År 2020 slog coronapandemin till mot världen med full kraft, orsakad avviruset SARS-CoV-2. Nyheter och information om pandemins utvecklingpräglade informationsflödet tillsammans med åtskilliga visuella elementmed informativa syften. Antal insjuknade i sjukdomen COVID-19 samtett snabbt växande antal dödsfall i kombination med nyheter om ensjukvård nära bristningsgränsen rapporterades kontinuerligt i olikainformationskanaler. En bild som ofta förekom tillsammans medinformation om pandemin var en 3D-gestaltning gjord av två grafiskaformgivare på uppdrag av amerikanska Centers for Disease Control andPrevention (CDC). Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hurett urval mottagare upplevde CDC´s 3D-gestaltning av viruset SARS-CoV-2. Metod: Metoden som användes för studien var semiotiskbildanalys där den denotativa nivån undersöktes objektivt med hjälp avanpassade frågor och den konnotativa nivån byggde på intervjuer medelva respondenter. Resultat: Ur intervjuerna framkom både ikoniska- ochsymboliska tecken som främst indexerade negativa upplevelser hosrespondenterna, kopplade till både personliga- och samhälleligaperspektiv.

Syftet med denna studie är att granska tre olika läroböcker inom historieämnet för åk 4–6 där alla anser sig följa styrdokumentet Lgr11. Som en del av min analys kommer det att visas huruvida läroböckerna uppfyller de kunskapskrav som finns för historia åk 4–6 i rådande styrdokument och som de själva anger. I denna studie fokuserar jag på att granska ett och samma område inom alla böcker, medeltiden. Detta för att kunna göra en djupgranskning av: vilka begrepp som används, hur texterna är skrivna, hur framställs området, vilka och hur mycket bilder som används. Metoden som används är inspirerad av hermeneutisk teori, brukstextanalys och interaktionen mellan bild och text. I resultatdelen ställs de olika läromedlen mot varandra och mot de specifika kunskapskraven i ämnesområdet inom historia som det är framställt idag i Lgr 11. Slutsatsen är att….. Således kan denna studie vara både intressant och behjälplig vid val av läroböcker i mellanstadieskolor. / <p>SO</p>

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen i ett urval av GeBlods bilder för att förstå dels vilka visuellt retoriska element som används och dels hur GeBlod hanterar utmaningen att kombinera information med reklam. Materialet omfattar sex bilder som analyseras med hjälp av teorier inom visuell retorik, färg, form och typografi. Resultatet visade att bilderna i stor utsträckning saknar ett personligt narrativ och emotionell valens, att det uppstår en paradox i framhävandet av den röda färgen, och att när känslor som rädsla och ångest är närvarande och medicinska delar av blodgivningsprocessen åskådliggörs så motverkas ofta möjligheten att kombinera information med reklam. Slutsatsen är att GeBlod ännu inte hittat en hållbar lösning på utmaningen att i en och samma bild kombinera information med reklam. Dessa insikter kan ligga till grund för en mer genomarbetad visuell kommunikation från GeBlod för att motverka den ständiga blodbristen. / The purpose of this study is to examine the visual communication in a selection GeBlod's images to understand which visual rhetorical elements are used and how GeBlod manages the challenge of combining information with advertising. The material comprises six images analyzed using theories of visual rhetoric, color, form and typography. The result showed that the images largely lack a personal narrative and emotional valence, that a paradox emerges when emphasizing the color red, and that the possibility of combining information with advertising is often counteracted by demonstrating medical elements of the blood donation process when emotions such as fear and anxiety are present. The conclusion is that GeBlod has not yet found a a sustainable solution to the challenge of combining information with advertising in one and the same image. These insights can form the basis for a more thorough visual communication from GeBlod in order to counteract the constant blood shortage.

Den fotografiska tekniken har ökat explosionsartat på senare år och fortsätter öka, medan alternativa medier stärker sin närvaro på kanten av det svenska medielandskapet. Därför är det vetenskapligt intressant att undersöka hur Nordfront använder bilder för att gestalta män och kvinnor. Utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv är det också relevant att undersöka Nordfronts bildanvändning, eftersom bilden bidrar till att forma människors bild av verkligheten. Syftet med denna studie är således att se hur kvinnor och män, genom bilder, framställs på Nordiska motståndsrörelsens nyhetssajt nordfront.se,utifrån ett genusperspektiv.För att besvara frågeställningarna om hur kvinnor och män gestaltas samt hur ofta de förekommer i bild på nordfront.se kommer studien bestå av två forskningsmetoder. Först en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningen om frekvens och därefter en kvalitativ semiotisk bildanalys för att, på ett djupare plan, kunna analysera hur gestaltningen ser ut. Utifrån resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen är Nordfronts bildinnehåll sedan 2012 är kraftigt icke-jämställt. Det är tydligt, utifrån innehållsanalysens siffror, att bilder på enbart män är en klar majoritet. Resultatet, som sträcker sig från 2012 till2020, visar att ingen tidsenlig skillnad har skett: snarare att det blivit mer icke-jämställt över tid. Sett till det kvalitativa resultatet kan vi peka på en tydlig skillnad på hur kvinnor gestaltas i bild. Deras egna medlemmar framställs enligt det nationalsocialistiska idealet alternativt via anonymiserade bilder bakifrån, medan exempelvis kvinnliga politiker framställs som icke-seriösa och icke-professionella. I huvudsak porträtteras de egna männen som fysiskt starka, men också våldsamma – de syns ofta utöva någon form av kampsport.

