The requirements of privacy have become a necessity in modern-day internet-based applications. This applies from traditional client-server applications to blockchain-based applications. Blockchains being a new domain for application development, the priority towards privacy beyond pseudo anonymity has been lacking. With financial applications built on blockchains entering mainstream adoption, and these applications handling sensitive data of users, it is useful to be able to understand how privacy technologies can help in ensuring that the user’s data privacy is maintained. This project addresses this by taking a simple financial transaction use case and applying various privacy technologies like Data Encryption, Zero-Knowledge Proofs, Trusted Execution Environments. Workflow and Component architecture is proposed for solutions based on these technologies and they are compared to identify which is a feasible solution for the use case. Trusted Execution Environments was concluded to be the best match for the requirements of the use case and Secret Network which is a blockchain built on this privacy technology was evaluated against determined privacy metrics and benchmarks were run to check the performance changes due to using the technology. Based on this analysis, Secret Network was found to be a good solution to handle the provided use case and flexible enough to handle more complex requirements. / Kraven på integritet har blivit en nödvändighet i dagens internetbaserade tillämpningar. Detta gäller från traditionella klient-server-tillämpningar till blockkedjebaserade tillämpningar. Eftersom blockkedjor är ett nytt område för utveckling av tillämpningar har man inte prioriterat integritet utöver pseudoanonymitet. I och med att finansiella tillämpningar som byggs på blockkedjor börjar bli allmänt accepterade, och att dessa tillämpningar hanterar känsliga uppgifter om användarna, är det bra att kunna förstå hur integritetsskyddstekniker kan bidra till att se till att användarnas integritet bevaras. Detta projekt tar itu med detta genom att ta ett enkelt användningsfall för finansiella transaktioner och tillämpa olika integritetsskyddstekniker som datakryptering, bevis för nollkunskap och betrodda utförandemiljöer. Arbetsflöden och komponentarkitektur föreslås för lösningar som bygger på dessa tekniker och de jämförs för att identifiera vilken lösning som är genomförbar för användningsfallet. Trusted Execution Environments konstaterades vara den bästa lösningen för kraven i användningsfallet och Secret Network, som är en blockkedja byggd på denna teknik för skydd av privatlivet, utvärderades mot fastställda integritetsmått och benchmarks kördes för att kontrollera prestandaförändringarna till följd av användningen av tekniken. På grundval av denna analys konstaterades Secret Network vara en bra lösning för att hantera det aktuella användningsfallet och tillräckligt flexibel för att hantera mer komplexa krav.

Blockchain is a Distributed Ledger Technology that was popularized after the release of Bitcoin in 2009 as it was the first popular blockchain application. It is a technology for maintaining a digital and public ledger that is decentralized, which means that no single authority controls nor owns the public ledger. The ledger is formed by a chain of data structures, called blocks, that contain information. This ledger is shared publicly in a computer network where each node is called a peer. The problem that arises is how to make sure that every peer has the same ledger. This is solved with consensus mechanisms which are a set of rules that every peer must follow. Consensus mechanisms secure the ledger by ensuring that the majority of peers can reach agreement on the same ledger and that the malicious minority of peers cannot influence the majority agreement. There are many different consensus mechanisms. A problem with consensus mechanisms is that they have to make a trade-off between low energy consumption and high security. The purpose of this report is to explore and investigate the relationship between energy consumption and security in consensus mechanisms. The goal is to perform a comparative study of consensus mechanisms from an energy consumption and security perspective. The consensus mechanisms that are compared are Proof of Work, Proof of Stake and Delegated Proof of Stake. The methodology used is literature study and comparative study by using existing work and data from applications based on those consensus mechanisms. The results conclude that Proof of Work balances the trade-off by having high energy-consumption and high security, meanwhile Proof of Stake and Delegated Proof of Stake balance it by having low energy consumption but lower security level. In the analysis, a new factor arose, decentralization. The new insight in consensus mechanisms is that decentralization and security is threatened by an inevitable centralization where the ledger is controlled by few peers. / Blockchain är en så kallad distribuerad