Denna studie är en fortsättning på ett tidigare arbete på grundnivå inom samma område, där vi började utkristallisera det vi benämnt bildlitteracitet. Bildlitteracitet har vi definierat som visuellt tänkande, analys och tolkning samt kommunikation. Syftet med denna undersökning är att belysa bildlitteracitetens roll i bildundervisningen. Våra frågeställningar är: På vilka sätt arbetar bildlärare för att utveckla elevers bildspråk?Samt: Hur ser bildlärarna på bildlitteracitetens roll i bildämnet? Detta är en intervjustudie om hur nio aktiva bildlärare i svenska gymnasie- och högstadieskolor arbetar med bildspråket och bildlitteracitet i sin undervisning. Författarnas perspektiv är att bild är ett språk och språkämne, därför diskuteras bild i relation till kommunikation, litteracitet och bildgrammatik. I undersökningen framkommer det två olika perspektiv som lärarna arbetar med, vilka är helhets- och detaljfokus. Dessa två teman har vi formulerat utifrån vår analys av intervjuerna med våra respondenter. Helhetsfokus innefattar ett arbetssätt där pedagogen lägger upp arbetet utifrån ett större perspektiv, exempelvis att bearbeta begrepp, genrer, elevers intresseområden med mera. Detaljfokus utgår från teknik och hantverk. Dessa två fokus diskuteras sedan i relation till John Deweys teorier inom pedagogik.

This synopsis discusses how and why Swedish art education ought to focus on teaching visual literacy from a glocal perspective. The aim is to position Swedish art education in a glocal, multi- and intercultural context. Searches were conducted mainly on LibSearch, as well as Google Scholar. Limitations were set to 2000, and peer-reviewed material only. Sources from Sweden, Europe and the USA, dealing directly or indirectly with visual literacy, were included.The results suggest that visual literacy may be taught through graphic novels, advertisements, public art, blogs and activities with peer-assessment. Critical multicultural pedagogy, visual rubrics and transparency in assessment processes are also suggested to strengthen visual literacy. It is concluded that visual literacy may aid students’ critical understanding and awareness of visual media in a multi-, intercultural and glocal visual world. To be visually literate may give them ability to critically participate in visual culture as democratic and empathic global citizens. Further research on how teachers and students use and understand visual literacies in Swedish art education is needed.

I föreliggande litteraturöversikt behandlas bakomliggande fenomen till oreflekterat samt problematiskt smartphonebruk hos elever. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka bakomliggande fenomen ur ett fenomenologiskt perspektiv och att synliggöra potentialen för ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Forskningsfrågorna är: Vilka fenomen kan vara bakomliggande då eleven uppvisar svårighet till att lägga ifrån sig smartphonen under lektionstid? samt Hur skulle ett fenomenologiskt förhållningssätt kunna användas i bildundervisning?. Resultatet av litteraturöversikten redogör för de tre fenomenen fear of missing out, nomophobia och online identitet och hur dessa kopplas till den komplexa användningen av smartphones med effekter vilka kan påverka individens fysiska och mental hälsa. Vidare presenterar studien förslag till hur dessa fenomen kan hanteras inom en skolkontext samt förslag till inkludering av ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Förslaget till fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning är utvecklat från de metoder som använts i de undersökningar som granskats och bygger på en semistrukturerad uppgift där livsvärlden undersöks med hjälp av metaforer.

Studiens syfte är att undersöka två bildlärares (verksamma på gymnasiet) uppfattningar kring elevers digitala kompetens och användningen av digitala verktyg i bildundervisningen. Studien innefattar två muntliga, semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien visar att digitala verktyg är väl implementerade i de flesta delar av undervisningen. Eleverna får sin digitala kompetens genom att tillhöra lärarnas kulturella gemenskaper och bygger upp digital kompetens under sina år på gymnasiet. Lärarna har ett politiskt och ett pedagogiskt synsätt på digitala verktyg i bildundervisningen. Aspekter som att eleverna ska vara attraktiva på arbetsmarknaden, att digitala verktyg hjälper till att minska ojämlikhet och att arbetsprocessen effektiviseras visar sig i resultatet. Studien visar att det digitala verktyg ses som mestadels positiva för elevernas lärprocesser men det finns en oro för framtida, okända konsekvenser på elevernas lärprocesser då digitala verktyg tar över alltmer i undervisningen.

We live in an increasingly globalized world where mutual dependencies are clearly visible, especially in the lives of children and young people. Therefore, schools must prepare students for a life in which society houses multiple cultural diversity, give them global education, and create conditions for sustainable internationalization. Not much research and writing has been done about intercultural and multicultural art education in Sweden, because of this we chose to delve into this subject in our overview project. This knowledge overview examines the intercultural and multicultural meaning in visual arts education through scientific research. The main aim of this study is to investigate whether intercultural methods can help both students and teachers reach a better understanding regarding diversity in schools. Furthermore, this knowledge overview aims to gather different resources that touch on the concept of integrating multiculturalism into different pedagogy approaches that centers around visual arts. Our SAG project hopes to widen the perspective that current teachers have on/against diversity within education and which effects it may conjure.

