This Bachelor of Arts paper in Media and Communication Studies from Stockholm University examines the image of Russia in Sweden in 1986 and 1993. I studied the Chernobyl disaster in 1986 in Pripyat, Ukraine in the former Soviet Union and the crisis in the White house in Moscow in today’s Russia in 1993. The aim of this paper is to examine how the view on former Soviet Union and today’s Russia was portrayed in Sweden after the dissolution of the Soviet Union in 1991. I have analysed 20 articles from Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD). I have used “framing” as a method for analysing the articles in relation to Swedish foreign politics and foreign journalism. My research questions are following: what kind of problems, identifying causes, moral judgements and improvements to solutions were found in the investigated articles? What differences, if any, were discovered between DN and SvD’s journalism?   The results of my study showed that DN focused on general news reporting regarding the Chernobyl disaster and Sweden’s critique to the Soviet Union and the poor maintenance of the nuclear power station in a larger extent than SvD. Sweden was the first country to reveal abroad that they had discovered nuclear radiation on Swedish soil. DN framed, among others, how the Soviet Union was incapable of solving the Chernobyl crises on their own. SvD focused on how Sweden was affected by the Chernobyl disaster and the nuclear radiation. SvD framed how the Soviet Union kept quiet during the aftermath and how the Soviets tried to “conceal” information. Both DN and SvD framed the Soviet Union as “unpredictable”. After the crisis in the White house in Moscow DN and SvD were milder in their criticism towards Russia since there was a political and journalistic hope in Sweden that Russia would become a democratic country. Swedish foreign correspondents could therefore in 1993 create their own image of Russia since the Swedish foreign policy was not as clear after the events in Moscow in 1993 as they were after the Chernobyl disaster in 1986. Both newspapers focused on how Boris Yeltsin struggled to solve the crisis and Russia was now torn between the nostalgic Soviet communism and a new democratic Russia. DN and SvD received continually information about the events taking place in Moscow and reported how Russia was torn between a new tsar Russia/a new Soviet Union and a democratic Russia.

<p>Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.</p><p>Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?</p><p>I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren.</p><p>För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt:</p><ol><li>Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna.</li><li>Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).</li></ol>

<p>This dissertation contains an edition of <i>Dyalogus super Reuelacionibus beate Birgitte</i>, which is a discussion and defence of the Revelations (<i>Reuelaciones</i>) of St. Birgitta of Sweden (ca. 1303-1373). In legal proceedings at the Council of Basle (1431-1449), the <i>Reuelaciones</i> were accused of heresy, examined and defended. Among the defenders was Heymericus de Campo (1395-1460), who at that time was professor of theology at the University of Cologne. In addition to the formal examination reports, Heymericus wrote a dialogue on the subject. The <i>Dyalogus</i>, which was probably composed as a contribution to a debate, is tentatively dated to have been written between October 1434 and February 17, 1435. The main part of <i>Dyalogus </i>consists of 123 text passages extracted from the <i>Reuelaciones</i> and accused of heresy, and Heymericus’ defence of these text passages. The aim of the defence is to prove that the <i>Reuelaciones</i> are truly orthodox and thus inspired by God. In addition, Heymericus intends to display the reasons and arguments the impugners had for questioning the <i>Reuelaciones</i>. <i>Dyalogus</i> and the other defences were read and copied foremost within the Birgittine order. The judgement passed at the proceedings called for a commentary before the <i>Reuelaciones</i> could be disseminated to the whole of their extent. To the Birgittines the defences of Basle filled this purpose, at least for some time. </p><p>The extensive introduction of the thesis deals with the historical context of the text, its use and importance, its place within the author’s literary production, the contents and language of the text, and finally the textual transmission. Vadstena Abbey’s copy of the text is chosen as base manuscript for the edition.</p>

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö. Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren? I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt: Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna. Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).

