Anledningen till att jag valde ämnet offentliga skulpturer för min undersökning är både ett stort intresse för den samt min motivation att använda den i arbetet som bildlärare. Jag vill veta vilka slutsatser mellanstadieelever drar av att studera skulpturer, vilket blev mitt syfte med detta arbete. De frågor jag ville få svar på var hur de uppfattar dem och kan bli berörda av dem. Metoden för undersökningen blev kvalitativa intervjuer, där elever i grupp fick besvara ett antal frågor till varsin skulptur. Med hjälp av forskning och teorier inom bildsemiotik analyserade jag de svar jag fick. Resultatet visade att eleverna både kunde dra intressanta slutsatser och bli berörda av sina skulpturer. Trots detta är mina egna slutsatser att eleverna inte är färdiga att tolka och analysera bilder, utan de behöver få en medveten träning med hjälp av en planerad pedagogik, där samtal mellan barn och vuxna är viktig. På så vis kan de bli medvetna om den offentliga skulpturens roll i samhället och hur den skulle kunna ge dem nya kunskaper och perspektiv på sina liv.

Under de senaste åren har flera undersökningar påvisat att det, i strid med skolans styrdokument, råder stor ojämställdhet i de läroböcker som används på högstadiet. Genusforskningen konstaterar att skolan konserverar normer och föreställningar om hur kvinnor och män ska vara, verka och se ut. I ett försök att råda bot på detta sågs skolans värdegrund och skolplaner över, vilket resulterade i bl a en ny läroplan år 2011 (lgr11). Denna uppsats analyserar huruvida fem nytryckta läroböcker lever upp till de nya kraven avseende jämställdhet mellan kvinnor och män, genom att analysera bilderna under 1900-talet. Genom att räkna, och kategorisera in bilder i fem specificerade grupper, kunde en kvantitativ bildanalys med genusteoretiskt perspektiv företas. Den visade att inte mycket hänt ur jämställdhetssynpunkt i läroböckerna, den nya läroplanen till trots. Kvinnor förekommer på 19 av 100 bilder, vilket är långt från det gängse kravet på ett spann mellan 40/60 procent. Kategoriseringen gav att män oftast återges som yrkesverksamma eller politiskt aktiva, med monopol på den kulturella sfären. Kvinnor återges främst i hemmet eller som modeller för skönhetsideal. Men det finns ljuspunkter: det är kvinnorna som introducerar den nya tekniken i hemmet, och det är den enskilda kvinnokampen som ger t ex rösträtt och rätt till abort. Folkvalda kvinnliga statsöverhuvuden lyser med sin frånvaro. Stereotyper sätter normen, det finns inga, eller mycket få, bilder som visar på att det funnits avvikelser. Av andelen namngivna personer är 14,7 % kvinnor. Den ställda hypotesen om att antalet kvinnor borde vara fler under perioden efter andra världskriget, än före, visade sig vara korrekt, om ock med endast 4,1 procentenheters differens.

Syftet med detta arbete har varit att belysa konstens kommunikativa kvaliteter i en ämnesintegrerad undervisningskontext. Arbetet har utgått från följande två forskningsfrågor: 1. Vilka didaktiska val skulle kunna ligga till grund för ett ämnesintegrerat undervisningsmoment i Bild och Historia? och 2.Utifrån resultatet av detta, hur kan ett läromedel se ut som grundar sig på ämnesintegration? Arbetets undersökning visar på didaktiska val där den pedagogiska utgångspunkten är att utgå utifrån elevers egna livsvärldar. Detta så att deras egna livsvärldar kan sättas in i ett större historiskt sammanhang. Konsthistoria kan således användas som en länk mellan elevernas livsvärldar och historiska händelser då den speglar visuellt historiska skeenden. Ett sociokulturellt perspektiv har kopplats ihop med de didaktiska valen och ett läromedel konstruerats som visar på hur detta område kan arbetas med i form av en digital film. Filmen är indelad i fem delar: Den första delen behandlar nationalismen som fenomen åren 1800–1914, den andra delen belyser nationalromantikens konst under samma tidsperiod, den tredje delen behandlar mellankrigstidens (1918–1939) konstreaktion mot nationalismens och nationalromantikens ideologi, den fjärde delen belyser konstepokerna utifrån ett kvinnligt konstnärligt perspektiv och den femte och avslutande delen föreslår olika uppgiftsupplägg som kan arbetas med i koppling till filmens innehåll. För att få tillgång till filmen går det att kontakta konstensspeglingavhistorien@gmail.com för att se filmen via en nedladdningslänk.