huvudbok teknologi som fick ett stort genombrott med den populära blockchain applikationen Bitcoin i 2009. Teknologin möjliggör upprätthållandet av en digital och offentlig huvudbok som är decentraliserad, vilket betyder att ingen ensam person eller organisation äger och kontrollerar den offentliga huvudboken. Huvudboken i blockchain är uppbyggt som en kedja av block, dessa block är datastrukturer som innehåller information. Huvudboken distribueras i ett nätverk av datorer som kallas för noder, dessa noder ägs av en eller flera personer. Problemet är att alla noderna i nätverket måste ha identiska huvudbok. Detta problem löses med en uppsättning av regler som noderna måste följa, denna uppsättning kallas för konsensus mekanism. Konsensus mekanismer säkrar huvudboken genom att möjliggöra en överenskommelse bland majoriteten av noderna om huvudbokens innehåll, och ser till att oärliga noder inte kan påverka majoritetens överenskommelse. Det finns flera olika konsensus mekanismer. Ett problem med konsensus mekanismer är att de är tvungna att göra en avvägning mellan låg energianvändning och hög säkerhet. Syftet med denna rapport är att undersöka och utreda relationen mellan energianvändning och säkerhet i konsensus mekanismer. Målet är att utföra en komparativ analys av konsensus mekanismer utifrån energianvändning och säkerhet. Konsensus mekanismerna som jämförs är Proof of Work, Proof of Stake och Delegated Proof of Stake. Metodologin som används är litteraturstudier och komparativ analys med hjälp av existerande metoder och data från applikationer som använder konsensus mekanismerna. Resultatet visar att Proof of Work väljer hög säkerhet på bekostnad av hög energianvändning, medan Proof of Stake och Delegated Proof of Stake väljer låg energianvändning men på bekostnad av lägre säkerhet. Analysen ger en ny inblick som visar att centralisering är en oundviklig faktor som hotar säkerheten.

The Commercial Real Estate (CRE) market has a substantial impact on financial stability, making it one of the global sectors with a strong relationship to economic growth. Because of its stability, CRE remains a viable investment even when market cycles shift for various reasons. Commercial real estate is an excellent method to diversify a portfolio because of its steady nature. Furthermore, direct CRE investment provides properties that can appreciate and provide cash flow. However, the industry is considered to be illiquid due to its difficulty in transacting, inefficiency, and access to capital. Moreover, there are an increased number of intermediaries involved in these processes, both from the seller side and the buyer side, which not only increases transaction cost but also increases the information asymmetries between both sides. This information loss in the communication pathways has complicated the market, leading to a painful documentation process, high intermediary cost, and a lengthy approval process. Based on an examination of the literature on (combinations of) important phrases such as 'Decentralized Finance'. It was found that there are no solid publications combining the ideas of decentralized finance and real estate in the current body of academic knowledge using the terms "decentralized finance", "blockchain", "commercial real estate", and "transaction costs". The aim of the thesis is to explore the expectations related to the implementation of decentralized finance technology in the commercial real estate industry. The study was done in the form of qualitative research with an interpretivist approach to answer the research questions and achieve the research goal. For the research goal, the data was gathered through a literature review and semi-structured interviews with various actors like Academia, Non-profit organizations, Industry Professionals, and New entrants to understand the concept from different perspectives. The results illustrate that Decentralized Finance which leverages blockchain technology can be applied in the commercial real estate transaction process through tokenization and smart contracts with the area of implication in Asset Financing, Asset Management, and Asset Exchange. However, because the technology is still in its early stages, it poses significant dangers in terms of acceptance. Some of the primary challenges include widespread education and the regularization of rules. / Marknaden för kommersiella fastigheter har en betydande inverkan på den finansiella stabiliteten, vilket gör den till en av de globala sektorer som har ett starkt samband med den ekonomiska tillväxten. På grund av sin stabilitet förblir CRE en lönsam investering även när marknadscyklerna skiftar av olika skäl. Kommersiella fastigheter är en utmärkt metod för att diversifiera en portfölj på grund av dess stabila karaktär. Dessutom ger direkta CRE-investeringar fastigheter som kan värderas och ge kassaflöde. Branschen anses dock vara illikvid på grund av dess svårigheter att genomföra transaktioner, ineffektivitet och tillgång till