The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers. I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy’s to her protest. The first strategy I studied was the docile. Here I argument that the heroines in Alla vilda, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Inte enklare än så, Lögner and Att älska henne do not reject the discourse about sexual power relationships. The second strategy, named the oppositionist, implies the protagonists refusing to be left as victims. In one way or another, either by change the rolls of the sexes (Ta vad man vill ha) or by problematising the order of them (Ego girl) or find lesbianism as a way to reject the discourse (both the novels by Mian Lodalen: Smulklubbens skamlösa systrar and Trekant). The reluctant is the last strat-egy who is the creative one, which rejects some things and adapt to other. Here I place the heroines from Stjärnor utan svindel, Andra sidan Alex and Storlek 37. The result of this study is that despite quite different strategies to oppose against the hetero-sexual power discourse and the normative femininity everyone relates to it and thereby con-firms it.

This dissertation contains an edition of Dyalogus super Reuelacionibus beate Birgitte, which is a discussion and defence of the Revelations (Reuelaciones) of St. Birgitta of Sweden (ca. 1303-1373). In legal proceedings at the Council of Basle (1431-1449), the Reuelaciones were accused of heresy, examined and defended. Among the defenders was Heymericus de Campo (1395-1460), who at that time was professor of theology at the University of Cologne. In addition to the formal examination reports, Heymericus wrote a dialogue on the subject. The Dyalogus, which was probably composed as a contribution to a debate, is tentatively dated to have been written between October 1434 and February 17, 1435. The main part of Dyalogus consists of 123 text passages extracted from the Reuelaciones and accused of heresy, and Heymericus’ defence of these text passages. The aim of the defence is to prove that the Reuelaciones are truly orthodox and thus inspired by God. In addition, Heymericus intends to display the reasons and arguments the impugners had for questioning the Reuelaciones. Dyalogus and the other defences were read and copied foremost within the Birgittine order. The judgement passed at the proceedings called for a commentary before the Reuelaciones could be disseminated to the whole of their extent. To the Birgittines the defences of Basle filled this purpose, at least for some time. The extensive introduction of the thesis deals with the historical context of the text, its use and importance, its place within the author’s literary production, the contents and language of the text, and finally the textual transmission. Vadstena Abbey’s copy of the text is chosen as base manuscript for the edition.