Detta arbete är en läromedelsstudie med inriktning mot gymnasiet och syftar till att undersöka hur Sveriges nationella minoriteter framställs i läromedel i historia. De läromedel som undersökts är utgivna under både Lpf94 och GY11 och har analyserats utifrån dikotomiska par och semiotisk bildanalys. De delar av läromedlen som har analyserats är de som behandlar Sveriges historia eftersom målet är att se hur de nationella minoriteterna framställs i förhållande till Sverige. Resultatet visar att de nationella minoriteterna sällan eller aldrig lyfts i de läromedel som undersökts och att hur mycket som står om dem skiftar beroende på vilken minoritet vi talar om. Slutsatsen är att minoriteterna i stor utsträckning osynliggörs eller på andra sätt utelämnas ur historien. En orsak till detta kan vara att läroplanen inte lyfter de nationella minoriteterna i ämnesplanen för historia, detta kan då påverka urvalet av historia som läromedelsförfattare gör när de skriver läromedel. De gånger minoriteterna nämns i läromedlen är det i förhållande till majoritetssamhällets historia och inte i egenskap av en egen historia.

Syftet med detta arbetet var att få en ökad förståelse för hur bilden av det stereotypt manliga förändrats i reklam och hur det kan vara normbrytande. Som medel för att göra detta använde jag en visuell analys, med semiotiska analyser som grund och med fördjupning av en diskursanalys. Till min analys har jag tagit sju stycken bilder från Åhlens kampanj ”Bryt klädmaktordningen” som avbildat männen i den kampanjen. Jag har, genom mitt metodval, kunnat se bilderna ur ett samhällsperspektiv. Majoriteten av de bilderna som jag har analyserat associerar till kvinnlighet på ett förminskande sätt och alla männen får behålla sin maktposition genom att de tillåts att behålla sin blick. Från min slutsats kan man se att det blir viktigt för företag som försöker driva normbrytande reklam att vara medvetna om vilka föreställningar de reproducerar och hur det påverkar vårt samhälle. / The main goal with this essay was to gain a greater understanding of how the image of the stereotypic male has changed in advertising and how it can challange the norm. To do this I used visual analysis, with semiotical analysis as the base and discoure analysis for recess. In my analysis I have taken seven images from Åhlens campaign ”Bryt klädmaktordningen” which pictures the men in the campaign. I have, through my choice of method, been able to see the images through a societal perspective. The majority of the images that I have analyzed associate with femininity in a reducing way, while all the images of the men keep their position of power through the male gaze. In my conclusion it becomes clear that it is important for companies that try to challange the norm through advertising, to be aware of what kind of concepts they reproduce and how these affect our society.

Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk analys undersöka hur döden illustreras av Svein Nyhus i bilderboken Roy (Dahle 2009), som riktar sig till barn i åldern 6–9 år. Detta för att se hur illustrationerna kan vara skapade för: barnet, den vuxne samt som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken. I relation till uppsatsens problemområde: där vuxna tenderar att ha svårt att diskutera mer kontroversiella ämnen och livsfrågor med barn; undersöks den potential illustrationerna i bilderboken har att bemöta denna problematik och erbjuda lösningar. Detta diskuteras i relation till teorier om: bilderboken som terapeutiskt verktyg, barnpsykologi om döden samt bilderbokens dubbla tilltal. Resultatet av analysen visar på att det finns en stor potential för illustratören att skapa illustrationer på flera olika differentierings- och associationsnivåer, vilka talar till barnet, den vuxna medläsaren och som bjuder in till ett samtal mellan dessa. Ett sätt att göra detta är genom interaktion mellan olika individer och visuella element samt genom ett återkommande användande av abstrakta genomtänkta detaljer. Denna kunskap kan appliceras av de som utövar yrkesroller inom kommunikation och design; där en fått i uppdrag att visualisera mer kontroversiella ämnen för barn.

