Grafiska romaner har många dimensioner och kan analyseras på olika sätt. Dessa har ofta utgjort föremål för analyser av - och tolkningar kring - genusperspektivet. Gemensamt för ett flertal av dessa analyser är överenskommelsen om att karaktärerna i de grafiska romanerna speglar olika sociala situationer och förmedlar olika sociala budskap.  I vår undersökning genomförde vi en semiotisk analys av utvalda sidor i tre populära grafiska romaner för tonåringar. Detta för att undersöka hur läroplanens mål om att öka medvetenheten kring genusaspekten kan uppnås genom arbete med serier i bildämnet. De undersökta grafiska romanerna är Mörkt album, Maus och Framtidens arab 3. I den teoretiska analysen av materialet utgick vi från socialkonstruktionism och olika dimensioner av genus. Resultatet visade att majoriteten av huvudkaraktärerna i romanerna har framställts av författarna enligt stereotypa könsroller och böckerna förmedlar, i olika avseenden, maktpositioner mellan könen och de förväntningar som ställs på dessa samt illustrerar en tydlig genusordning. Vid analysen hittades därutöver ett snålt inslag av normbrytande beteende i könsrollshänseende. En ytterligare slutsats från studien är att arbetet med genusperspektiv kan bli en del av bildämnesdidaktiken där serier möjliggör för diskussionsområden och övningar som syftar till att aktualisera och problematisera genusfrågor i olika kontexter. / Graphic novels have many dimensions and can be analyzed in different ways. We  concluded from our study that the work with a gender perspective can become part of the didactics of visual subjects, where series enable discussion areas and exercises that show the  cross-gender opportunities for adolescents´s lives. When it comes to gender attitudes, we can learn from comics that they are constantly changing. There have been many different interpretations of gender roles in graphic novels over the years. Some of these explanations are more advanced than others, but they all provide a snapshot of attitudes toward gender at the time of their formation. Therefore this study aimed to investigate whether popular comic albums for young people exhibit limited gender patterns from a gender perspective. The study is conducted through a semiotic text and image analysis of three graphic novels: Mörkt album, Maus & Framtidens arab 3. The theoretical analysis of the material has been based on terms like social constructionism and different dimensions of gender. The result showed that most of the main characters in the books have normative characteristics and that the female characters adhere to the stereotypical gender role. In addition, the books convey prevailing positions of power between the genders and the expectations placed on them, and highlight the kind of gender order that prevails.

Jag har erfarat att bildundervisningen många gånger blir ineffektiv när det kommer till den delen av ämnet som innebär instruktioner och genomgång av planerad elevuppgift. Jag vill därför introducera en ny undervisningsmetod, nämligen Flipped classroom, där instruktioner och genomgång av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i två klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet är att undersöka hur berörd bildlärare och dennes elever ställer sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att få en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildämnet kan utformas på bästa sätt. Undersökningen genomförs i form av djupintervju med läraren, enkätintervjuer med eleverna och observationer av elevernas arbete under lektionstid. Resultatet av min undersökning visar att metoden Flipped classroom är en undersökningsmetod som passar mycket bra för bildundervisning. Läraren i min undersökning upplever att den nya metoden lett till ett bättre och lugnare klassrumsklimat. Eleverna i min undersökning anser att bildundervisning är bättre med metoden Flipped classroom än den tidigare, mer klassiska undervisningsmetoden, eftersom att det nu är lättare att utföra arbetsmomenten då de har bättre koll på vad som skall göras och kan arbeta i sitt eget tempo. Mina observationer visar att metoden leder till att eleverna, med hjälp av instruktionsfilmens stöd i bildarbetet, arbetar mycket fokuserat och effektivt förutsatt att tekniken fungerar som den skall. Min slutsats är att metoden Flipped classroom passar mycket väl för bildundervisning, och att den i det stora hela en en metod med fler fördelar än en mer klassisk undervisningsmetod i bild.