Syftet med kunskapsöversikten är att utforska om och hur det arbetas med värdegrunden i skolan och inom bildundervisningen. Frågeställningarna gällande hur det arbetas med värdegrunden i skolan och inom bildundervisningen samt förslag på implementering ämnar jag att besvara och diskutera i detta arbete. Genom en systematisk sökprocess valdes sju avhandlingar samt tre artiklar ut som är relevanta för det valda temat. Resultatet beskriver varför och hur man arbeta med värdegrunden i skolan och att den ska implementeras i samtliga ämnen.  Avslutningsvis diskuteras hur det kan vara problematiskt att föra samtal och diskussion om normer och värden. Alla lärare och elever bär med sig sin syn på värden och normer in i en skolkontext. Det gäller även att inta ett kritiskt synsätt till vems normer och värden som ska följas och premieras. När lärare behöver skapa sina egna varianter av vad värdegrunden ska innefatta kan det leda till diffusa samtal. Det framgår även att ämnesundervisningen fokuserar främst på kunskaper än att på ett direkt sätt undervisa i värden. I den valda forskningen framkom det även att styrdokumenten begränsar lärarna att implementera värdegrundsarbete i den dagliga skolpraktiken. Samtidigt framkommer det att värdegrundsfrågor är viktiga för lärare och de är ständigt närvarande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka utmaningarna och möjligheterna som uppstår genom digitaliseringen inom bildämnet, samt hur bildlärare anpassar sig till den föränderliga miljön. Fokus ligger på att identifiera de begränsningar som utrustningen skapar för skolor och lärare, samt att utforska olika strategier för att hantera dessa utmaningar. Trots att läroplanen inkluderar riktlinjer för digitalisering inom bildämnet, har flera tidigare studier visat att den faktiska integrationen av teknologi inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till detta inkluderar lärarnas kompetens, deras syn på ämnet och skolans resurser. I denna studie genomfördes intervjuer med tre erfarna bildlärare för att få insikt i deras erfarenheter och åsikter om digitaliseringen inom bildundervisningen. Resultaten av studien visar att utrustningen i skolorna är begränsad och att det finns en variation i hur olika skolor hanterar digitaliseringen inom bildämnet. Denna variation kan skapa utmaningar för bildlärare när det gäller att integrera digitala verktyg i undervisningen, vilket i sin tur kan påverka elevernas digitala färdigheter. Genom att utforska det digitala dilemmat inom bildämnet bidrar denna studie till en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår i samband med digitaliseringen av undervisningen. Resultaten kan vara användbara för både bildlärare och skolledare när de utformar strategier för att effektivt integrera digitala verktyg i bildundervisningen och främja elevernas digitala kompetens.

Uppsatsens ämnesområde rör Digital Bild ur ett utbildningsperspektiv. Syftet med den här studien är att granska möjligheterna för blivande bildlärare att få kunskaper i digital bild under sin utbildning. Detta görs med tre teman innehållande forskningsfrågor som berör lärosätenas: digitala bildinnehåll, materiella resurser för digital bild och personalens kompetens i digital bild. I kapitlet Bakgrund definieras vad som menas med digital bildundervisning. Där nämns det även vad som står i vårt centrala innehåll gällande digital bild.De metoder som används i studien är semistrukturerade intervjuer samt dokument-analyser för de tre större universiteten som utför bild-lärarutbildningar i Sverige. Dessa är Umeå Universitet, HDK Valand Göteborg och Konstfack i Stockholm. Informanterna är tre insatta lärare i digitalt bildinnehåll för de tre nämnda lärosätena.De tre lärosätena studeras utifrån en modifierad version av ramfaktorteori där utrustning, programvara, personal och tidsramar för digital bildundervisning studeras. Resultat som har kommit fram visar att de lärosäten som undersöks är väl förberedda för digital bild. Digital Bild framträder i resultatet som något som kan utgöra en permanent del av den framtida Bildundervisningen.

I den här studien undersöktes två fritidshemslärares beskrivningar av deras arbete med värdegrundsfrågor i ämnet bild. Resultatet tyder på att lärarna undervisar i frågor om samtycke, rätten till sin identitet och bemötande av andra. Lärarna beskrev att de undervisar om detta genom vanliga samtal, bildsamtal och bildkommunikation. Lärarna angav att de upplever att sådan undervisning skapar ett mer ordningsamt klassrumsklimat och möjliggör ämnesöverskridande arbeten. Lärarna angav även att de förbereder sig inför bildundervisning om värdegrundsfrågor genom att söka tips på Facebookforum och lärarhandledningar samt genom att observera. Tolkningen av resultatet belyser att de två lärarna integrerar värdegrundsfrågor i deras bildlektioner, men inte alltid i bildundervisningen. Det betyder att värdegrundsfrågor behandlas under avsedd lektionstid för bildämnet, men att dessa frågor inte alltid integreras med bildämnet och dess ämnesspecifika innehåll och metoder. Tolkningen belyser även att reflektion av bildundervisningen skulle kunna förstås som betydelsefullt för att utveckla strategier att arbeta med integrativ didaktik i ämnet.

The purpose of this qualitative study is to make a contribution of knowledge about students’ visual cultures and what possibilities and limitations they might pose in visual art education. Semi-structured interviews were conducted with 15-year-old students, which resulted in empirical data consisting of transcriptions of two interviews concerning the visual cultures of ice hockey and horseback riding. The data was analyzed through discourse analysis using theories on gender, power, discipline and norms. The results show that the masculinity constructed through ice hockey as a visual culture places great value on being a masculine man. While the locker room provides a space for the male team members to show affection through physical closeness, it is important to carry oneself and act in a way that is not feminine. The constructions of femininity through horseback riding as visual culture draw upon images from broader perceptions of horseback riding, such as depictions of ‘the horse girl’ in popular culture. The construction of femininity can be understood through characteristics like responsibility, caretaking and feelings. While it may be challenging to work with students’ heavily gendered visual cultures, incorporating them in visual art education might make the subject more relevant and meaningful to students and let them take on new roles in the classroom.