Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara “hälsosam” i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat. Metod: Föreliggande studie är av kvalitativ karaktär då vi vill undersöka varför unga kvinnor tänker, gör och agerar på ett visst sätt. Studien har sin utgångspunkt i en hermeneutisk ansats då det är en forskningsmetod där tolkningen är central. Metoden används för att genom förståelse tolka samhällsyttringar och andra produkter av mänskligt medvetande. Empirin bygger på fem semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldern 19-25 år. Resultat: Studien visar att de intervjuade unga kvinnorna visar tecken på träningsberoende. De visar även tecken på kroppsfixering och en problematisk relation till kost. Således behöver unga kvinnor stödjas och medvetandegöras om de risker som överträning medför och det krävs empowerment för att dessa kvinnor ska få egenmakt över sina liv. De fynd vi gjort visar att det finns betydligt mer att undersöka inom området och då främst de bakomliggande faktorerna för överdriven träning. / Background: The benefits of physical activity is often discussed, but too rarely the consequences when it becomes excessive. It creates a complex situation when exercise and being "healthy" is essentially seen as something positive. Young women today are exercising increasingly, and they have the highest probability of ending up in a risky behavior such as eating disorders, mental illness and exercise dependency. Aim: The aim of this study is to examine the underlying factors that can be identified for these young women who exercise more than recommended. Method: This study is qualitative in nature since we want to study why young women think, do and act in a certain way. The study was based on a hermeneutic approach as it is a research method in which interpretation is central. The method is used so we by understanding are able to interpret social expressions and other products of human consciousness. The empirical data is based on five semi-structured interviews with young women aged 19-25 years. Results: The study displays that the interviewed young women shows signs of exercise dependency. They also show signs of body fixation and a problematic relationship to diet. Thus, the young women need to be supported and made aware of the risks of overtraining causes and requires empowerment to gain power over their own lives. The findings show that there is much more to explore in the area, mainly the underlying factors for excessive exercise.

Syftet med studien var att undersöka synen på kroppsideal i relation till ätstörningsproblematik hos mellanstadieelever utifrån en skolkurators perspektiv. Intervjuer genomfördes med sex skolkuratorer i Gävleborgs län och analyserades sedan utifrån tematisk analys, genom ett salutogent perspektiv och empowerment. Resultatet visade att sociala medier pekades ut som en betydande påverkansfaktor i elevernas syn på kroppsideal och utseende. Kopplingen mellan utvecklandet av ätstörningsproblematik och elevernas syn på kroppsideal var inte tydlig utan andra faktorer pekades ut, kroppsideal kunde dock ses som bidragande faktor. Erfarenheterna av att möta ätstörningsproblematik bland eleverna skilde sig åt mellan skolkuratorerna. Hälsofrämjande arbete i skolan visade sig vara en väsentlig del i skolkuratorernas arbete och något som ansågs bidra till främjandet av god självkänsla samt acceptans av sig själv och andra hos eleverna.