I traditionell bildskapande används en del ämnen som är skadliga för hälsa och miljö exempelvis lösningsmedel och vissa färgpigment. Idag finns det miljövänliga alternativ så ytterst handlar det om att göra miljömedvetna materialval, ändra vanor samt att våga prova nya metoder i bildskapandet. Mot bakgrund av ovanstående är syftet med arbetet att bidra till utvecklingen av miljövänliga arbetssätt i bildundervisningen. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar som styr bildlärares materialval, samt att utforska alternativa miljövänliga arbetssätt utifrån rådande förutsättningar.Metoden för arbetet är intervjustudie samt gestaltande undersökning. Det sammantagna resultatet visar att det är ett komplext område, men att det finns stora utvecklingspotentialer inom ämnet. Resultatet av intervjustudien visar att ingen av de tillfrågade lärarna arbetar aktivt med miljömedvetenhet i sin bildundervisning. Det är däremot inte detsamma som att lärarna inte är miljömedvetna.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola. Ett sådant arbete möjliggör en tvärvetenskaplig och holistisk inlärning vilket är i enlighet med den svenska läroplanen. Den andra slutsatsen jag kom fram genom tolkning är att en hållbar bildundervisning hänger samman med ändamåls ändliga lokaler som passar till dagens verksamhet. Med detta menas att en bildsals rumsliga design samt tillgängliga material kan innebära både begränsningar och möjligheter för ett hållbart lärande. Den tredje slutsatsen rör sig om kvalitet på kommunikation mellan lärare och elever samt en individuell anpassade undervisning vilka påverkas av elevtätheten. Det höga antalet elever i ett klassrum betraktas som ett problem och hinder för en hållbar utveckling enligt informanterna, eftersom flera faktorer som underlättar en inlärningsfrämjande relation mellan lärare och elev kan rubbas. Informanterna är eniga om att mindre klasser ger bättre arbetssituation och studieresultat.

Den traditionella synen på bildämnet som främst ett praktiskt ämne snarare än ett kommunikativt sådant underminerar bildämnets kapacitet att verka för demokratiarbete trots Skolverkets anmodan att detta ska ske i samtliga ämnen. Med denna studie ämnar vi förstå och synliggöra några av de demokratiska förmågor som utvecklas i bildämnet samt att stödja bildlärare på gymnasiet i arbetet med demokratifrågor. Detta görs genom en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som behandlar bildämnets relation till demokrati. Litteraturen analyseras utefter Hetland et al.:s åtta studiovanor, vilka är förmågor som bildämnet specifikt utvecklar i utbildning. Resultatet visar att bildämnet har kapaciteten att fostra demokrati genom att utmana sociala orättvisor, provocera och ifrågasätta genom handling i det offentliga rummet. De åtta studiovanorna kan identifieras även i aktuella studier inom området. Litteraturstudien mynnar ut i en pedagogisk resurs för demokratiarbete i bildundervisning på gymnasiet innehållande två uppgifter med utdelningsmaterial till eleverna.

Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse för lärares och elevers erfarenheter av, och syn på, elevens egen arbetsprocessdokumentation (portfoliometodik) igymnasieskolans bild- och formkurser. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex bildlärare på fem gymnasieskolor, och en kvantitativ enkätundersökning i tre klasserpå tre gymnasieskolor som besvarades av sammanlagt 50 elever. Empirin analyserades meden tematisk och induktiv analysmetod. Resultatet visar att såväl lärarrespondenterna som elevrespondenterna uppfattar arbetsprocessdokumentationen både som betygsunderlag och föratt synliggöra elevens arbetsprocess. Både lärare och elever upplevde att arbetet meddokumentationen upptog mycket tid och kunde medföra stress och eleverna såg dokumentationen mer som ett görandemål än ett lärandemål. För att få avsedd formativ effekt måste mer tid avsättas till arbetet med dokumentationen. Lärarna behöver också tydligare kommunicera om metodiken med eleverna.

Detta arbete handlar om de lärprocesser som skapandet av handdockor i bildundervisningen erbjuder. Det är inte materialen i sig som står i centrum, utan det är vad materialen gör när de kombineras och bearbetas och hur det kopplas till olika lärprocesser som min undersökning haft som syfte att undersöka. Den insamlade empirin bygger på deltagande observation samt intervjuer med fem elever respektive en bildlärare som arbetat med att bygga handdockor. I arbetet har jag utgått från frågeställningen: Vad tillför dockskapande till undervisningeni bild, och på vilket sätt är en docka ett redskap för lärande? Jag arbetar också själv som dockmakare och därför har egna reflektioner kopplat till skapandet tagit plats i undersökningen och blivit en del av empirin. Som bakgrund har jag skrivit hur dockor har använts ur ett historiskt perspektiv samt min relation till skapandet utifrån situationer där jag blivit utmanad i både tanke och handling. Tidigare forskning tar upp hur dockor används som ett didaktiskt redskap, olika teoriperspektiv och kopplingen till konsten och bildundervisningen. Jag har sedan valt att undersöka skapandet från multimodal och narrativ teori, vilka tar upp hur vi kommunicerar med hjälp av teckenskapande resurser samt berättandets funktion kopplat till förståendet av jaget och hur man lär med hjälp av berättelser. Min undersökning visar att det i konstruktionen av en karaktär/docka sker en dialog och ett reflekterande i skapandeprocessen. En docka har också en medierande funktion vilket betyder att den tillskrivs personliga egenskaper och uppfattas som en ”egen individ”. Dockan skiftar fokus bort från oss själva ochär därmed friare att förhålla sig till omgivningen än om man själv skulle agera eller spela en roll. Vilket öppnar upp för alternativa frågeställningar. Dockans koppling till leken fyller också en viktig funktion då leken möjliggör att även allvarsamma ämnes kan ges utrymme. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att dockor erbjuder ett mångbottnat lärande där dockan blir ett multimodalt meningsskapande redskap för reflektion och transformation. Slutligen argumenterar jag för att dockor och docktillverkning bör få spela en större roll i undervisningssammanhang då arbetet inte bara svarar upp på de många olika kunskapskrav som skolan ställer på undervisningen utan också samtidigt ställer en mängd frågor, vilket gör att arbetet kan spela en allt viktigare roll i hur vi blir till som individer och hur vi skapar mening och tar plats i världen.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur bildlärare i gymnasieskolans bild och formämne arbetar med och bemöter elevers psykiska ohälsa. Syftet har genererat tre frågeställningar som belyser frågor om bildlärares erfarenheter av psykisk ohälsa i undervisningen, vilket stöd bildlärarna kunde erbjuda elever som lider av psykisk ohälsa samt hur lärare hanterar elevernas val av konstnärliga uttryck i undervisningen som kan upplevas som starkt innehåll. I undersökningen intervjuades fem lärare som undervisar inom bildområdet på gymnasiet. De intervjuade bildlärarnas erfarenheter visar att elever med stor frånvaro ofta visar tecken på allvarlig psykisk ohälsa. Bildlärarna uppgav att de hänvisade elever med psykisk ohälsa direkt till Elevhälsoteam (EHT). Pedagogiska utvecklingssamtal är en viktig del i att upptäcka elever som visar tecken på ohälsa. Dessa samtal var också en del i att eleven fick handledning som rörde utveckling av det egna konstnärliga uttrycket.

Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur elever i årskurs 9 upplever och serpå bildundervisningen i skolan. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökningsom besvarats av 10 elever från årskurs 9. Det som framkom i denna studie är att de flestaeleverna upplever och ser på bildämnet som ett kreativt ämne, då det begreppet oftaförekom i elevernas svar. Eleverna ser och upplever ämnet som ett praktiskt ämne och detnämns ofta i elevsvaren att de därför vill arbeta mer med händerna och inte skriva elleranalysera så mycket. Däremot finns det en önskan om att arbeta mer digitalt men som enkombination med andra former av skapande. Elevsvaren i enkätundersökningen harjämförts med läro- och kursplanerna för bildämnet för att få syn på om syftet medbildämnet synliggörs i elevsvaren. Att bildämnet är ett kommunikativt och analytiskt ämnesom beskrivs i styrdokument är inte något som majoriteten av eleverna beskriver i sina svar.Bildämnets potential tas även upp ur olika synvinklar baserad på forskning och kopplas tillett elevperspektiv.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med nya kunskaper kring tillämpningen av digitala och hantverksmässiga redskap i bildundervisningen samt vilka färdigheter eleverna utvecklar genom digitala respektive hantverksmässiga verktyg. Syftet var också att få kunskap om hur hantverksmässiga och digitala medier kan användas tillsammans i bilduppgifter. De tre frågeställningar som studien besvarade är: Hur ser bildlärare på användningen av hantverksmässiga och digitala verktyg i bildundervisningen? Hur hanterar bildlärare de hantverksmässiga och digitala verktygen i sin bilddidaktik? Vilka färdigheter anser bildlärare att elever kan utveckla genom tillämpning av digitala och hantverksmässiga verktyg i sitt skapande? För att få svar på dessa frågor har semistrukturerade intervjuer av fem bildlärare tillämpats. Intervjuerna analyserades genom teorin om multimodalitet och den sensomotoriska teorin. Tillämpning av digitala verktyg nämns i läroplanen (Lgr22, Gy22). Studien fokuserar på bildlärares syn på och hantering av hantverksmässiga och digitala verktyg i bildundervisningen samt vilka färdigheter bildlärare anser att elever kan utveckla genom tillämpning av digitala och hantverksmässiga verktyg i skapandet. En sammanfattning av resultaten visar att de multimodala aspekterna, både de hantverksmässiga och de digitala redskapen, framställs som väsentliga för elevers lärande och utveckling i bildämnet. Gällandede sensomotoriska aspekterna betonas vikten av det personliga mötet som sker vid arbete med de hantverksmässiga verktygen jämfört med de digitala. Under studiens gång framkom det brist på kompetensutveckling hos bildlärarna, svårigheter som kan uppstå på grund av detta samt en inställning till det digitala som konkurrerande teknik som hotar den ’riktiga’ kunskapen. Studien visar att bildlärarnas bristande kunskaper inom det digitala skapar hinder för undervisning av digitalt bildskapande. En slutsats studien dragit är att bildlärarna visar större intresse för skapande med hantverksmässiga verktyg jämfört med digitala.