Studien är en undersökning av elevers upplevelser av bildundervisningens syfte och centrala innehåll i relation till förmågan att tolka, analysera och kommunicera med bilder. Intervjuer har genomförts med fem elever i årskurs nio från två olika skolor i Sverige. Studien intresserar sig främst för elevers upplevelser av bildundervisningen i relation till förmågan att tolka, analysera och kommunicera med bilder. Studien visar att eleverna upplever att de utvecklar en förmåga relaterad till visuell kommunikation från informella lärprocesser. Eleverna beskriver bildundervisningen som främst orienterad mot bildframställning även om bildanalys förekommer.

Uppsatsen analyserar text och bilders funktion i några av Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus (1986, 1996, 2012). Syftet är att undersöka hur texterna och bilderna i dessa bilderböcker samspelar med varandra samt vilka funktioner text och bild får. Ett ytterligare syfte är att undersöka den pedagogiska potentialen i de utvalda analysobjekten. Uppsatsen utgår från text- och bildanalys i alla tre utvalda objekten, vilkas resultat sedan komparerats. Vid text- och bildanalysen har ikonotexten haft stor betydelse. Analysen visar att böckerna skulle klara sig utan bilderna, men det skulle bli väldigt platt och de säregna detaljerna Nordqvist är välkänd för skulle gå förlorade. Även de syllepser och prolepser vi kan se i bilderna skulle gå om intet utan dessa. Det är en växelverkan mellan text och bild där bilderna förmedlar mer än vad texten förmår. En av de pedagogiska möjligheterna böckerna om Pettson och Findus ger är bland annat den ämnesöverskridande potentialen. Man kan där diskutera hållbar utveckling, värdegrundsrelaterade frågor och förhållningssätt samt djurens och människors rättigheter.

I uppsatsen analyseras hur temat hållbar utveckling gestaltas i två nutida barnböcker; Frallan räddar världen av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge (2018) samt Den smutsiga kuppen av Maria Frensborg och Ingrid Flygare (2013). Uppsatsen berör barnlitteratur som en del av svenskundervisningen i skolans årskurs f-3 och hur värdegrundsarbete kan integreras. Syftet med analysen är att undersöka böckerna utifrån tema hållbar utveckling. Även synliggöra hur barnlitteratur kan användas i undervisning för hållbar utveckling. Undersökningen utgår ifrån definitionen av tema och analyserar text och bild. Analysen visar hur temat representerar hållbar utveckling genom den miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionen. Även barnens roll som ansvarstagande och kompetenta synliggörs. Den undersökta litteraturen kan användas för att öka förståelsen för de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Barnlitteratur kan användas i undervisning för att engagera elever och konkritisera verkligheten. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig innehållet i en bok, och skapa ett personligt förhållningssätt berörs även lärarens roll. Det framhålls också att det finns ett behov av att komplettera detta material utifrån normer, värden och värderingar som finns representerade i böckerna.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

In this essay masculinity and gender is examined and analyzed in movie posters forfour different movies: “A Single Man”, “Brokeback Mountain”, “Tom at the Farm” and “I Killed my Mother”. They all share themes which include the lead male role being sexually attracted to men.The theories focus on gender, stereotypes and sexuality in media with methods regarding semiotics and representation applied on the analysis - through a gender perspective. The study shows that the majority of the leading characters have typical masculine traits and attributes, which an exception for “Brokeback Mountain” which shares some of Fischers definition of gay portraits. John Fiske concludes that it is the people who control media and its design, not the other way around, which can be applied to some, but not all of the posters in this study. Fiske also claims that the media portrait is based on a patriarchal system, depicting men according to a masculine gender, in line with the results of this study.