Sociala medier är en stor del av vår vardag och Instagram som social plattform används som ettsocialiseringsverktyg av en stor andel unga individer idag. Unga kvinnor visar en generellthögre utsatthet jämförelsevis med unga män när det kommer till risk för negativ påverkan påsjälvkänsla och kroppsuppfattning. Denna studie undersökte det eventuella samband som finnsmellan Instagram-användning och försämrat välmående, utifrån begrepp så som självbild,kroppsideal och objektifiering. Detta genomfördes utifrån empiriinsamling av 8 kvalitativaintervjuer av semistrukturerad karaktär med unga kvinnor mellan 22 och 25 år. Studiens syftevar att skapa en uppfattning om hur de använder Instagram samt skapa en förståelse för hurdetta påverkar dem. Till hjälp analyserades empirin med Erving Goffmans (1959) teori omintrycksstyrning, Tomar J. Scheffs (1994) teori om sociala band, samt utifrån ettgenusperspektiv med begreppet genuskontraktet av Yvonne Hirdman (2001) ochperformativitet av Judith Butler (2007), samt objektifieringsteorin av Barbara Fredrickson ochTomi-Ann Roberts (1997). Studiens resultat ger en uppfattning om att unga kvinnor ärmedvetna om de ideal som finns på Instagram, och är något som upprätthålls och i viss månäven eftersträvas. De normer, ideal och beteenden som är dominerande på Instagram följs, trotsupplevelsen av att idealet är medskapare av en osund kroppsuppfattning. Den makt somInstagram utgör, skapar en negativ självbild hos dess användare. / Social media is a big part of our everyday lives and Instagram as a social platform is used as asocialization tool by a large proportion of young individuals today. Young women show agenerally higher vulnerability compared to young men when it comes to the risk of negativeeffects on self-esteem and body image. This study examined the possible link betweenInstagram use and impaired well-being, based on concepts such as self-image, body ideal andobjectification. This was conducted on the basis of empirical collection of 8 qualitativeinterviews of a semi-structured nature with young women between the ages of 22 and 25. Thepurpose of the study was to create an idea of how they use Instagram and create anunderstanding of how this affects them. To help the empirical analysis was analyzed withErving Goffman's (1959) theory of impression control, Tomar J. Scheffs' (1994) theory of socialties, and from a gender perspective with the concept of the gendercontract by Yvonne Hirdman(2001) and performativity by Judith Butler (2007), and objectification theory by BarbaraFredrickson and Tomi-Ann Roberts (1997). The results of the study give a perception thatyoung women are aware of the ideals that exist on Instagram, and are something that ismaintained and to some extent also sought. The norms, ideals and behaviors that are dominanton Instagram are followed, despite the experience that the ideal is a co-creator of an unhealthybody image. The power of Instagram creates a negative self-image among its users.

No description available.

Bakgrund: En dålig kroppsuppfattning kan påverka välmåendet negativt och medföra en rad olika konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Tidigare forskning kring fenomenet kroppsuppfattning är begränsad, särskilt kopplat till yrkesrollen, vilket gör det svårt att förstå arbetets betydelse för kroppsuppfattningen. Syftet med studien var att undersöka kroppsuppfattning och upplevt välbefinnande bland träningsinstruktörer som arbetar på gym. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsuppfattningen och välbefinnandet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare har fått representera resultatet. Resultat: Sammanfattningsvis visade resultatet att de flesta informanter hade både negativa och positiva tankar om den egna kroppen, men där de positiva tankarna dominerade. Den egna kroppen ansågs vara ett värdefullt redskap där det var viktigt för deltagarna att underhålla sitt yttre då klienter ofta föredrog vältränade träningsinstruktörer. Somliga informanter tävlade även i bodybuilding, vilket tenderade att påverka deras välmående negativt. Det framkom även att det finns en större press kring kvinnors utseende än vad det gör för män ur ett samhällsperspektiv. Deltagarnas syn på hälsa sammanfatttas som ett holistiskt synsätt där flera viktiga komponenter behövde samspela med varandra. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns därför ett behov för att vidare studera kroppsuppfattning utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av vilka faktorer som påverkar den. / Background: A poor body perception can affect well being in a negative way and lead to detrimental results for both physical and mental health. Previous research about the phenomenon body perception is limited, especially work related, which makes it harder to understand how work can affect body perception. Purpose: To study body perception and the existence of well being amongst training instructors working at the gym. The objective is to increase the understanding of potential factors that may affect body perception and well being. Method: The study was implemented by using a qualitative methodology in the form of individual semi-structured interviews with a total of ten participants. Results: In summary the result shows that most of the participants experienced both negative and positive thoughts about their own body, although the positive thoughts were more common. A well conditioned body was considered a valuable asset in attracting clients since this was preferred. Some of the participants also competed in bodybuilding; however, this tended to have a negative impact on their well being. In a social setting there is a greater expectation about a women’s appearance than it is for men. The participants view on health can be summarized as a holistic approach where several components contributed. Conclusion: Due to the existence of limited research, there is a need for further studies about body perception from a qualitative and quantitative point of view to give a better picture of possible additional factors that affect it.

