Kategorisering är något som görs av alla människor, hela tiden. Det är ett sätt att sortera omvärlden i olika fack och organisera strukturer för hur allting hänger ihop. Genom att analysera hur kategoriseringar skapas kan man ofta belysa underliggande normföreställningar, liksom identifiera strukturer i samhället som skulle behöva förändras. Jag ville undersöka om, och i så fall hur, media med hjälp av kategorisering befäster eller motsäger de kulturella normer som är förknippade med våra traditionella könsroller, när de rapporterar om standup och i synnerhet kvinnliga standupkomiker. I min studie har jag därför valt att analysera ett antal tidningsartiklar som handlar om kvinnliga ståuppkomiker år 2000-2019, för att granska hur dessa kvinnor porträtteras i media och om det förändras över tid. Analysen baserades på metoderna Membership Categorization Devices samt multimodal bildanalys, där jag har undersökt dels kategoriseringar och hur de skapas, dels tillhörande bildmaterial för att se om det förstärker eller motsäger budskapet i texten. Resultatet visar att kategoriseringar är vanligt förekommande i artiklarna och främst kan kopplas till de övergripande samlingskategorierna underhållning, kön, religion, kroppsuppfattning samt könsnormer. Det är en tydlig skillnad i hur mycket utrymme komikerna får att själv yttra sig i de tidigare intervjuerna jämfört med de senare, och på vilket sätt kategoriseringarna tar plats i texten. Studien visar också att intervjupersonerna ofta kategoriserar sig själva utifrån de frågor de får av intervjuaren, medan intervjuarens kategoriseringar formuleras i referat eller påståenden om personen. Bildanalysen visar inget enhetligt resultat, då samspelet mellan text och bild varierar.

I den här uppsatsen undersöks vilka bilder som gestaltar klimatkrisen i två svenska tidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under hösten 2021 och vad dessa bilder kan tänkas kommunicera. Genom tematisk analys arbetades sex teman och ett specialtema fram ur 519 insamlade bilder. En exempelbild från några av temana genomgick en bildanalys med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation. Temana som kom fram av analysen kallas i undersökningen hotets siluett, rösten, andra hållet, smärtsamma sår, övrigt och sköna, ömtåliga värld samt specialtemat, kallat Greta Thunberg. Resultatet visar att på bilder kopplade till ordet klimatkrisen är människor ofta synliga, bilder av klimatförändringar kan vara dramatiska men det som frambringat klimatkrisen gestaltas nästan alltid på håll eller på andra sätt distanserande. Bilderna tycks kommunicera att det faktiskt händer saker som gör avtryck också i vår närmiljö, att människor tycker och tänker kring klimatkrisen, att det finns något värdefullt som är hotat, men att orsakerna bakom krisen är något vi inte vill/kan ta i, samtidigt som det finns en del människor som gör just det. En person intar en speciell plats i gestaltningen i de svenska nyhetstidningarna utifrån den mångfald av bilder som finns på henne (Greta Thunberg), vilken kommit att få en alldeles särskild plats i den visuella gestaltningen av klimatkrisen.

Millions of pictures are captured each year for different purposes, making digital images an ubiquitous part of modern day life. This proliferation was made possible by image compression standards since these images need to be stored somewhere and somehow. In this thesis I explore the use of machine learning together with the discrete cosine transform to compress images. An autoencoder was developed which was able to compress images with results comparable to the JPEG standard. The results lend credence to the hypothesis that the combination of a simple autoencoder and the discrete cosine transform offers a simple and effective method for image compression.

We study modifications to the novel stochastic watershed method for segmentation of digital images. This is a stochastic version of the original watershed method which is repeatedly realized in order to create a probability density function for the segmentation. The study is primarily done on synthetic images with both same-sized regions and differently sized regions, and at the end we apply our methods on two endothelial cell images of the human cornea. We find that, for same-sized regions, the seeds should be placed in a spaced grid instead of a random uniform distribution in order to yield a more accurate segmentation. When images with differently sized regions are being segmented, the seeds should be placed dependent on the gradient, and by also adding uniform or gaussian noise to the image in every iteration a satisfactory result is obtained.

Sociala medier fortsätter att vara en av de största plattformarna förmarknadsföring, men forskningen på området släpar efter. Mobiltelefonen somvisningsfönster är något som filmskapare måste förhålla sig till – men hur hanterasde begränsningar och möjligheter som formatet innebär? Detta arbete harundersökt hur skapare av rörlig reklam förhåller sig till formatet 9:16. I studien haren visuell analys genomförts på 35 reklamfilmer på Instagram Stories, i syftet attfinna mönster och trender i utformningen. Studien fann att reklamfilmernautgjordes till stor del av mediumtäta bildutsnitt med den visuella tyngdpunkten imitten av bilden och den vanligaste längden var 5–7 respektive 15 sekunder. Ljudförekom men var nästan aldrig informationsbärande. Klipprytm, rörelser ochanvändandet av färger varierade stort. Att som filmskapare vara låst till formatet9:16 verkar inte nödvändigtvis innebära att vara låst till någon specifik utformning.Studiens omfattning innebär dock att resultatet bör tolkas med viss försiktigheteftersom detta inte säkert är generaliserbart till en större mängd reklamfilmer ellertill reklamfilmer inom någon annan produktkategori än de som valdes för justdenna studie. De studerade produktkategorierna var: mat & dryck; sport & fritid;media; elektronik; hälsa & skönhet; hem & trädgård; kläder & accessoarer.

