Global ETD Search

61	Modelling and Analysis of Swedish Heavy Industry Supply Chain Data Management to Improve Efficiency and Security / Modellering och analys för att förbättra effektivitet och säkerhet inom Svenska tungindustrins leveranskedja Karlsson, Daniel January 2021 (has links) Product certificates are sent throughout the supply chain of Swedish heavy industry in order to show provenance and physical characteristics of objects such as screws. The data management of the certificates has been, and still is, a very manual process. The process requires extensive work in order to maintain a correct record of the certificates. In particular, tracing causes of errors and establishing compliance takes a long time and effort. The company Chaintraced is developing an application to automate the process by acting as a third party to digitalize and manage the certificates. Introducing a third party into a business-to-business process requires that data integrity is preserved and that information reaches its expected destination. Recent research has indicated that distributed ledger technologies showpromise to fulfill these requirements. In particular, blockchain-based systems offer immutability and traceability of data, and can reduce the trust needed between different parties by relying on cryptographic primitives and consensus mechanisms. This thesis investigates the application of distributed ledger technology to further automate the Swedish heavy industry supply chain and reduce the trust needed in a third party managing the certificates. Requirements for an industrial strength system is set up and several distributed ledger technology solutions are considered to fit the use case of Swedish heavy industry. A proof of concept based on the findings is implemented, tested and compared with a centralized database to explore its possible usage in the supply chain with regard to feasibility, immutability, traceability and security. The investigation resulted in a prototype based on Hyperledger Fabric to store product certificates. The solution provides certain guarantees to immutability and security while being developed with feasibility for deployment in mind. The proposed solution is shown to be slow compared to a centralized solution but scales linearly with number of certificates and is considered within bounds for the use case. The results also show that the proposed solution is more trustworthy than a centralized solution, but that adopting blockchain technology is an extensive task. In particular, trustworthiness and guarantees provided by the solution is highly dependent on the feasibility aspect and the investigation concludes that adoption of blockchain technology within the Swedish heavy industry must take this into consideration. / Hanteringen av produktcertifikat inom den svenska tungindustrin är en mycket manuell process vilket resulterar i att ett enormt arbete krävs för att upprätthålla en korrekt hantering av certifikaten. Att spåra orsaken till fel och att kontrollera efterlevnaden av krav inom industrin tar lång tid. Chaintraced har utvecklat en applikation som automatiserar hanteringen av certifikaten genom digitalisering och att som tredje part lagra informationen. Att introducera en tredje part i affärsverksamheter kräver att integriteten av datan bibehålls och att information anländer till korrekt mottagare. Ny forskning har visat att distribuerade liggare har möjligheten att uppfylla dessa krav. Framförallt gällande blockkedjetekniken med dess många egenskaper och garantier som företag letar efter, så som oföränderlig och spårbar data. Blockkedjetekniken reducerar också förtroendet som behövs för parter inom nätverket genom att förlita sig på kryptografi och konsensus mekanismer. Den här rapporten utreder användningen av distribuerade liggare för att ytterliggare automatisera den svenska tungindustrins leveranskedja och minska tilliten som krävs för en tredje part som hanterar certifikaten. Krav ställs upp för ett system och flertalet distribuerade databastekniker undersöks för att passa in i fallet angående den svenska tungindustrin. En prototyp är utvecklad baserad på kraven, prototypen är testad och jämförd med en central databas för att undersöka hur implementationen står sig vad gäller genomförbarhet, oföränderlighet, spårbarhet och säkerhet. Undersökningen resulterade i en prototyp baserad på Hyperledger Fabric. Prototypen lagrar produktcertifikaten och ger vissa garantier till oföränderligbarhet samt säkerhet. Möjligheten för aktörer i kedjan att använda prototypen hade stor inverkan på hur systemet utvecklades. Prototypen visar sig vara långsammare än en centraliserad lösning men mätningarna kan anses vara inom kraven för ett system inom tungindustrins