Hur arbetar en filmskapare med att lyckas förmedla ett budskap genom symboler? Gestaltas ett budskap med endast tecken och symboler eller finns det andra komponenter inom symbolism en filmskapare kan använda sig utav? Denna uppsats undersöker hur regissören Jordan Peeles film Get Out (2017) gestaltar historisk rasism genom ett semiotiskt perspektiv. Under analysens gång upptäcktes det nya symboliska komponenter som symboliska miljöer, symboliska handlingar samt symboliska föremål. Resultatet visade att filmskaparna lyckades gestalta rasism och negrofili i filmen genom de tre olika komponenterna.

Graffiti är en konstform som kan väcka olika associationer beroendepå dess kontext. Graffiti-begreppet är brett men förknippas oftast medvandalism. I olika sammanhang kan bilden av graffiti dock omformasfrån en rebellisk ungdomskultur till något som passar inom deexklusiva finrummen.Inom exempelvis modeindustrin och den postmodernistiska konstenfinns en del uttryck som kan komma att förknippas medgraffiti-estetisk genom dess expressionism och oordning. Genomhistorien har graffitin använts som uttrycksform av etableradekonstnärer vilket skapat nutidens konstbegrepp och gjort att graffitinblivit accepterad ur konstnärliga aspekter och tillgänglig för flermänniskor från olika bakgrunder att förstå sig på.Genom det moderna begreppet postmodernism behandlas i dennauppsats ämnet graffiti ur dess typiska visuella aspekter.Genom en en genomgripande bildanalys kan vi studera hur graffitinshistoriska och moderna element existerar inom dagens grafiska designinom modeindustrin och dess reklamutformning, I många fall går detatt se mönster av kopplingar till stil och tidsepoker.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur filmfotografen Roger Deakins komponerar och ljussätter bilder för att skapa djup och trovärdighet i ett tvådimensionellt medium. Teori kring förmedlande av djup, form, textur samt separation används i en analys av utvalda bilder från filmen Blade Runner 2049 (2017). Teorin kopplas samman med begrepp inom bildkomposition och ljussättning för att skapa en förståelse kring hur Deakins åstadkommit resultaten. I analysen etableras en användning av materia i luften (dimma, rök, regn), kameraplacering gentemot huvudljus, ett välkomnande av skuggor samt ett förhållningssätt till kompositionella regler.

The goal of this study has been to investigate what gender representation looks like in the pictures in Kalmar's largest newspaper, Barometern, and how men and women are portrayed in the pictures. The material used is all editorial images during week 9 in 2010 and during week 9 in 2020. I have conducted a quantitative content analysis of the images and analyzed them based on gender theory, stereotype theory and semiotics.The study shows that gender representation is uneven in Barometern's images and that women occur to a lesser extent than men. The study also shows that men and women are portrayed in different ways in the pictures and that women are portrayed as less important, more passive and less professional than men. Men also appear to a much greater extent on sports pages and in professional contexts.When the images from the two periods are compared, the results show that the total number of images and people has decreased by a third during the current ten years. But the total representation of men and women is much more even during week 9 in 2020 than in week 9 in 2010. On the other hand, men and women are still presented very differently and can be seen in different parts of the newspaper. Men are divided in much the same way in the newspaper and dominate the sports pages, while women are more common on the family pages as well as the culture and entertainment pages. Women have made some movements and are portrayed to a greater extent in the same way as men, but the changes are small.The study shows that Barometern has come a long way towards equal gender representation in its images, but that the development is slow and that Barometern still contributes to consolidating the prevailing gender power order.

The present study investigates how students encounter and interpret images based on their individual perspectives and previous experiences. The research questions are how students’ cultural capital can be understood based on their visual encounters and preferences, and what ways they use their cultural capital to interpret a surrealistic photo. The concept cultural capital is based on field theory. A web-based questionnaire with photo-elicitation was constructed, with basis in qualitative methodology. Participants consisted of 15 students, aged 15, from an elementary school in the South of Sweden. Results indicate that participants have different forms of cultural capital and seek out images based on personal interests. The environments where visual meetings take place are largely digital, and peers as well as the art-teacher encourage these creative activities. The participants demonstrate awareness of the world and global/human issues, which they use to decode and create narratives about a surreal photo. Pedagogic consequences include that the art teacher should function as a cultural intermediary, engage in, and adapt teaching to students’ digital visual interests, and cultural capital.