Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke. Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys. Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014. Riksdagspartierna har själva fått definiera vilken film som de anser vara deras officiella valfilm för respektive år. Slutsats: De viktigaste resultaten som framkom av undersökningen är att vänsterpartierna tenderar att använda sig mer av logos och informerande budskapsstrategier mer än Allianspartierna.  Negativt kampanjande förekommer heller inte i någon större utsträckning förutom hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Endast tre partier håller kvar vid samma varumärkesbyggande profilfrågor i de två valfilmerna, övriga skiftar profilfråga mellan valen. Högerpartierna använder sig också i en högre grad av personifikation genom att använda sig av partiledaren i bild mer än vad vänsterpartierna gör.

Uppsatsen ämnar till att analysera fotografier tagna av fotografen Wilhelm von Gloeden mellan åren 1890—1910. Genom att undersöka fotografierna utifrån aspekter om iscensättning och performativitet leds syftet vidare till en analys och diskussion som berör homoerotik, klass, genus, sexualitet och orientalism. Tillvägagångssättet för analysen utgår från Anne D’Allevas formalanalys som är utformad efter tvådimensionella verk. Analysen stöds av Judith Butlers idéer om vad en performativ akt symboliserar ur ett queerperspektiv. Analysen kring fotografierna i förhållande till orientalism och hur Västeuropeiska konstnärer har konstruerat en bild av Sydeuropeiska samhällen grundas på texter av Edward W. Said och Linda Nochlin. Uppsatsen är uppdelad i två kapitel. Det första kapitlet berör främst den antika iscensättningen i von Gloedens fotografier med ett fokus på sociala relationer. Det andra kapitlet berör en kategorisering av von Gloedens fotografier samt på vilket sätt det går att analysera fotografierna utifrån perspektiv som pornografi, konst och kön. Frågeställningarna bygger på vad som går att utläsa genom att undersöka iscensättningen i fotografierna och om en problematik går att utläsa utifrån fotografiernas motiv. Resultatet påvisar olika ingångsätt till en analys av von Gloedens fotografier och vad som går att utläsa både allmänt och personligt genom att studera iscensättning och performativitet utifrån ett queerperspektiv. Nyckelord: Wilhelm von Gloeden, fotokonst, bildanalys, homoerotik, iscensättning, performativitet, genus, sexualitet, klass, sociala relationer, orientalism, Taormina

Innehåll/Content: Elsa Beskow was an artist and a writer who for 50 years, from the turn of the 19th century, produced a wide variety of books for children. The books have been read for several generations and are translated into multiple languages, and they are still released and appreciated. This essay is based on literature studies and several different art scientific image analysis on selected paintings from Elsa Beskow picture books. The aim is to investigate how the children and their environments are portrayed in her picture books. The theoretical approach assumes that it is possible to preform image analysis on picture book paintings. In the analysis, Beskow’s contemporary theoretical ideas about children, education and also later feminist theory have been taken into account. The methodical approach is based on different image analysis as formal and style analysis according to Wölfflin, iconographic and iconological analysis according to Panofsky, semiotic analys according to Barthes and feminist image analysis or analysis from a gender perspective. The paintings that are analysed are from Children from the Forest, The Flowers’ Festival, The Children of Hat Cottage, Emily and Daisy and Petter and Lotta’s Christmas. The results of my analysis focused on how the children's environments are portrayed. For the showing, the environments are divided into multiple categories: the physical environment (country and city, exteriors and interiors), the family situation (different family constellations), children's education and schooling including ethics and morals, norms and values, the food situation and realism were set against fantasy. The comparison of the analytical methods provided that the formal and style analysis are appropriate to use on picture book paintings, as well as the description and interpretation of the iconographic analysis. The results demonstrated that iconological and semiotic analysis, respectively, were possible but not optimal. Analysis from a gender perspective was suitable. Lastly, the literature studies gave insight into how much of Elsa Beskow's life is reflected in her books.