Avhandlingen syftar till att jämföra och förstå variationen av historiebruk i samband med minnesfiranden av heliga Birgitta i Sverige och hellig Olav i Norge med fokus på olika aktörers motiv, resurser, budskap och identitetsskapande processer i en tid av modernisering och sekularisering. Under den katolska medeltiden var helgonfiranden vanliga, men de förbjöds i samband med reformationen. I slutet av 1800-talet, samtidigt med omvandligen av de båda länderna till moderna industri-samhällen, väcktes återigen intresset för dessa helgonfiranden. Det var bland annat liberala rörelser som brukade helgonen för att förankra de förändringsprocesser, som man ville göra, i historien. Heliga Birgitta användes i Sverige av kvinnorörelsen som en medeltida förebild i kampen för ökat inflytande i samhälle. Hellig Olav blev under samma tid i Norge en symbol för nationell självständighet i kampen för upplösning av unionen med Sverige. För den katolska kyrkan, som under 1800-talet åter fick verka i de båda protestantiska länderna, blev bruken av heliga Birgitta och hellig Olav en historisk länk till medeltidens kyrka och för att därigenom legitimera sin verksamhet, medan de lutherska kyrkorna tog avstånd från dessa firanden. I avhandlingen följs utvecklingen av dessa minnesfiranden i relation till samhällsförändringarna. På 1920-talet väcktes även de lutherska kyrkornas och det offentliga samhällets intresse för Birgitta- och Olavjubileer. Genom det ekumeniska genombrottet på 1970-talet och kyrkornas ökade engagemang i sociala och kulturella frågor efter Andra Vatikankonciliet blev jubileerna arenor då den ekumeniska gemenskapen och kulturella öppenheten synliggjordes vilket bidrog till att bredda intresset för dessa firanden. Detta förstärktes i tiden kring sekelskiftet 2000 samtidigt som engagemanget från det offent-liga samhället och kommersiella aktörer ökade. Författaren ser utvecklingen av dessa jubileer som uttryck för olika identitetsprocesser. Hellig Olavs roll som en nationell symbol har varit mycket tydlig medan heliga Birgitta framför allt symboli-serat Sveriges internationella roll. Orter som varit viktiga i helgonberättelserna har brukat helgontradi-tionerna i lokala identitetsprocesser vilket allt mer betonats genom turismens ökade betydelse. Jubile-erna har även öppnat för individuella identitetsprocesser med helgonen som religiösa förebilder. För kvinnorörelser har heliga Birgitta genomgående under åren framförts som en viktig förebild. I avhandlingen diskuteras även hur det ökade intresset för firanden av heliga Birgitta och hellig Olav förhåller sig till teorin om den ökade sekulariseringen i det moderna samhället. Med stöd av religionssociologisk forskning diskuteras detta samband. En religiös pluralism kan öka det religiösa utbudet och därmed även ”konsumtionen” av religion. Många kombinerar även det moderna samhällets rationalitet med irrationella föreställningar och upplevelser. / The aim of this thesis is to compare and understand the variations in the use of history in connection with the commemorations of S. Bridget and S. Olav while focussing on different participants’ motives, assets, messages and identity construction processes in an era of modernization and secularization. During the Catholic Middle Ages, celebrations of saints were common, but after the Reformation they were forbidden. At the end of the 19th century, parallel to the development of modern industrial societies in Sweden and Norway, a new interest in celebrating the national saints was aroused. It was mostly the liberal movements who made use of the saints in order to establish the changes they wanted to do in the past. S. Bridget was used by the women´s-rights movements as a role model from the middle ages in the struggle for more influence in society. In Norway, S. Olav was held up as a symbol for national independence in the struggle for the dissolution of the union with Sweden. For the Catho-lic Church, which was re-established in both countries in the 19th century, their use of S. Bridget and S. Olav became a historical link to the medieval church and as a means to authorize their activities. On the other hand, the Lutheran churches repudiated these celebrations of saints. This thesis follows the development of the commemorations in relation to the changes in the socie-ties. In the 1920s the Lutheran churches and the public bodies became interested and involved in cele-brating S. Bridget and S. Olav. After the radical change of the ecumenical climate in the 1970s and a stronger ecclesiastical engagement in the social and cultural life after the Second Ecumenical Council of the Vatican, the commemorations became arenas where the ecumenical fellowship and cultural openness were visible. These events also promoted a growing general interest in these celebrations. This was strengthened around the year 2000 and at the same time the engagement from the public bodies and commercial players increased. The author describes the development of these commemorations as expressions of different identity construction processes. S. Olav became a national symbol while S.Bridget became primarily a symbol for Sweden in the international community. Places with important roles in the stories about the saints have used the traditions in local identity processes. This has been increasingly emphasised because of the growing importance of tourism. The celebrations have also opened the possibility for individual identity processes with the saints as important models. For women´s-rights movements S. Bridget has been used as a strong ideal. The thesis also discusses how the growing interest for commemorating S. Bridget and S. Olav is linked to the theory of secularization of modern society. This connection is discussed in relation to research in the sociology of religion. Religious pluralism can increase the religious supply and thereby also the “consumption” of religion and many people seems to combine the rationality of the modern society with irrational ideas and experiences without difficulties.

I beskrivningar av Sara Stridsbergs författarskap är Birgitta Trotzig ett återkommande namn. Främst har deras språkliga likheter betonats, men det finns även innehållsmässiga likheter då de båda återkommer till att skriva om moderskap. I denna uppsats jämförs hur moderskap gestaltas i Brigitta Trotzigs Dykungens dotter (1985) och Sara Stridsbergs Happy Sally (2004). Främst studeras hur moderskap gestaltas i de två romanerna, på vilka sätt moderskapet bryter från de rådande könsnormerna samt på vilka sätt verken problematiserar de moraliska aspekter och dilemman som kvinnlig frigörelse och moderskap innebär. Jämförelsen görs genom en tematisk komparativ läsning, och nyckelbegrepp i läsningen är genuskontrakt och norm. I båda romanerna ges en komplex bild av moderskapet, där både kvinnor som vill ha barn och kvinnor som väljer att göra abort skildras. I både Dykungens dotter och Happy Sally finns karaktärer som bryter mot den traditionella modersrollen och mot genuskontraktet, och för dessa normbrott krävs att de betalar ett pris. En skillnad i romanerna är huruvida karaktärerna bryter mot normen av fri vilja eller inte.