The world of aesthetics is usually reserved for the artist and to some degree held separate from the science of politics. This paper sets out to explore the relationship between these too-often separated disciplines by examining how the political manifests itself in the aesthetical. The theoretical framework in this paper is based on Crispin Sartwell’s theory about political manifestation in aesthetic expressions in political environments. The method of delivery forthe purpose is challenging Sartwell’s theory in a semiotic picture analysis of the motionpicture Olympia, produced under the direct supervision of Hitler in 1930’s Nazi Germany.The contents of this famous film are commonly described to hold high in the sphere of theaesthetical, but not so much in the political, despite for being a Nazi-produced film. Theresults go to show however, that such is not the case. In fact, this aesthetical piece holdsmany representations of Nazi ideology. The aesthetics of the film can at first seem to besubtle and purely aesthetical. But through careful analysis, the aesthetical expressions arerevealed to be all but simply artistically creative expressions; they are the visualmanifestations of central aspects of Nazi ideology.

This thesis examines how journalistic news values are visualized in crisis reporting in the Swedish television news. The material is chosen with a sampling technique that is referred to as stratified selection, and provides the thesis with 70 newscasts to analyze. A crisis can be defined as a pandemic, act of terror, violence and more. Since the five main crisis situations represented in the thesis differentiate in their characteristics, there has been a distinguishing between acute and developing crisis. Regarding the methodological section, a prestudy with quantitative measurements was made to help the identification of valuable themes, that were later analyzed with a qualitative method to widen the perspective of crisis reporting. To answer the research questions of the thesis, a visual semiotic analysis was added. The use of a visual semiotic analysis contributed to an understanding of four chosen and mainly representative images. By using semiotic tools, such as denotation, connotation, symbolic, index, and iconic, the method helped locate and describe signs with underlying meanings. The thesis concludes that news values, such as elites, cultural closeness and compositing often occurs in acute crisis reporting. Some of the criterias are visualized through shaky videotaping that connotes drama and intensification. This can be explained with the news media's usage of eyewitnessed images in situations where media themselves lack material to portray the very beginning of a chaotic situation. Another result concerns the theme infographic, because of its purpose to create closeness by visually marking distances. Looking at journalistic strategies gives a deeper understanding of journalistic choices concerning their visual crisis reporting.