kapital. Dessutom finns det ett ökat antal mellanhänder inblandade i dessa processer, både på säljar- och köparsidan, vilket inte bara ökar transaktionskostnaderna utan också ökar informationsasymmetrin mellan de båda sidorna. Denna informationsförlust i kommunikationsvägarna har försvårat marknaden och lett till en smärtsam dokumentationsprocess, höga förmedlingskostnader och långvariga godkännandeprocesser. Som ett nytt område inom den digitala finansiella arkitekturen ses decentraliserad finansiering som en störande innovation som har potential att omforma strukturen för modern finansiering och skapa ett nytt landskap för kommersiella fastighetstransaktioner genom att sänka transaktionskostnaderna, öka effektiviteten och öka likviditeten genom sin decentraliserade plattform. Baserat på en granskning av litteraturen om (kombinationer av) viktiga fraser som "decentraliserad finansiering". Vi upptäckte att det inte finns några gedigna publikationer som kombinerar idéerna om decentraliserad finansiering och fastigheter i den nuvarande akademiska kunskapsmassan med hjälp av termerna "decentraliserad finansiering", "blockkedja", "kommersiella fastigheter" och "transaktionskostnader". Syftet med avhandlingen är att utforska förväntningarna i samband med implementeringar av decentraliserad finansieringsteknik i den kommersiella fastighetsbranschen. Studien gjordes i form av kvalitativ forskning med en tolkande ansats för att besvara forskningsfrågorna och uppnå forskningsmålet. För forskningsmålet samlades data in genom en litteraturgenomgång och semistrukturerade intervjuer med olika aktörer som akademiker, ideella organisationer, branschfolk och nya aktörer för att förstå konceptet från olika perspektiv. Resultaten illustrerar att decentraliserad finans som utnyttjar blockchain-teknologi kan tillämpas i den kommersiella fastighetstransaktionsprocessen genom tokenisering och smarta kontrakt med implikationsområden inom Tillgångsfinansiering, kapitalförvaltning och byte av tillgångar. Men eftersom tekniken fortfarande är i ett tidigt skede, utgör den betydande faror när det gäller acceptans. Några av de främsta utmaningarna inkluderar omfattande utbildning och reglering av regler.

In today’s centralized identity systems, large companies control and store user datain a centralized manner, which poses a risk to users’ privacy and personal data. Self-sovereign identity (SSI) decentralizes digital identity management and gives individu-als full control over which personal data is shared and with whom. Furthermore, SSIenables verifiable credentials, allowing companies, authorities and individuals to buildnetworks of trust among themselves. This thesis discusses SSI, as well as a project whereSSI is practically applied in a mobile software application project for the distribution ofdigital drink tickets. The goal of the project is to develop a prototype to demonstratehow SSI can be applied in a general application, that involves issuing a verifiable cre-dential in the form of a drink ticket. To realize the project goal, an application has beendeveloped in React Native, where several frameworks for SSI have been studied. ”AriesCloud Agent Python” (ACA-Py) has been integrated with a REST API to provide SSIfunctionality to the project. The project has resulted in a working mobile applicationthat can issue and verify digital drink tickets, stored in the digital wallet application ofthe ticket holder. Minimal personal data is shared with the application, and only withthe exclusive approval of the ticket holder. The result confirms the potential of SSI fordecentralized identity management. / I dagens centraliserade identitetssystem är det stora teknikföretag som lagrar och kon-trollerar användardata, vilket medför en risk för användarnas integritet och personligadata. ”Self-sovereign identity” (SSI) decentraliserar digitala identiteter och ger indivi-den full kontroll över vilka personliga data som delas och till vem. Vidare möjliggörSSI verifierbara legitimationer, där förtroendenätverk byggs mellan företag, myndig-heter och individer. Denna uppsats avhandlar SSI, samt ett projekt där SSI appliceratspraktiskt i en mobilapplikation för distribution av digitala dryckesbiljetter. Målet medprojektet är att utveckla en prototyp för att visa hur SSI kan appliceras på en generellapplikation som innebär utgivande av en verifierbar legitimation i form av en dryckesbil-jett. För att realisera målet har en applikation utvecklats i React Native, där flera ramverkför SSI har studerats. ”Aries Cloud Agent Python” (ACA-Py) har integrerats genomREST API för att tillhandahålla SSI-funktionalitet till projektet. Projektet har resulterati en fungerande mobilapplikation som kan utfärda och verifiera digitala dryckesbiljetter,som lagras på en biljettinnehavares digitala plånboksapplikation. Minimal personligdata delas med mobilapplikationen och med innehavarens exklusiva tillstånd. Resultatetbekräftar potentialen av SSI för decentraliserad digital identitetshantering.