leveranskedja. Skalbarheten av lösningen är beroende av kraven på säkerhet men är linjär i antalet certifikat som skickas och lagras. Resultaten visar också att den föreslagna lösningen inger mer tillit än en centraliserad lösning men att introducera blockkedjetekniken är en komplex process. Trovärdighet och garantier som ges av lösningen är till stor del beroende av komplexiteten vilket rapporten kommer fram till är det viktigaste för svensk tungindustri att ha i åtanke vid eventuell antagande av blockkedjeteknik. Supply chain management Supply chain Distributed systems Distributed ledger technology Blockchain Hyperledger Swedish heavy industry Product certificates Leveranskedja Distribuerade system Distribuerad databasteknik Blockkedja Hyperledger Fabric Distribuerad liggare Svenska tungindustrin Datahantering Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
62	Perceived Affordance and Socio-Technical Transition: Blockchain for the Swedish Public Sector / Uppfattad görlighet och socio-teknisk övergång: blockkedjor för svensk offentlig sektor JONSSON, JOHAN R. January 2018 (has links) The Swedish public sector is under constant pressure to improve processes and services through further digitalization. Blockchain is a novelty technology which shows promise of enabling functionalities which are desired within the sector. However, as the technology is still in its infancy, the practical value it could offer the sector remains unproven. In this master thesis, the socio-technical transition of the public sector for adopting blockchain is analyzed using the multi-level perspective framework. The sector is operationalized as an incumbent socio-technical regime and blockchain as a collection of niche innovations. Affordance theory and the multi-level perspective are combined to analyze how the perception of blockchain affects the potential transition pathways. The primary empirical data is gathered through a series of interviews with key individuals from both the Swedish public sector and blockchain community, as well as from attending blockchain events. Secondary data is gathered through the review of various types of literature regarding the topic. The findings of the thesis show that the practical value and functionalities that blockchain offers and that match the needs of the sector are verification, authentication, traceability, automating simple logical functions, and digitizing unique value. The identified conceptual solutions deemed suitable today are: blockchain for identity management, blockchain for data verification, blockchains for property registers of, e.g., vehicles and real estate, and external industry blockchains for improved traceability of, e.g., supply chains and sales records. The thesis also derives recommendations for the public sector indicating that, e.g., active education, revision of regulation, and international cooperation would further a potential transition towards blockchain. It also finds that perceived affordances of a technology in its early stages affect the transition pathways; barriers of entry, number of potential adopting application sectors, the level of coordination, and the available resources for development are influenced by the perceptions. / Svensk offentlig sektor utsätts konstant för påtryckningar gällande fortsatt digitalisering av processer och tjänster. Blockkedjan är en ny teknologi som påvisar potential att kunna tillgodose funktioner önskvärda inom den offentliga sektorn. Dock är teknologin fortfarande i ett begynnande stadie och dess praktiska värde är ännu obevisat. I detta examensarbete analyseras offentliga sektorns potentiella socio-tekniska övergång till att ta blockkedjor i bruk med hjälp av multinivåperspektiv-ramverket. Sektorn operationaliseras som en befintlig socio-teknisk regim och blockkedjor som en samling av nischinnovationer. Görlighetsteori och multinivåperspektivet kombineras för att analysera hur uppfattningen av blockkedjor påverkar de potentiella övergångsvägarna. Primära empiriska data samlas in genom en serie av intervjuer med nyckelindivider från både svensk offentlig sektor och blockkedjegemenskapen, samt även från deltagande i blockkedjearrangemang. Sekundära data samlas in genom en studie av diverse typer av litteratur gällande ämnet. Examensarbetets resultat påvisar att det praktiska värdet och funktionaliteterna som blockkedjor tillgodoser och som passar med offentliga sektorns behov är verifikation, autentisering, spårbarhet, automatisering av simpla logiska funktioner, samt digitalisering av unika värden. De identifierade konceptuella lösningarna som bedöms lämpliga i dagsläget är: blockkedja för identitetshantering, blockkedja för dataverifikation, blockkedjor för egendomsregister, t.ex. för fordon och bostäder, samt