanalys av fem bilder från Sally Manns fotografibok Immediate Family

This thesis explores the concepts of crowdsourcing and the ability of diversity, applied to optical mine detection. The idea is to use the human eye and wide and diverse workforce available on the Internet to detect mines, in addition to computer algorithms. The theory of diversity in problem solving is discussed, especially the Diversity Trumps Ability Theorem and the Diversity Prediction Theorem, and how they should be carried out for possible applications such as contrast interpretation and area reduction respectively. A simple contrast interpretation experiment is carried out comparing the results of a laymen crowd and one of experts, having the crowds examine extracts from hyperspectral images, classifying the amount of objects or mines and the type of terrain. Due to poor participation rate of the expert group, and an erroneous experiment introduction, the experiment does not yield any statistically significant results. Therefore, no conclusion is made. Experiment improvements are proposed as well as possible future applications. / Denna rapport går igenom tanken bakom crowdsourcing och mångfaldens styrka tillämpad på optisk mindetektering. Tanken är att använda det mänskliga ögat och Internets skiftande och varierande arbetsstyrka som ett tillägg för att upptäcka minor tillsammans med dataalgoritmer. Mångfaldsteorin i problemlösande diskuteras och speciellt ''Diversity Trumps Ability''-satsen och ''Diversity Prediction''-satsen och hur de ska genomföras för tillämpningar som kontrastigenkänning respektive ytreduktion. Ett enkelt kontrastigenkänningsexperiment har genomförts för att jämföra resultaten mellan en lekmannagrupp och en expertgrupp. Grupperna tittar på delar av data från hyperspektrala bilder och klassifierar andel objekt eller minor och terrängtyp. På grund av lågt deltagande från expertgruppen och en felaktig experimentintroduktion ger inte experimentet några statistiskt signifikanta resultat, varför ingen slutsats dras. Experimentförbättringar och framtida tillämpningar föreslås. / Multi Optical Mine Detection System

With the help of image analysis and scent theory, we have made an analysis that explains how the perfume smells in advertising. There are many different factors that play a role in our perception of smell by image. We have found that using the connotations we can get a sense of the scent. What helps us along the way, the colors, the women and the environment. From this one different conclusions are mad and we create a scent sensation.

In the 2011th Swedish football league three games were suspended because ofbangers that exploded on the terraces. The first suspended match was played by Syrianska and AIK. We have performed an image analysis of two of Sweden’s biggest newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, to see how they reported fromthat incident. The reports from the first incident are important because the mediareporting from the first incident might have determined the attitude of the press and the Swedish football association (SvFF) towards the supporters for the remainder of the season. We have analyzed all the articles with photographs in these newspapers sports section the first, the second and the third day after the incident. We have usedimage analysis as the method for our work, which include analyzing the context likethe title of the articles, opening paragraph and the image text. We found that the reporting from this incident was very similar to what socialscientist Johan Galtung refers as war journalism. The reports were not trying to find solutions instead it intended to point fingers at the persons who they thought was guilty of the incident - sheep goats. It also focused on the conflict and the fight. The reports from the incident were dramatic, and especially in Aftonbladet, which dramatized it with big headlines in capital letters. In both newspapers the supporters were marginalized. Not a single supporter was interviewed in Aftonbladet or DagensNyheter. Our conclusion is that there is a tendency in sports journalism where metaphors andidentities which emphasize conflict and violence return more frequently.

Posters had their breakthrough in 1830-1840’s all thanks to the lithographic printing technique. The poster was used as an advertising tool. In this essay, we have looked at which semiotic and rhetorical elements that are found in today’s Swedish movie posters. What kind of image and text elements does the poster use and with what function? With what and how do they persuade the audience that the movies are interesting and worth seeing? We have taken the most popular Swedish movies between 2001 and 2010, one for each year, going by the statistic found at the website of the Swedish Film Institute. We have first analyzed using a semiotic perspective (signs, codes, denotation, connotation and myth combined with Giddens´ lifestyle sectors). Then we have used a rhetorical perspective using the three persuasion categories: ethos (credibility), logos (logical) and pathos (emotional). The posters vary in their way of using different elements and tactics trying to interest audiences and communicate the intended information. Iconic pictures of people are important carriers of emotional bound codes. Symbolic signs communicate the title and names of participators. Some posters rely on the names of the actors and writers (ethos) while others focus on communicating the story (logos). Pathos is used to set the mood to connotate the genre. Every poster has its strengths and weaknesses. Promoting the strengths in the right way and finding a balance is key.

The purpose of this essay is to examine what kind of pictures the children encounter everyday in their classroom. Furthermore, the idea was to immerse myself in how girls and boys are portrayed in these pictures from a gender perspective. Three question were set, to enable this study:  What kind of pictures will second grade pupils encounter in their classroom, in a city school and in a rural school? How many girls and boys are illustrated in these pictures? How are girls and boys portrayed in these pictures? The examination was done by a field study of two classrooms, where all the pictures on the walls were documented using a digital camera. The collected material were examined, using both a quantitative analysis and a qualitative ditto. The first analysis is presented in tables, where it shows that there were a bigger different in how the gender were shown in the city school then in the rural school. The second analysis performed on the basis of three categories; glance, activity and attributes. The purpose of this method is to highlight any gender differences in how boys and girls are depicted. This essay concludes that the boys were in general portrayed more varied than the girls, even if the pictures in the city school showed more traditional stereotypical traits than the other. An interesting issue and a proposal for further research, is an examination of the thoughts and ideas the teachers have about choosing, and using pictures in the classroom.

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011). Urvalet är gjort mekaniskt och ett bildreportage från varje säsong har valts ut för att komma så nära en representativ bild som möjligt. Barthes modell för semiotisk bildanalys går ut på att analysera bilden i två steg. Första nivån, denotativa nivån är det läsaren ser omedelbart när denna tittar på bilden, det som porträtteras. Konnotationen som då blir andra ordningen av beteckningen beskriver det samspel som sker när tecknet möter användarens uppfattningar, känslor, värderingar och kulturella bakgrund. Analysen som återfinns i uppsatsen är gjort av varje bildserie som helhet men en djupgående analys av varje enskild bild återfinns i bilagorna. Efter att med hjälp av Barthes analysmodell analyserat ELLE’s modereportage har jag kommit fram till att ELLE vid flertalet tillfällen framställer kvinnorna på bilderna utifrån tillskrivna, kvinnliga egenskaper. Dessa egenskaper utgår ifrån hur vi ordnar könens egenskaper efter dualistiska förhållanden, kvinnan tillskrivs de motsatta egenskaperna som mannen har. Egenskaper som återfinns i de analyserade bilderna är; kvinnan som passiv, en del av naturen, betraktad, objekt, kropp, känsla, djur. Detta genom att bland annat porträttera kvinnan i en skog iförd kläder som gör att hon smälter in i naturen samt visa henne som ett djur som skyggt flyr betraktaren. Att framställa henne i situationer då hon passar upp på och blir betraktad av män samt bilder där hennes kropp och dess former är i fokus.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta. Det visar sig att det sker medieundervisning i klasserna samtanvändning av media som verktyg i undervisningen. Resultatet visar också på attlärare och elever använder gärna bild när de kommunicera samt bildanalys. Iundersökningen kommer även lärarnas tankar kring media och om de tror attmedia påverkar barn idag. Det visar sig genom resultatet att alla lärarna anser attså är fallet. Denna undersökning kommer fram till att ett samtal kring bilder är enbra start för elevernas kritiska tänkande och reflekterande inom olika medier. / Examensarbete