The growing reliance on digital services has led to an escalation in cyber risks and attacks targeting banks and financial institutions. Such cyber threats necessitate innovative solutions. But to achieve it, one needs to overcome the challenges of seeking reliable information on utilizing blockchain technology to combat cyber-attacks. Hence, this work aims to use a systematic literature review to study the potential of blockchain technology to mitigate cyber threats in the banking and financial sector as well as the advantages and challenges of blockchain technology. Blockchain provides heightened security, improv transaction processes, ensures transparency and privacy, optimizes operational performance, and reduces fraud. Despite its advantages, challenges like regulatory compliance, privacy concerns, and scalability need careful consideration. Prominent institutions like Bank of America, HSBC, and J.P. Morgan are actively investigating blockchain integration. To ensure wise choices regarding blockchain use in organizations with valuable data and assets, advisors and business leaders must fully grasp both the advantages and possible drawbacks of this technology. Armed with this information, financial institutions gain essential insights, steering them towards judicious choices concerning the integration and utilization of blockchain technology, thereby enhancing, and reinforcing their cybersecurity framework. / Den ökande användningen av digitala tjänster har resulterat i en ökning av cyberrisker och attacker riktade mot banker och finansinstitutioner. Cyberhot fortsätter att utmana säkerheten för finansiella institutioner, vilket kräver nyskapande lösningar. För att uppnå det måste man övervinna utmaningarna med att söka tillförlitlig information angående användningen av blockkedja teknik för att bekämpa cyberattacker. Därför syftar detta verk till att använda systematisk litteraturgenomgång för att utforska potentialen hos blockkedjeteknik för att mildra cyberhot inom bank- och finanssektorn, samt för- och nackdelar med teknologin. Blockkedja teknik erbjuder förhöjd säkerhet, optimerar transaktionsprocessen, säkerställer transparens och integritet, ökar operativ prestanda och minskar risken för bedrägeri. Trots dessa fördelar måste utmaningar som regeluppfyllelse, integritetsfrågor och skalbarhet hanteras med omsorg. Framstående institutioner som Bank of America, HSBC och J.P. Morgan undersöker aktivt integration av blockkedja teknik. För att säkerställa kloka beslut kring blockkedjeanvändning i organisationer med viktig information och tillgångar är det avgörande att rådgivare och företagsledare har en djup förståelse för både fördelar och möjliga nackdelar med teknologin. Med denna insikt i ryggen får finansinstitutioner värdefull vägledning när det gäller integration och användning av blockkedjeteknik, vilket stärker och förbättrar deras ramverk för cybersäkerhet.