Sammanfattning Denna studie är en semiotisk bildanalys av Läkemedelsverkets grafiska layout på deras nya hemsida. Studien utgår från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och undersöker hur Läkemedelverket lever upp till lagen utifrån ett grafiskt designperspektiv. Studien utgår från teorier inom design och färgteori samt använder semiotisk bildanalys som metod. Studien visar att Läkemedelsverket använder grafiska ledtrådar och metoder för att underlätta tillgängligheten och användarvänlighet på hemsidan men att det samtidigt finns vissa brister i tillgänglighet för dem med funktionsvariation och/eller ej svensktalande. / Abstract This study is a semiotic analysis of the Swedish Medical Products Agency's graphic design on their new website. The study is based on the law ”of accessibility of the website and mobile applications of public sector bodies” and studies how well the agency lives up to the law from a graphic design perspective. The study is based on theories in design and color theory and uses semiotic image analysis as a method. The study shows that the Medical Products Agency uses graphic clues and methods to support accessibility and user-friendliness on the website, but that at the same time they lack in accessibility for those with functional variation and / or non-Swedish speakers.

Tidigare forskning har visat på att elever i gymnasieåldern påvisar missuppfattningar inom klassisk mekanik. Detta rör sig ofta om ett aristoteliskt synsätt och ej det efterfrågade newtonska synsättet. Någonstans kommer missuppfattningarna ifrån och de behöver sedan läras bort. I denna studie som gjorts har en bildanalys av två läroböckers bilder gjorts om hur de gestaltar kraft. Kraft är ett centralt begrepp i den newtonska mekaniken och där det finns en tydlig skillnad mellan aristotelisk och newtonsk mekanik. Bildanalysen av de två läroböckerna är en kvalitativ studie som följde nio frågor som analysen gjordes utefter. Frågeställningen som undersöktes i denna studie var,   ·         Hur representeras kraft i fysikläroböckers bilder?   De båda läroböckernas bilder visar på en newtonsk mekanik men den är ofta väldigt grundläggande. Det återfanns ingen trend mellan de två undersökta böckerna och användandet av bilder skiljde sig mellan de två läroböckerna. / <p>Presenterades digitalt.</p>

I uppsatsen används metoder för text- och bildanalys för att analysera och granska kapitlenom skönlitterär epikanalys i två läromedel: Svenska impulser 3 från Sanoma Utbildning ochSpråket och berättelsen 3 från Gleerups. Texterna analyseras utifrån deras ideationella,interpersonella och till viss del textuella egenskaper. Undersökningen visar att de bådaläromedlen, trots liknande sidomfång, har relativt stora innehållsskillnader sett till omfång och val av skönlitteratur. Undersökningen visar också inkonsekvenser i begrepps-användningen, både mellan teorikapitel och uppgifter samt mellan olika uppgiftsblock. Ytterligare ett resultat är att båda läromedlen föredrar muntliga samtals- ochdiskussionsuppgifter i mycket större utsträckning än skrivuppgifter. Mellan läromedlen finnsockså en skillnad i hur uppgifterna presenteras för läsaren, där Språket och berättelsen 3 gerstörre frihet åt läraren medan Svenska impulser 3 i hög grad ger redovisningsmetod iuppgiftsinstruktionerna.

The purpose of the study is to find out whether environmental technology is made visible in picture books. The study was based on three questions, the first question is about how technology`s impact on the environment society is made visible in picture books, the second question is about how picture books highlight the concept of sustainable development together with technology and the third deals with what variations of technology that picture books highlight. Lookups in four picture books have been analyzed using a semiotic analytical framework. The results of the study show that the picture books contain technology as in technical solutions, technical systems, simple garden tools and technology that has a negative impact on the environment. From an environmental perspective I found, local waste management, materialrecycling, management of the local environment as gardening and negative environmental impact of technology use. Environmental technology, which is technology that is consciously used to improve our environment, exist in the form of local waste management, materialrecycling, there is also the basis for environmental technology as garden tools. The conclusion of the study is that three out of four of the picture books contain some form of environmental technology. Recommendations for preschool teachers are to use picture book as a work tool in work projects on the impact of technology on the environment. Start with the small things, for example tools and then work on to get the whole of technology`s impact on the environment.

Denna studie syftar till att att undersöka hur modegenren kan framställa könsneutral reklam.Detta görs genom en visuell bildanalys av tre könsneutrala reklambilder från det svenskamodeföretaget HOPE. Den visuella bildanalysen sker med hjälp av Roland Barthes begreppom denotation, konnotation och myt, samt med hjälp av utvalda analysverktyg. Här tittasspecifikt på följande semiotiska resurser: subjekt, utseende, kläder, färger, posering ochkroppshållning. Målet med studien är att få en djupare förståelse kring, och kunna ge ettexempel på hur modereklam kan framställa könsneutral visuell kommunikation istället för attanvända sig av könsnormer och stereotyper. Det teoretiska ramverket består av socialsemiotikoch performativitetsteori, samt en diskussion angående normer och stereotyper gällandereklam. Resultatet av studien visade på att det i materialet som framställde könsneutralitetfrämst kom från modellerna, som tydligt visade på att kön inte är stabilt utan är någonting vihandlar utifrån. Detta tolkades genom att materialet inte endast förespråkade manligt ochkvinnligt ideal utan även vad tolkas som neutrala genus. Även modellernas utseende,posering, de val av färger som används och val av kläder visade på könsneutralitet då demkonnoterade till alla genus och därav inte förespråkade eller följde könsnormer. Vidare visaderesultatet på att det könsneutrala i materialet framhävde versioner av gemenskap,likvärdighet, jämställdhet, befrielse och framtidsanpassning. Materialet visade därmed på enmodernitet och öppenhet för sociala konstruktioner av kön som bryter mot normen om ettbinärt könssystem. Vidare hade det varit intressant att forska mer djupgående på hur reklaminternationellt, och då inte bara inom modebranschen, använder sig av framställning avkönsneutralitet i deras marknadsföring och sociala medier.