Denna uppsats består av en bildanalys av en visuell kampanj bestående av fem bild-par med två bilder var, eller diptyker, skapad av Greenpeace. Genom att granska faktorer som visuellt arbetsminne, symbolisk interaktion, socialisering, retoriska tilltal samt bildspråk och applicera dessa på en visuell kommunikation kan en med större enkelhet se hur dessa arbetar och interagerar. På så sätt får vi veta hur avsändaren kan använda sig av olika kommunikationsmetoder för att förmedla ett budskap likväl som hur mottagaren kan tänkas ta emot och tolka detta. Greenpeace har använt sig av etos, logos och patos för att föra fram sitt budskap, samt en kunskap om sin målgrupps generella socialisering för att tilltala de konnotationer som målgruppen innehar gällande klimatkrisen och dess konsekvenser.Genom att inte inkludera någon text utan istället fokusera på dessa konnotationer och tala till betraktarens intellekt så uppmanar Greenpeace till personlig uppfattning och tolkning. De har även använt sig av starka färger, kontraster och intressanta kompositioner för att fånga åskådarens blick, uppmärksamhet och intresse. / This essay consists of a analysis of a visual campaign consisting of five pairs of images with two images each, so called diptychs, created by Greenpeace. By examining factors like visual working memories, symbolic interaction, socialization, communication methods and visual language and applying these onto a visual communication one could with more ease see how these work and interact. Like this we find out how the sender could make use of different methods of communication to mediate a message as well as how the recipient could come to receive and interpret this. Greenpeace has used ethos, logos and pathos to deliver their message, and a knowledge about their target audiences general socialization to appeal to those connotations that the audience have about the climate crisis and its consequences. By not including a text but instead focus on these connotations and speaking to the observers intellect, Greenpeace calls for personal perception and interpretation. They have also used bright colors, contrasts and interesting compositions to catch the observers eye, attention and interest.

Den här rapporten undersöker hur kvinnor och män framställs på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets framsidor under hösten 2019. Genom ett intersektionalitetsperspektiv undersöks även hur framställningen av könen påverkas av dess etnicitet. Den tittar även på om och hur fotografens kön påverkar bilderna. Genom en kvantitativ sociosemiotisk bildanalys kommer den här uppsatsen visa att kvinnor och män syns i princip lika ofta på framsidorna men att det fortfarande finns delar i framställningarna som skiljer könen åt. Det går även att se skillnader på hur de till synes icke-västerländska och till synes västerländska personerna framställs olika.

The discourse of pictorial surrealistic expressions in art historic course literature – a historiographic study about generalization of style. Through a historiographic perspective and discourse analysis the aim of this study is to uncover the ways art historic course literature make its stylistic categorization. This is done by making a semiotic categorization where three artworks are stipulated into a category called surrealistic pictorial expressions. The result of the semiotic picture analysis show both the semiotic grouping of pictures together and the work of the course literature as somewhat arbitrary, which lead to the questioning of why artworks are considered discursive objects while the course literature is not as well as how the narrative of pictures differs from the narrative of textbooks. The study shows a fundamental difference regarding the structuring of time which lead to a discussion on what might be the consequences for students of the field. / Undersökningen består huvudsakligen i två delar. Den första stärker genom bildanalys en samhörighet mellan tre konstverk, en samhörighet som trots allt visar sig vara problematisk. Den andra delen behandlar tre böcker som i stor utsträckning utgör fundamentet för den litteratur som studeras inom konstvetenskap på grundnivå. Med hjälp av slutsatsen från bildanalysen, att ett samband mellan bilder är relativt godtyckligt, kan texterna analyseras och betydande skillnader visar sig i hur konstverken kontra kurslitteraturen kommunicerar. Framförallt skiljer de sig åt i hur de strukturerar berättande tidsligt och likt bilderna som böckerna behandlar är de själva föremål för de strömningar som rör sig i samhället. Slutsatsen blir att studerande av konstvetenskap redan från början leds in i föreställningen om att konsthistorien är något som faktiskt existerar på ett objektivt plan medan det egentligen är något som aktivt skapas av de praktiserande inom fältet

The aim of this study is to investigate ideology and discourses of nationalism in the election posters by the Swedish democrats. The purpose is to determine which type of political ideologies and if the posters showed signs of a nationalistic discourse in the Swedish democrats digital and traditional election posters for the general elections in 2018. The method used is qualitative content analysis based on semiotics. In the study, the verbal and visual elements of election posters are analyzed. The study reveals that the election posters used by the Swedish democrats showed signs of a nationalistic discrouse although to a varied degree. The digital posters contained a lot more signs of the nationalistic discourse than the traditional posters did. Ideology is present in both types of the election posters, although the traditionally printed ones showed more signs of socialism than the digital posters.