Handeln med finansiella instrument har effektiviserats avsevärt under de senaste decennierna tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Pappersbaserade värdepapper har ersatts av digitala finansiella instrument och investerare kan numera på ett enkelt sätt skapa värdepappersportföljer innehållande komplexa värdepapper från hela världen. En välfungerande och effektiv handel med finansiella instrument förutsätter att förtroendet existerar mellan aktörer på finansiella marknader. Idag säkerställs förtroendet inom finansiella marknader av ett antal olika finansiella intermediärer, vilka ansvarar för olika funktioner såsom clearing, avveckling och kontoföring. Transaktionskedjan avseende finansiella instrument består därmed av flera nivåer och varje enskild transaktion måste genomgå samtliga nivåer. Den finansiella handeln har ökat betydligt i omfattningen och ett betydande antal transaktioner är numera gränsöverskridande. Detta har resulterat i ett tämligen komplext, sammanlänkat och sårbart system, vilket bland annat har synliggjorts under den senaste finanskrisen år 2008.     Blockkedjeteknologi, vilken är en typ av Distributed Ledger Technology, kan något förenklat ses som en databas eller ett transaktionsregister. Till skillnad från traditionella transaktionsregister, vilka i regel är centraliserade och förvaltas av olika intermediärer, bygger den nya teknologin på ett decentraliserat nätverk av aktörer utan att någon tredje part är ansvarig för verifiering av transaktioner. Blockkedjeteknologin introducerar därmed ett nytt sätt att genomföra transaktioner med digitala tillgångar, genom att förtroendet säkerställs med hjälp av kryptografiska lösningar och ett decentraliserat nätverk. Blockkedjeteknologin anses av många ha en betydande potential att effektivisera transaktionskedjan avseende finansiella instrument genom att exempelvis automatisera förandet av transaktionsregister samt integrera de olika nivåerna inom transaktionskedjan. Tekniken är dock fortfarande i en utvecklingsfas och många olika utmaningar återstår innan tekniken kan komma till användning. I Sverige präglas transaktionskedjan avseende finansiella instrument dessutom av strikta regleringar, varför frågan uppstår om huruvida lösningar baserade på blockkedjetekniken är förenliga med dagens rättsliga ramar.   I denna uppsats diskuteras huruvida och på vilket sätt blockkedjeteknologin skulle kunna effektivisera vissa funktioner inom transaktionskedjan avseende finansiella instrument samt vilka rättsliga frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av den nya tekniken utifrån dagens rättsläge i Sverige.

Titel: Kan funktioner från kryptovalutor förbättra Riksbankens föreslagna E-krona? Författare: Oscar Guregård och Viktor Nilsson Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: I takt med digitaliseringen minskar det fysiska kontantanvändandet. Riksbanken bemöter denna förändring med att utforska möjligheterna att ge ut en digitala kontanter, E-kronan. Eftersom detta är ett nytt område för Riksbanken och projektet fortfarande är i en utvecklingsfas finns det problemområden med de funktioner som Ekronan planeras ha. Forskning inom utveckling av digitala centralbankspengar antyder att kryptovalutor, ett alternativ till centraliserade betalningsstrukturer, har olika funktioner som kan lämpa sig väl för digitala utföranden av valutor. Studien ämnar att analysera olika funktioner inom kryptovalutorna Bitcoin, Ethereum och Ripple för att avgöra om de kan förbättra den föreslagna E-kronan. Syfte: Studiens syfte är att utifrån Riksbankens mål identifiera svagheter och problemområden i det nuvarande förslaget på teknisk lösning för E-kronan för att sedan analysera om funktioner från kryptovalutor kan åtgärda dessa. Om en funktion från en kryptovaluta kan åtgärda ett problem med E-kronan ska det undersökas på vilket sätt funktionen uppfyller Riksbankens mål till en högre grad än den nuvarande lösningen på problemet. Metod: En kvalitativ metod har använts för att samla tidigare forskning om fenomenet digitala centralbankspengar samt Riksbankens egna rapporter om E-kronans utförande för att genom intervjuer med kritiker finna problemområden. Dessa problemområden har med hjälp av funktioner från Bitcoin, Ethereum och Ripple analyserats för att avgöra om kryptovalutornas funktioner är bättre lämpade för att uppfylla E-kronans mål än Riksbankens egna förslag. Resultat: Studien finner att E-kronans största problemområden grundar sig i en överdriven komplexitet. Kryptovalutorna som undersökts och deras funktioner kommer med stor sannolikhet bidra till ännu mer komplexa utföranden istället för att skapa enklare lösningar, något som E-kronans kritiker värdesätter. / Title: Can functions from cryptocurrencies improve the Riksbank’s proposed E-krona? Authors: Oscar Guregård and Viktor Nilsson Supervisor: Mikael Knutsson Background: As digitalisation develops, the use of physical banknotes and cash decreases. The Riksbank is responding to this by exploring the possibility of issuing digital cash, the E-krona. As this is uncharted territory for