Studiens syfte har varit att undersöka hur de estetiska läroprocesserna tillämpas av bildlärare i bildundervisningen för elever inom autismspektrum. Centrala frågor för studien har varit vilka metoder/strategier bildlärare använder för att hjälpa elever inom autismspektrum med att skapa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser. Men även frågor om vilka lärandesituationer som främjar kunskapsinhämtning och på vilket sätt som bildlärare återkopplar till eleverna inom autismspektrum har tagits upp i denna studie. Studiens viktigaste resultat är att lärarna använder estetiska läroprocesser för att förtydliga och skapa struktur i undervisningen samt att lärarna använder olika visuella hjälpmedel för att hjälpa elever inom autismspektrum vid undervisning av ämnet Bild. Det har också framkommit i studien att lärarna återkopplar muntligt, instruerande, textbaserat och bildbaserat. Återkoppling till elever inom autismspektrum sker på samma sätt som till elever utan diagnos men den bildbaserade och textbaserade återkopplingen ansågs vara mer tydlig. I studien framkommer det att lärandesituationer som främjar kunskapsinhämtning i ämnet Bild för målgruppen bygger på tydlighet, begränsad valmöjlighet, visuellt stöd samt att utgå från elevernas specialintressen. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer och empirin har analyserats utifrån Lars Lindströms modell för estetiska lärprocesser OM, I, GENOM och MED-konst.

Syftet med studien har varit att att undersöka faktorer som påverkar fördelningen mellan tvådimensionellt och tredimensionellt bildarbete i grundskolans senare år. Syftet har studerats genom frågeställningarna: Hur motiveras fördelningen av två-och tredimensionell bild i kursplanen sett över tid?, Hur beskriver bildlärare sin tredimensionella bildundervisning?, Vilka möjligheter och hinder upplever bildlärare med tredimensionellt bildarbete? och Som metod för studien användes kvalitativ semistrukturerad intervju. Tre bildlärare i grundskolans senare år intervjuades. En dokumentanalys har genomförts och kursplaner i ämnet teckning/ bild från 1962 till 2011 har studerats. Ramfaktorteori har använts för att analysera materialet. I arbetets bakgrund har det uttryckts att tredimensionellt undervisning som skett med kropp och händer varit fördelaktigt för lärande. Bildundervisningen är dock övervägande tvådimensionell i sin utformning. Kropp och rum har ibland glömts bort i bildundervisningen. Den tvådimensionella representationens ställning har tagit allt mer mark och likväl har teoretisk kunskap fått mer utrymme än praktiskt kunskap. Resultat i studien har visat att faktorer på organisations- och verksamhetsnivå är mer fördelaktiga för tvådimensionell bildundervisning. Nuvarande läroplan är öppen för tolkning vad det gäller hur tid fördelas mellan olika kunskaper. Bildlärarens intresse har fått utrymme att styra inriktningen för undervisningen, likväl har gruppstorlek och längd på lektioner styrt vilken typ av undervisning som är möjlig