externa industriblockkedjor för förbättrad spårning, t.ex. av försörjningskedjor och försäljning. Examensarbetet härleder även rekommendationer till offentliga sektorn, innefattande exempelvis aktiv utbildning, revision av reglementen, samt internationellt samarbete. Resultaten påvisar även att den uppfattade görligheten av en teknologi i ett tidigt stadie av innovation påverkar övergångsvägarna in i en regim. Detta genom att uppfattningarna influerar inträdesbarriärer, antalet potentiella applikationssektorer, koordinationsnivån, samt mängden tillgängliga resurser. blockchain distributed ledger technology public sector digitalization socio-technical transition multi-level perspective affordance theory general purpose technology blockkedja distribuerad huvudbok offentlig sektor digitalisering socio-teknisk övergång multinivåperspektiv görlighetsteori genombrottsteknologi Other Engineering and Technologies Annan teknik
63	Blockchain-based e-voting system without digital ID: A Proof-of-Concept / Blockkedjebaserat elektroniskt röstningssystem utan digitalt ID: En konceptvalidering Schick, Leonard January 2024 (has links) Electronic voting systems have the potential to offer a cost effective, secure and transparent way of communicating with the citizens, increasing trust and participation. However creating a secure open source electronic voting system providing confidentiality and transparency with sufficient performance has long been a challenge.This thesis proposes a Proof-of-Concept (PoC) for a blockchain-based e-voting system in the absence of government-approved digital ID, aiming to provide a resource for public actors, offering a functional smart contract implementation and suggests an infrastructure design it can utilize. The infrastructure design for the PoC features Hyperledger Besu in a permissioned configuration using PoA (QBFT) algorithm with14 nodes. The voting process involves: account generation and distribution via mail by the government, voter-created passwords encrypting browser generated wallets with voting rights acquired by blind signatures. These components work in conjunction with a smart contract, which serves as the central mechanism for handling the voting process. The thesis finds the system meets the key criterias for an evidence-based e-voting system to a high degree but require testing of the infrastructure design together with the smart contract to assess the performance in order to determine the practical feasibility. Computer science Cryptography Crypto Blockchain Distributed systems e-voting electronic voting Ethereum Hyperledger Hyperledger besu Decentralization Datavetenskap Kryptografi Blockkedja Distribuerade system e-röstning Elektronisk röstning Blinda signaturer Ethereum Hyperledger Besu Decentralisering Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)
64	En vetenskaplig studie om kryptovaluta i ljuset av svensk sakrätt : Bitcoin – sakrättens kryptonit? / A scientific study on cryptocurrency in the light of Swedish property law : Bitcoin - the kryptonite of property law? Champari, Amir January 2023 (has links) Access to finance is often a vital tool for a company to make investments which in turn leads to increased generation of income. In 2022, the amount of lending to non-financial companies increased by around 13 %. Banks' traditional lending channels have recently been challenged by DeFi. Within DeFi, no central intermediary is used, the security provided is cryptocurrencies and the transaction history is public. The most common cryptocurrency used in DeFi is bitcoin. At the time of writing, bitcoin has a market capitalization of approximately $521 million. The use of DeFi has grown rapidly in 2022 as cryptocurrencies worth just under $110 billion were pledged in DeFi as collateral for credit. The EBA has previously warned about the risks of cryptocurrencies. Despite warnings, neither case law nor any clear legislation regarding cryptocurrencies and creditors protection has thus been created. Though, there is a proposal from EU that will create a uniform regulation for cryptocurrencies that are not currently covered by the EU's existing regulatory framework for financial services, the so-called MiCA regulation. In Swedish legislation, there is an ongoing investigation on how to handle cryptocurrencies. However, neither the proposals at EU-level nor national level deal with substantive legal aspects such as creditors protection. The purpose of the thesis is to present a proposal for what bitcoin as property is classified as according to Swedish law and to identify the most appropriate legal aspect when bitcoins are used within DeFi. Based on the purpose, the following questions arise (i) What type of property should the cryptocurrency