the Riksbank and the project is still in development, there are challenges with the proposed functions that the E-krona is expected exhibit. Research in the development of Central Bank Digital Currencies, CBDC, suggests that cryptocurrencies, an alternative to centralized payment structures, have a variety of functions that may be well suited for CBDC’s. The study aims to analyze various features and functions of the cryptocurrencies Bitcoin, Ethereum and Ripple in order to determine whether they can improve the proposed E-krona or not. Purpose/object: The aim of the study is to identify weaknesses and problem areas in the current proposal for a technical solution for the E-krona based on the goals and objectives presented by the Riksbank, and to then analyze whether functions from cryptocurrencies can remedy these. If a function from a cryptocurrency can solve a problem with the E-krona, the study must examine in what way the function meets the Riksbank’s objectives to a greater degree than the current proposed solution. Methodology: A qualitative methodology has been used to gather previously researched data on the phenomenon CBDC and the Riksbank’s own reports on the aspects of the E-krona in order to find problem areas through interviews with critics of the project. These problem areas have been analyzed along with functions from Bitcoin, Ethereum and Ripple to determine whether the cryptocurrencies’ functions are better suited to meet the E-krona’s goals than the Riksbank’s own proposals. Results: The study finds that the E-krona’s biggest problem areas are based on excessive complexity. The cryptocurrencies that have been examined and their functions will probably contribute to even greater complexity in the functions of the E-krona instead of creating simpler solutions, something that the critics value.

The project aims at solving the problem of non-repudiation, integrity and confidentiality of data when digitally exchanging sensitive resources between parties that need to be able to trust each other without the need for a trusted third party. This is done in the framework of answering to what extent digital resources can be shared securely in a decentralized public ledger-based system compared to trust-based alternatives. A background of existing resource sharing solutions is explored which shows an abundance third party trust-based systems, but also an interest in public ledger solutions in the form of the Storj network which uses such technology, but focuses on storage rather than sharing. The proposed solution, called SecuRES, is a communication protocol based on public ledger technology which acts similar to Bitcoin. A prototype based on the protocol has been implemented which proves the ability to share encrypted files with one or several recipients through a decentralized public ledger-based network. It was concluded that the SecuRES solution could do away with the requirement of trust in third parties for all but some optional operations using external authentication services. This is done while still maintaining data integrity of a similar or greater degree to trust-based solutions and offers the additional benefits of non-repudiation, high confidentiality and high transparency from the ability to make source code and protocol documentation openly available without endangering the system. Further research is needed to investigate whether the system can scale up for widespread adoption while maintaining security and reasonable performance requirements. / Projektet ämnar lösa problemen med oförnekbarhet, integritet och konfidentialitet när man delar känsligt data mellan parter som behöver lita på varandra utan inblanding av betrodd tredje part. Detta diskuteras för att besvara till vilken omfattning digitala resurser kan delas säkert i ett decentraliserat system baserat på publika liggare jämfört med existerande tillitsbaserade alternativ. En undersökning av nuvarande resursdelningslösningar visar att det existerar många tillitsbaserade system men även en växande andel lösningar baserade på publika liggare. En intressant lösning som lyfts fram är Storj som använder sådan teknologi men fokuserar på resurslagring mer är delning. Projektets föreslagna lösning, kallad SecuRES, är ett kommunikationsprotokoll baserat på en publik liggare likt Bitcoin. En prototyp baserad på protokollet har tagits fram som visar att det är möjligt att dela krypterade filer med en eller flera mottagare genom ett decentraliserat nätverk baserat på publika liggare. Slutsatsen som dras är att SecuRES klarar sig utan betrodda tredje parter för att dela resurser medan vissa operationer kan göras mer användarvänliga genom externa autentiseringstjänster. Själva lösningen garanterar integritet av data och medför ytterligare fördelar såsom oförnekbarhet, konfidentialitet och hög transparens då man kan göra källkoden och protocoldokumentation fritt läsbar utan att utsätta systemet för fara. Vidare forskning behövs för att undersöka om systemet kan skalas upp för allmän användning och alltjämt bibehålla säkerhets- samt prestandakrav.