<p>I arbetet <em>Hur ser pedagoger på sitt arbete med ämnet bild? En studie av sex pedagoger verksamma i grundskolan och obligatoriska särskolans yngre åldrar </em>har vi, Irene Pårs och Hannah Widlund, utfört en kvalitativ studie med en etnografisk ansats där intervjuer utförts med kompletterande observationer för att belysa studiens frågeställningar.</p><p>Det övergripande syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger arbetar med ämnet bild i grundskolans och obligatoriska särskolans tidigare år.  Vi har sökt svar på följande frågor: <em>Finns det likheter och skillnader i fokus för bildundervisningen mellan grundskolan och obligatoriska särskolan? Påverkas undervisningen av pedagogens utbildning och bakgrund i undervisningsämnet bild? Använder sig pedagogerna av kursplanen när de planerar sin bildverksamhet?</em></p><p>Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra lärare verksamma i grundskolan samt två lärare verksamma i den obligatoriska särskolan som samtliga har valts ut slumpmässigt. Tre av lärarna arbetar som bildlärare och de andra tre undervisar i ämnet bild även om det inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift.</p><p>Innan denna studie påbörjades hade vi en relativt klar bild över hur vi ville arbeta med bildämnet i våra framtida läraryrken. Visionen vi hade känns nu i efterhand en aning naiv då vi genom studiens gång har fått upp ögonen för att det inte verkar finnas något arbetssätt att föredra. Utan att det mer handlar om att anpassa undervisningen till den rådande situationen och elevgruppen. Denna studie visar att intervjurespondenterna har olika åsikter om vad som kännetecknar en <em>bra bildundervisning</em>. Alla lärare, som ingått i studien, har mer eller mindre haft olika arbetssätt. Ändå verkar det som om pedagogerna i sig är nöjda med den undervisning de bedriver. Det framkom att flertalet pedagoger inte aktivt använder sig av bildämnets kursplan. Endast en av de intervjuade bildlärarna sa att ”alla lärare måste använda sig av kursplanen, det är det uppdrag vi har”. Bakgrunden till varför hon uttryckte detta kan vara för att hon också är den enda av lärarna som idag har en fulländad adekvat bildlärarutbildning. Bildundervisningen är en komplex verksamheten och det verkar finnas lika många sätt att undervisa i ämnet som det finns lärare. </p>

<p></p><p>Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.</p><p>Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.</p><p>I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.</p><p>Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet.</p><p> </p>

<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka bildlärares upplevelser av värdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus på moral, etik och demokrati, men också om bildlärare kan uppleva eventuella motsättningar mellan å ena sidan yttrandefrihet och å andra sidan etiska begränsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så har jag för att nå fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att bildlärarna har värdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. Värdegrunden kommer till uttryck både genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnämnda ofta i form av olika teman som berör värdegrundsfrågor. Värdegrunden konkretiseras också genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral. Samtliga lärare påtalar vikten av att tala om bilders betydelse och bildkonventioner. Av resultatet framkommer också att samtliga bildlärare anser att värdegrunden är en självklar del i undervisningen och de anser sig ha läroplanen som ett värdefullt dokument att luta sig mot. De intervjuade lärarna anser inte att det finns några större motsättningar mellan å ena sidan demokrati och å andra sidan etik och moral i just bildskapandet, dock kan det förekomma mindre dilemman där den västerländska synen på etik och moral kolliderar med andra kulturers syn på värderingar, eller situationer där värderingar inte delas föräldrar, elever och kollegor emellan. Dilemman kan också uppstå när det gäller elevers bildskapande i relation till gränsdragningar. Dock framgår det att, upplevelse av dilemman är individuellt och det beror på lärarens handlingssätt och syn på olika situationer, om det upplevs som ett dilemma eller inte.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>This essay has as its main purpose to examine how teachers handle teaching in art, after the governments steeredocuments and goals to reach.</p><p>To find out about it I have done interviews with four teachers. I have made a study of litterature to introduce some different teaching methods that is more or less meaningful and useable. The result of the examination was different from what I expected. The interviews showed that the four teachers work in varios ways after their own conditions. They have different experiences and also have different opinions about what is most important in the art teaching. They give reasons for why they work the way they do, and have good arguments. They also seems aware of their own work and also about the chortage it might have.</p><p>Kayeords: art teaching, teaching method, creative work</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Det här arbetet har som ditt huvudsakliga syfte att undersöka hur lärare hanterar bildämnet i skolan utifrån de riktlinjer och mål som finns uppsatta i grundskolans läroplan och kursplan för bild.</p><p>För att ta reda på det har jag gjort fyra intervjuer med lärare. Jag har också studerat olika metoder i litteraturen, som är mer eller mindre användbara och meningsfulla. Resultatet av undersökningen är ett annat än vad jag hade förväntat mig. Intervjuerna har visat att de fyra lärarna arbetar olika efter sina egna förutsättningar. De har olika erfarenhet och tycker olika saker är viktiga. Lärarna motiverar varför de arbetar som de gör och har bra argument. De är medvetna om sitt eget arbete och de brister det kan ha.</p><p>Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, undervisningsmetod, skapande verksamhet</p>

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne. Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna. I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet. Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet.