Three different void content calculation techniques using optical microscopy werecompared in multiple-user trials. The three methods studied comprised of a selection,thresholding, and semi-automatic machine learning method. The techniques wereapplied to micrographs of three carbon fiber-epoxy composite plates manufacturedin-house, where one plate had reduced void content by means of debulking priorto curing. The users performed the techniques on the sets of micrographs and thestandard deviation between the users void content results were measured.The advantages of the three methods were discussed and their practical applications wereproposed. The trials showed agreement between users on what are voids and not as well asshowing that uncertainties in void content are specimen-specific and not attributed todifferent users or methods applied. All three methods showed satisfying precision incalculating void content compared to void content quality levels provided by literature.It was found that thresholding, which is the current standard method of void contentcalculation using microscopy, inhabits an unscientific bias which compromises the legitimacyof the method. The study formulates a manual selection-based method usingedge-detection selection tools intended to benchmark void content in images, as wellas proposing a route to the automation of void content analysis using microscopy. / Tre olika beräkningstekniker för kavitetshalter med hjälp av mikroskopi jämfördes genom fleranvändar-tester. De tre metoderna innefattade en selektions-metod, tröskelvärdesmetod, och en övervakad maskininlärningsmetod. Metoderna applicerades på mikrografer av tre kolfiber-epoxi kompositplattor tillverkade internt, varav en platta hade reducerad kavitetshalt genom en avbulkningsprocess innan härdning. Användarna genomförde metoderna på mikrograferna och standardavvikelsen mellan användarnas resulterande kavitetshalter mättes. För- och nackdelarna hos de tre metoderna diskuterades och deras praktiska applikationer föreslogs. Testerna visade en överensstämmelse mellan användare om vad som omfattar kaviteter och inte, samt en påvisning på att osäkerheter kring kavitetshalter är provbitberoende och inte användar- eller metodberoende. Alla tre metoder uppvisade en tillfredsställande precision i kavitethaltsberäkning jämfört med kvalitetsnivåer av kavitethalter erhållna från litteratur. Det konstaterades att tröskelvärdesmetoden, vilket är nuvarande standardmetoden för kavitethaltsberäkning med mikroskopi, innehar en bias som sätter validiteten av metoden i fråga. Studien formulerar även en manuell selektions-metod som använder selektions-verktyg för randdetektering, ämnad för att hitta referensvärden för kavitetshalter. Förslag ges även kring tillvägagångssättet till att uppnå automatiserade metoder för kavitethaltsberäkning.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om ABC-klubbens nivåbaserade läseböcker kananses ha en språklig progression som är anpassade för lättlästa läseböcker samt hur bildernahar en inverkan på läsbarheten av böckerna. Studien använder sig av både kvalitativ ochkvantitativ analys, då den analyserar progressionen inom nivåböckerna men även de olikanivåböckerna med varandra. Detta genom att använda läsbarhetsindex, ordvariationsindex,antal sammansatta ord och antal huvudsatser och bisatser i texten. Det kompletteras med enbildanalys av förhållandet mellan bild och text från de olika nivåböckerna. Det vi direkt kanfastställa från våra analyser är att läsbarhetsindex, ordvariationsindex, antalet huvudsatser ochbisatser, sammansatta ord samt hur väl bilder samspelar med texten skiljer sig mellannivåböckerna, men att vi ändå kan konstatera att alla tre böckerna kan anses som mycketlättlästa.

Uppsatsen analyserar text- och bildförhållandet i När Findus var liten och försvann (2001). Syftet är att tolka och analysera hur bild och text tillsammans bidrar till att få syn på den valda bokens motiv och tema. Ett delsyfte är att undersöka bokens didaktiska potential. Uppsatsen utgår från en text- och bildanalys och har som teoretisk ram Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken – på väg mot en teori (2001) och Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2004). Metoden behandlar även berättartekniska grepp om händelseförlopp och berättarperspektiv. Analysen visar att berättelsens text- och bildförhållande är viktigt för att få syn på bokens motiv och tema. Texten kan stå för sig själv, men utan bilderna missas både stämningar och personlighetsdrag. Analysen visar också att den valda boken har en komplex berättarteknik där handlingsförlopp och berättarperspektiv förändras. Handlingsförloppet är bland annat en ramberättelse med olika diegetiska nivåer. Det hör ihop med berättarperspektivet då Pettson är en av bokens berättare. Han blir således en jagberättare som berättar likt en tredjepersonsberättare. De motiv som synliggjordes var ensamhet, sökande, vänskap och känslor. Temat i boken kunde inte definieras med ett ord utan sammanfattades att den handlade om samhörighet, kärlek och gemenskap. Det fanns didaktisk potential i den valda boken. Den kan exempelvis användas som verktyg där känslor och samspel ska arbetas med. Identifiering av känslor bidrar till identitetsskapande och empati, vilket presenteras i den svenska kursplanen i Lgr11.

The purpose of this study is to examine the nude female figure among Karlstad municipality's public art, focus mainly on the artwork Med ett leende by the artist Viktor Korneev. Thus, the artwork is analyzed and compared with other public sculptures to demonstrate possible similarities and differences, between the works, but also in the relationship to the viewer. The chosen method for the study is semiotic analysis and reception analysis, The result is then discussed in the light of the gender studies framework via, among others, Lynda Nead and Griselda Pollock, as well as art sociologist Janet Wolff. Further result shows an ambivalent feminine code amongst the sculptures, and the deviant formal elements that is detected contradict conventions of art. It is established that the meeting between the viewer and the work of art is part of a democratic process.