Läroboken är viktigaste läromedlet och utgångspunkt för elevernas lärande. Bra läroböcker som ger bakgrunder, analyser och översikter, samt överför ett innehåll ska svara mot styrdokumentens krav och behoven hos elever och lärare. I de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska står det att eleverna ska lära sig om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där kinesiska språket används, samt kunna utveckla allsidig kommunikativ förmåga för att kunna anpassa språket till olika situationer, syften och mottagare och även kunna reflektera över likheter och skillnader mellan språkområden. Syftet med detta arbete är att undersöka två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Två övergripande frågeställningar har utformats för att utreda detta, ytterligare åtta mer detaljerade analysfrågor har utformats för att hjälpa undersökningen, varav fyra besvaras i den kvantitativa analysen och fyra i den kvalitativa analysen.Resultatet av den kvantitativa analysen visar att båda läroböckerna har ett liknande mönster när det gäller betoningen på dels huvudkategorin vardagsliv, och dels underkategorierna historiska sevärdheter och kända landmärken, samt kinesiska städer, provinser och regioner inom huvudkategorin samhällsorientering. Däremot skiljer sig de båda böckerna åt främst inom huvudkategorin kulturmöten. Zhōngwén Hǎoxué (Liber AB) dominerar orden på högtid och folkseder, medan Láiba (Gleerups Utbildning AB) har sin tyngdpunkt på djur- och siffersymboler. I övrigt profilerar sig Zhōngwén Hǎoxué på underkategorierna etnisk grupp och religion samt kinesisk historia, medan Láiba trycker på underkategorierna mat och dryck samt valuta. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att Zhōngwén Hǎoxué har mer än dubbelt så många bilder som Láiba, men storleken är mindre, varierade bildtyper kontrar en enformig bildtyp i Láiba. Bildmotiven i båda böckerna är i stor utsträckning relevanta för respektive tema och kapitel där kinesisk kultur presenteras. Bilderna bidrar också på olika sätt till att öka läsarnas förståelse för den kinesiska kulturen och inom olika ämnesområden och bilderna har potential för att väcka uppmärksamhet och bidrar till det på olika sätt genom att skapa intresse för läsarna att lära sig mer om den kinesiska kulturen, dock utan att ge läsarna ett kritiskt och analytiskt tänkande. Bilderna i Zhōngwén Hǎoxué passar till yngre målgrupper än de själva anger. Båda böcker har vissa kulturområden där bilder saknas.Enligt analysen behövs det mer ord och fraser i böckerna som handlar om kinesisk högtid och folkseder, filosofi, klädsel, etnisk grupp och religion samt kinesisk historia. Ingen av böckerna erbjuder elever ett kritiskt och kreativt tänkande utan nöjer sig med att ha bilder endast för att förklara texterna eller bara får syns skull, och dessutom visar inte bilderna i Láiba en helhetsbild om Kina. Láiba kan vara en bra bok för vuxenläsare, men det behövs mer ord och fraser med kulturinslag som kan omfatta fler områden där kinesiska används och det behövs mer illustrerade bilder och bildtexter av olika slag som kan bidra till elevernas förståelse kring områdena. Zhōngwén Hǎoxué behöver betydligt mer ord och fraser med kulturinslag för att den ska kunna komma till samma nivå som Láiba. Därmed passar Zhōngwén Hǎoxué bättre till högstadieelever och inte till gymnasieelever samt vuxenutbildningen. För eleverna får det konsekvenser vilken bok man får sig tilldelad att läsa. De som blir tilldelade Láiba får kunskapsmässigt bättre förutsättning att klara eventuellt nationella prov än elever som blir tilldelade Zhōngwén Hǎoxué. Mitt förslag är att framtida läroböcker i kinesiska ska vara inriktade mot högstadieelever för sig och gymnasieelever samt vuxenutbildning för sig. Den boken som skrivs för yngre läsare kan öka kulturinslaget genom att lägga till klassiska sånger och visor samt välkända sagor med illustrerade bilder av olika slag. Teman och kapitlens innehåll ska enligt min mening vara anpassade för 6:e till 9:e klass.

Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter. Syftet till denna undersökning kom att bli hur de två skolorna väljer att presentera sig via respektive hemsida, och att med ledord som varumärken, marknadsföringsstrategier och konkurrens på så sätt få reda på de valda hemsidornas funktion. Men jag ville även få reda på om det finns en konsekvens med konkurrens, och hur och vad beror den i så fall på?Till min hjälp för denna undersökning fann jag även relevant litteratur som behandlade både de bildanalytiska begrepp som har använts av tolkningen av hemsidorna, samt olika konkurrensperspektiv. Resultatet av denna undersökning visade att hemsidor som konkurrensverktyg inte var av samma slagkraftighet som jag trodde att de skulle ha. Hur elever väljer skolor beror på helt andra faktorer än om skolan i sig har en snygg hemsida. Jag har också i mitt resultat funnit både positiva och negativa aspekter på konkurrens mellan dels kommunala skolor och även kommunala skolor mot privata skolor. Jag har även upptäckt vad för sorts betydelse ett starkt varumärke har för den enskilda gymnasieskolan, och på vilket sätt skolor kan dra nytta av nämnda.