ABSTRACT This essay has as its main purpose to examine how teachers handle teaching in art, after the governments steeredocuments and goals to reach. To find out about it I have done interviews with four teachers. I have made a study of litterature to introduce some different teaching methods that is more or less meaningful and useable. The result of the examination was different from what I expected. The interviews showed that the four teachers work in varios ways after their own conditions. They have different experiences and also have different opinions about what is most important in the art teaching. They give reasons for why they work the way they do, and have good arguments. They also seems aware of their own work and also about the chortage it might have. Kayeords: art teaching, teaching method, creative work / Sammanfattning Det här arbetet har som ditt huvudsakliga syfte att undersöka hur lärare hanterar bildämnet i skolan utifrån de riktlinjer och mål som finns uppsatta i grundskolans läroplan och kursplan för bild. För att ta reda på det har jag gjort fyra intervjuer med lärare. Jag har också studerat olika metoder i litteraturen, som är mer eller mindre användbara och meningsfulla. Resultatet av undersökningen är ett annat än vad jag hade förväntat mig. Intervjuerna har visat att de fyra lärarna arbetar olika efter sina egna förutsättningar. De har olika erfarenhet och tycker olika saker är viktiga. Lärarna motiverar varför de arbetar som de gör och har bra argument. De är medvetna om sitt eget arbete och de brister det kan ha. Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, undervisningsmetod, skapande verksamhet

"I dag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle." I min undersökning har jag tagit reda på hur man kan utveckla ett symboliskt måleri genom att låta sig inspireras av Holländska blomsterstilleben från 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan. Jag har valt att utgå från dessa 1600-talsmålningar då det finns en mängd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrålning. På ett lekfullt sätt har jag undersökt dessa målningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder något för mig. Då jag främst har fokuserat på gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildspråk, min teknik, kompositions och associationsförmåga har berikats betydligt genom att måleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder. Genom att prova på olika uttryck, färg, form, ljus och narration experiment på ett postmodernt sätt har jag också lekt med förskjutningar och därigenom skapat en för mig själv ny typ av narrativa stilleben. Dessa har jag sedan analyserat vilket även finns dokumenterat i denna undersökning. Man kan enkelt utrycka det som att jag har velat ta symboliken från historiska målningar och uppdatera den för en samtida "oinvigd" publik. Jag vill på detta sätt i min undervisning uppmuntra eleverna att ta historien i all sin komplexitet och göra den till sin egen och avdramatisera det "heliga" och i och med detta kanske göra den mer attraktiv och greppbar. / BI / Konst

Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag. Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år. Dels genom en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och metodböcker inom det bilddidaktiska fältet samt den nu gällande läroplanen (Lpo 94), den kommande läroplanen (Lgr 11) och den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Studien har visat att bildundervisning utövas på många olika sätt. Innehållet i bildundervisningen består i vissa falla näst intill bara av bildframställning var pedagogerna på ett sparsamt sätt för in kursplanens kunskapsmål terminsvis och som delas upp i smått torftiga övningar. I andra fall består den av en enorm variationsrikedom där kursplanens alla kunskapsmål bearbetas intensivt under en och samma termin. De aspekter som studien påvisat kan bidra till att påverka pedagogernas undervisning är vilken privat syn pedagogen har på bildämnet samt vilka organisatoriska förutsättningar pedagogen ges. Vilken utbildning pedagogen har inom ämnet samt hur pedagogen ser på lärande.