Detta examensarbete är indelat i tre delar. Examensarbetet består av en översättning av tre kapitel ur Etta James självbiografi Rage to survive: the Etta James story skriven av James och spökförfattaren David Ritz, samt ett kapitel om vilka textspecifika översättningsproblem som uppstod vid översättningen. Den tredje delen består av en djupanalys av hur varieteten African-American English (AAE) översatts i två andra verk, nämligen I know why the caged bird sings av Maya Angelou och The bluest eye av Toni Morrison där översättningarna av dessa verk jämförs med min översättning av Rage to survive: the Etta James story. Djupanalysens syfte är att undersöka hur många talspråksmarkörer som finns i de ovannämnda verken, samt hur många av dessa markörer är specifika för AAE. Dessutom används Englund Dimitrovas varietetsskala (2001). Detta för att undersöka huruvida måltexterna ligger på skalan i relation till källtexterna genom mängden talspråksmarkörer. Översättningen genomfördes med målet att ligga så nära källtextens stil som var möjligt med hänsyn till målspråkets grammatiska regler och förutsättningar. Detta för att kunna erbjuda den målspråklige läsaren en likvärdig effekt som läsaren av källtexten. För att uppfylla detta mål fick en del kompromisser göras. / This thesis is divided into three main parts. It consists of a translation of three chapters from Etta James’ autobiography named Rage to survive: the Etta James story, written by James herself and ghost writer David Ritz. The thesis also features a part involving the issues that arose when I translated Rage to survive: the Etta James story and how I solved these issues. The third and final part consists of an analysis of how African-American English (AAE) has been translated in two other novels in the past, namely I know why the caged bird sings by Maya Angelou and Toni Morrison’s The bluest eye. I compare the translations of these two novels with my own translation of Rage to survive: the Etta James story in the analysis where I strive to gain insight into the norms for translating spoken varieties. The translation was carried out with the purpose of maintaining the stylistic and informal markers as intact as possible while at the same time adhering to the grammatical prerequisites of the target language (Swedish). / <p>Översättningen är borttagen ur den publicerade versionen i fulltext i DiVA (denna version) på grund av upphovsrätten.</p><p>The translation has been removed from the published version of the essay in DiVA due to copyright.</p>

This work studies the introduction of three new cults of saints in the Linköping Bishopric during the Late Middle Ages. Two of them were based at Vadstena Convent: the Holy Bridgel (Birgitta, d. 1373) cult which had its beginning in 1374 and the cult of Katarina Ulfsdotter (d. 1381), which started during the 1410's. The third, the cult of Bishop Nils Hermansson (d. 1391), which originated at the latest in I40l. was associaled w ith the cathedral in Linköping. The introduction of a saint's cult may be relaled to the need of many people in medieval society for healing and protection. The tales about the saint's posthumous miracles played a key role in the introductory phase of the cults. In the dissertation such tales are used as the foundation for the analysis of the varied geographic and social patterns of distnbution of the three cults. The cult of the Holy Bridget was as much an intemational as a Swedish cult. The other cults studied were two of manv attempts to ride on the wave created by the successes of the Bridget cult. They may furthermore be regarded a response to various types of crises which the sponsoring institutions experienced. / Den 29 juni 1374 anlände ett skepp till Söderköpings hamn. Ombord fanns kvarlevorna efter den heliga Birgitta, vilka nu av dottern Katarina efter moderns önskemål skulle föras till Vadstena. När resföljet anlände till Sverige strömmade människor till från alla håll. De var redan klara över att i kistan låg relikema efter ett helgon. Ryktet om Birgittas förmåga att med sina förböner hjälpa sjuka och olycksdrabbåde människor var ett centralt inslag i den helgonkult som byggdes upp kring henne. Birgittakultens exempel lockade till efterföljd. Under det kommande århundradet etablerades ett pärlband av nya helgonkulter i Linköpings stift, däribland kulterna av Birgittas dotter Katarina (1381) och av biskop Nils Hermansson (1391). Denna doktorsavhandling fokuserar intresset på dessa helgonkulter i deras lanseringsskede. Den identifierar de grupper och institutioner som var särskilt aktiva i detta skede, och diskuterar de behov i dåtidens samhälle som gjorde att befolkningens breda lager tog till sig de nya helgonen. / <p>Doktoravhandlingen framlagd vid Uppsala universitet 1992</p>