Android-applikationers användargränssnitt kan se annorlunda ut på olika Android-enheteroch det är svårt att anpassa en applikation efter alla enheter då det finns så många unikamodeller. Målet med arbetet var att framställa ett verktyg som kunde med hjälp av ett korrektdefinierat gränssnitt, upptäcka skillnader i gränssnittet mellan olika Android-enheter.Ett egenutvecklat verktyg framställdes och hade en hög precision. Verktyget kunde bådaupptäcka skillnader och rapportera hur stor skillnaden var mellan gränssnitten. / User interfaces can look different on different Android devices and it is difficult to tailor anapplication to all Android devices. The goal with this project was to develop a tool that canuse a correct image of a user-interface and find differences in other images taken from otherAndroid devices. A tool was developed from scratch and it proved accurate in most cases.The tool could both find differences and report how large the difference was.

Climate change has repeatedly been framed as the defining issue of the Anthropocene and with the Arctic changing at unpreceded speed need is high for a profound understanding of the Northern Swedish landscape. Northern Swedish aeolian sand dunes have been impacted by climatic changes throughout time. Their location, orientation and geomorphometry can therefore be used to explore past wind patterns and dune activity. By systematically and spatially mapping the dunes, patterns in location can be illustrated, dune orientations investigated, the dunes’ geomorphometry characterised and sediment sources determined. Based on this knowledge, insight in landscape development along with a better understanding of long-term landscape (in)stability in Northern Sweden can be gained. This M. Sc. thesis sets out to summarize useful concepts to understand the formation of Northern Swedish aeolian sand dunes and to derive its implications for understanding landscape development. Based thereon, it deduces the strong need to systematically and spatially analyse aeolian sand dunes in Northern Sweden. The use of geographic object-based image analysis (GEOBIA) allows for the detection of potential dune locations over a large area and provides defined and reproducible mapping boundaries. Polygons are created by segmenting a residual-relief separated digital elevation model (DEM) as well as slope and curvature data. The multi-resolution segmentation provides best results with a scale parameter of 15 and a homogeneity criterion of 0.1 for the shape criterion, as well as 0.5 for the compactness criterion. A rule-based classification with empirically derived parameters accepts on average 2.5 % of the segmented image objects as potential dune sites. Subsequent expert-decision confirms on average 25 % of the classified image objects as identified dune locations. The rule-based classification provides best results when targeting a smaller area as this allows for less variability within the dune characteristics. The investigation of expert-accepted dune locations confirms a prevalence of parabolic dune forms, reveals the coexistence of simple dunes with large coalesced systems, exemplifies variation in dune orientation and highlights that the majority of dunes are supplied by glaciofluvial deposits. By mapping Northern Swedish aeolian sand dunes and investigating their meaning for landscape development, this thesis furthermore contributes to closing the gap identified for research on Northern Swedish aeolian sand dunes. / Den första associationen till sanddyner är säkert Sahara snarare än norra Sverige. Ändå är dessa fossila sanddyner också mycket relevanta och intressanta att studera. De kan analyseras i samband med det omgivande landskapet och dess orientering. Dessa egenskaper hjälper till att identifiera mönster i landskapsutveckling. Detta och på grund av dynarnas relativt gamla ålder kan slutsatser om landskapets (in)stabilitet på geologiska tidsskalor dras. Detta är mycket användbart eftersom det kan ge insikter om hur klimatet såg ut under tiden som sanddynerna bildades - perioder där människor ännu inte har bevittnat klimatet. Kunskap som till exempel hur klimatet som rådde för länge sedan såg ut kan användas bland annat för att uppskatta hur landskapet kommer förändras i framtiden till följd av klimatförändringar. Trots dessa användbara egenskaper hos sanddynerna har lite forskning gjorts hittills. Det här examensarbet försöker motverka detta kunskapsgap och kartlägger sanddyner i norra Sverige med hjälp av geografisk objektbaserad bildanalys (geographic object-based image analysis, GEOBIA). Det innebär att bildmaterial och digitala höjdmodeller frigjorda från vegetation automatiskt analyseras med hjälp av algoritmer. Fokus här är inte på att analysera enskilda pixlar. Snarare grupperas pixlar med liknande egenskaper så som lutning (slope), krökning (curvature) och spektralegenskaper. Dessa blir sedan grunden för analysen. Möjliga sanddyner upptäcks semi-automatiskt så att deras position och orientering sedan kan analyseras. Den kunskap som erhållits på detta sätt utgör grunden för vidare forskning. Ett annat mål är att bidra till en djupare förståelse kring landskapsutvecklingen i norra Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett område som särskilt påverkas av klimatförändringar. En ökad kunskap om landskapets tidigare klimatrespons kan därmed bidra till att förutsäga framtiden för denna region. Förutom att öka kunskapen kring sanddyner i norra Sverige hjälper det här mastersarbetet även till att utvidga användningen av GEOBIA inom geomorfologiska studier.