bitcoin be legally classified as? (ii) How can creditor protection be achieved when a transaction with bitcoin is made? (iii) How can creditor protection be achieved when bitcoin is used as collateral? In this thesis, the legal dogmatic method and law analogies will be used to answer the questions. The conclusions are that bitcoin should first be seen as a financial instrument according to MiFID II and creditor protection in the case of acquired ownership of bitcoins can basically never be achieved. Creditor protection in case of retained ownership can be achieved with analogous application of RVL and using registration as an element of property rights. When bitcoin is used as collateral, creditor protection can be achieved through the property right element of registration or tradition. In the case of three-party escrow, notification of transfer of claim must be made to the person who holds the pledged property in accordance with the 1936 Pawn Law. bitcoin Bitcoin property law tradition financial instruments MiFID 2 notification of transfer of claim DeFi decentralized finance fintech MiCA blockchain rights in rem creditor protection bitcoin Bitcoin sakrätt tradition finansiella instrument MiFID 2 denuntiation DeFi decentraliserad finansiering fintech MiCA blockkedja borgenärsskydd Law Juridik Law and Society Juridik och samhälle
65	The Use of Management Control in Decentralized Autonomous Organizations : A descriptive case study on the use of management control in three Ethereum blockchain based DAOs / Användning av styrning inom DAOs Öberg, Ludvig, Almquist, Isak January 2022 (has links) Decentralized autonomous organizations, or DAOs, are spoken highly of in cryptocurrency spaces as a new way of organizing capital and labor. The basic concept is an organization with a shared vision or goal, where the participants and/or outside stakeholders own tokens that grant governing rights over resources through smart contracts. The smart contract usage allows the organization to govern resources without relying on any trusted third parties such as governments, banks, companies or other entities, at least in theory. It also allows the governing of resources without a legal entity. As the name suggests, DAOs have a large focus on decentralization, which raises the issue of how it moves in the right direction. Management control offers suggestions for how traditional organizations move in the right, or intended, direction, and this report tries to apply theory from that field to the DAO organization type. The purpose of this report is to investigate, describe and analyze how management control systems are used within DAOs. The report is an interpretive multiple case study, which gathers data from interviews, observations and a literature study. The data is analyzed by primarily using Malmi and Brown (2008), Olve and Nilsson (2018) and Simons (1994) to filter and identify management control systems. This report investigates three DAOs, DXdao, Index Coop and ENS DAO, that attempts to answer the question of how they use management control. DXdao develops products for the blockchain ecosystem, Index Coop creates index fund-like products that bundle together blockchain based assets and ENS DAO owns and furthers a product that lets users claim names on the Ethereum blockchain to be used as URLs, usernames or for other causes. The report identifies that many management control systems, such as budget, planing and values, are used in similar ways as in traditional companies. While some other systems such as rewards and compensation, and governance structure seem to have unique aspects to them though the use of tokens for compensation, and a governance process through blockchain based voting. Furthermore, the report identifies the different definition of Decentralization between the management control field and the blockchain industry. Where the blockchain industry focus on the distribution of decision-making and control, whereas in Management Controlthe focus is on the division of responsibility to managers. The report concludes that one can view decentralization as a position on a scale, between complete individual decision making to a completely collective decision-making, where most DAOs lay in between these two extremes. DAO Decentralized Autonomous Organizations Management Control Blockchain Bitcoin Ethereum Smart Contracts Cryptography Consensus Governance Cryptocurrencies DAO Decentraliserade Autonoma Organisationer Styrning Blockkedja Blockkedjor Bitcoin Ethereum Kryptovalutor Konsensus Business Administration Företagsekonomi Information Systems, Social aspects Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
66	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

Page generated in 0.0454 seconds