The Industrial Internet of Things (IIoT) is growing day by day and is implemented in many industries. The centralized architecture of an IIoT system is composed of several devices that communicate with a special device only via one link, in an instance where this one link is attacked, major problems could occur for the whole system. The solution is to decentralize the entire architecture, a feature that the implementation of blockchain technology provides. Blockchain technology uses numerous consensus algorithms and some of the consensus algorithms require a large amount of computational power , such as the proof of work consensus algorithm. The problem is that IIoT devices have limited processor performance therefore it is important to find consensus algorithms that are suitable for an IIoT system in terms of time efficiency and electricity consumption. The question then becomes, which of the following different consensus algorithms; proof of work, proof of stake and proof of authentication performs best in an IIoT environment in terms of time efficiency and electricity consumption?  This question can be answered by implementing blockchain technology using the three aforementioned consensus algorithms in an IIoT environment to see which consensus algorithm is the most time efficient and uses the smallest amount of electricity. The results showed that proof of stake was the best consensus algorithm both in terms of time efficiency and electricity consumption. / Sakernas internet inom industrin (IIoT) växer dag för dag och används i flertalet industrier. Den centraliserade arkitekturen av ett IIoT-system består av flera enheter som kommunicerar med en speciell enhet endast via en länk och detta kan skapa stora problem för hela systemet om endast denna länk attackeras. Lösningen är att decentralisera hela arkitekturen, en funktion som implementeringen av blockkedjeteknologi förser. Inom blockkedjeknologi används flertalet algoritmer och bland algoritmerna finns det flera som kräver hög processorprestanda, som t.ex proof of work algoritmen. Problemet är att IIoT-enheter har begränsad processorprestanda, och ett viktigt skäl är att hitta algoritmer som är anpassade för ett IIoT-system beträffande tidseffektivitet samt elkonsumtion. Frågan blir då, vilken av de olika konsensus algoritmerna; proof of work, proof of stake och proof of authentication presterar bäst i en IIoT-miljö sett ur tidseffektivitet och elkonsumtion?  Denna fråga kan besvaras genom att implementera blockkedjeteknologi med de tre ovannämnda algoritmer i en IIoT-miljö för att se vilken algoritm är den mest tidseffektiva och har lägst elkonsumtion. Resultatet visade att proof of stake var den bästa konsensus algoritmen både tidsmässigt och elkonsumtion mässigt.

Bitcoin är en teknologi som har blivit allt mer etablerad i det svenska samhället. Trots att så pass många känner till teknologin är det fortfarande väldigt få som använder den. Denna studie ämnar undersöka vad som påverkar det svenska folkets acceptans av Bitcoin med hjälp av det teoretiska ramverket TAM, samt med tillägg för finansiell risk och med ett fokus på demografiska variablers (externa faktorers) påverkan på acceptansen. En kvantitativ surveyundersökning genomfördes genom en webbenkät, där totalt 204 respondenter deltog. Resultaten från enkäten analyserades med hjälp av dataanalysmetoden PLS-SEM vilket visade att upplevd användarnytta hade en signifikant positiv påverkan på en individs attityd mot Bitcoin. Vidare visade studien en signifikant positiv koppling mellan den upplevda användarvänligheten och den upplevda nyttan av Bitcoin. Dock fann studien att de testade externa faktorerna samt att tillägget av finansiell risk inte hade någon signifikant påverkan på resultatet. / Bitcoin is a technology that has become increasingly established in Swedish society. Despite the fact that so many people know about the technology, very few actually use it. This study aims to investigate what affects the Swedish people's acceptance of Bitcoin using the theoretical framework TAM, as well as with additions for financial risk and with a focus on the influence of demographic variables (external factors) on acceptance. A quantitative survey was conducted using a web survey, in which a total of 204 respondents participated. The results from the survey were analyzed using the data analysis method PLS-SEM, which showed that perceived usefulness had a significant positive impact on an individual's attitude towards Bitcoin. Furthermore, the study showed a significant positive link between an individual's perceived ease of use and their perceived usefulness of Bitcoin. However, the study found that the tested external factors and that the addition of financial risk had no significant impact on the result.