Idag finns mängder av digitala verktyg för gemene man att använda till att skapa högkvalitativa, fotorealistiska datorgenererade bilder. Det blir svårare och svårare att avgöra om dessa är fotografier eller datorgenererade - och den digitala tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Datorgenererade personer i form av virtuella influencers dök 2016 upp på Instagram, en plattform där över 100 miljoner bilder och videor publiceras varje dag. Av den globala publiken utgörs 65 % av 18-34-åringar. Denna studie syftar till att undersöka om personer i åldern 18-34 har ett kritiskt förhållningssätt till datorgenererade fotorealistiska bilder på Instagram, med fokus på personer i bilder. Slutsatserna visade att målgruppen i viss utsträckning har ett kritiskt förhållningssätt till dessa bilder. De analyserar relativt ytligt, med fokus på avsändare och eventuellt säljsyfte eller djupare budskap. Instagram ses främst som en underhållningskanal där mycket av innehållet är fake och inte behöver analyseras. Bläddrandet bland bilder sker ganska snabbt. Användarvanor och intresse styr främst vad som analyseras. Kunskap om 3D-verktyg som kan användas för att skapa fotorealistiska datorgenererade bilder påverkade inte nämnvärt förmågan att avgöra om personer i bilder är datorgenererade eller verkliga. Överlag har målgruppen relativt god förmåga att avgöra om personen är datorgenererad eller verklig. Om den är tillräckligt fotorealistisk och naturliga detaljer gör att personen smälter in är det däremot svårt för målgruppen att avgöra om denne är verklig eller datorgenererad. Studien genomfördes med kvalitativ ansats genom intervju i fokusgrupp samt personliga intervjuer. Därefter skickades en enkät ut för insamling av kvantitativa data för att stärka resultatet från intervjuerna. All data analyserades genom en tematisk innehållsanalys, som avslutningsvis diskuterades mot vad som är tidigare känt inom området. / Today there are many digital tools for anyone to use in order to create high-quality,photo-realistic computer-generated images. It is becoming more and more difficult todetermine whether these are photographs or computer-generated – and the digitaltechnology continues to develop rapidly. Computer-generated people in the form ofvirtual influencers appeared on the platform Instagram in 2016, where over 100 millionimages and videos are being published every day. Of the global audience, 65 % are 18-34year olds. This study aims to look into if people between the ages of 18-to-34 have a criticalapproach to computer-generated photo-realistic images on Instagram, focusing on people inimages. The conclusions of the study showed that the target group has a critical approach tothese images to a certain extent. Their analysis is relatively shallow, with focus on the senderand possibly if there is a deeper message or a purpose of selling. Instagram is primarily seenas a platform used for entertainment, where a lot of the content is fake and does not needto be analyzed. Scrolling among images is done in a rather rapid pace. User habits andinterests seem to govern what is to be analyzed. Knowledge of 3D-tools used to createphoto-realistic computer-generated images did not significantly affect the ability todetermine whether people in images are computer-generated or real. Overall, the targetgroup has a relatively good ability to determine whether the person is computer-generatedor real. However, if the person is photo-realistic enough and natural details cause the personto blend in, it is difficult for the target group to determine whether the person iscomputer-generated or real.The study was conducted with a qualitative approach through an interview in focus group aswell as personal interviews. Thereafter, a survey was sent out to collect quantitative data toclarify the results of the interviews. All data was analyzed through a thematic contentanalysis, which was then discussed in the light of what is previously known in the field.