Thèse de doctorat présenté en vue de l'obtention du doctorat en psychologie - recherche intervention, option psychologie clinique (Ph.D) / L’adolescence est une étape importante du développement individuel lors de laquelle l’image corporelle subit des transformations impressionnantes. Chez les garçons adolescents, les difficultés liées à l’image corporelle seraient répandues et associées à plusieurs autres problématiques biopsychosociales. Néanmoins, la majorité des études réalisées à ce jour portent sur les filles. Les quelques études menées auprès de garçons omettent fréquemment la dimension musculaire de l’image corporelle, pourtant centrale chez cette population. Les recherches réalisées auprès des garçons adolescents se sont principalement appuyées sur le modèle socioculturel comme cadre théorique. Bien que plusieurs études aient permis de valider le rôle de certains facteurs socioculturels au cœur de ce modèle, peu d’entre elles se sont attardées aux facteurs individuels. Or, appuyés par de nombreuses études menées auprès de femmes, plusieurs auteurs attribuent un rôle central à certaines caractéristiques individuelles, telles que le perfectionnisme, l’estime de soi et la régulation émotionnelle, dans le développement des difficultés liées à l’image corporelle. Certains chercheurs suggèrent que les facteurs socioculturels et individuels interagissent dans l’émergence de difficultés liées à l’image corporelle. Sur la base de ces considérations, cette thèse visait à approfondir les connaissances entourant les relations entre certains facteurs socioculturels et individuels et les difficultés liées à l’image corporelle chez les garçons adolescents. Afin de répondre à cet objectif, deux études présentées sous forme d’articles ont été réalisées auprès d’un échantillon de 423 garçons âgés de 12 à 17 ans (M. = 14.7) provenant de quatre écoles secondaires de la région métropolitaine de Montréal. La première étude visait à examiner la relation entre les pressions socioculturelles perçues liées à l’apparence, le perfectionnisme, l’estime de soi et certaines difficultés liées à l’image corporelle auprès de garçons adolescents. Elle visait aussi à explorer l’association indirecte entre ces caractéristiques individuelles et les difficultés liées à l’image corporelle par le biais des pressions socioculturelles perçues. Les difficultés liées à l’image corporelle étudiées étaient l’insatisfaction de l’image corporelle (IIC), ainsi que les attitudes et les comportements inappropriés (ACI) liés à la restriction alimentaire, à la boulimie et à la musculation. Les garçons adolescents ont rempli plusieurs questionnaires autorapportés afin d’évaluer ces difficultés liées à l’image corporelle, ainsi que les pressions socioculturelles perçues, le perfectionnisme et l’estime de soi. Les résultats suggéraient que les pressions socioculturelles perçues et le perfectionnisme, tant orienté vers soi que socialement prescrit, étaient significativement et positivement corrélés à l’IIC, ainsi qu’aux ACI liés à la restriction alimentaire, à la boulimie et à la musculation. En revanche, l’estime de soi était seulement significativement et négativement corrélée à l’IIC et aux ACI liés à la boulimie. Les résultats montraient enfin que le perfectionnisme socialement prescrit était indirectement associé à l’IIC et aux ACI liés à la restriction alimentaire, à la boulimie et à la musculation, à travers les pressions socioculturelles perçues. La seconde étude visait dans un premier temps à examiner la relation entre l’internalisation des standards socioculturels de beauté, les difficultés de régulation émotionnelle et les difficultés liées à l’image corporelle (c.-à-d. l’IIC et les ACI liés à la restriction alimentaire, à la boulimie et à la musculation) chez un groupe de garçons adolescents. Un deuxième objectif était d’investiguer le rôle modérateur de l’internalisation des standards socioculturels de beauté dans l’association entre les difficultés de régulation émotionnelle et les difficultés liées à l’image corporelle. En plus des questionnaires précédents, les garçons adolescents ont complété des questionnaires autorapportés portant sur l’internalisation de standards socioculturels de beauté et les difficultés de régulation émotionnelle. Les résultats soutenaient que l’internalisation des standards socioculturels de beauté et les difficultés de régulation émotionnelle étaient significativement et négativement corrélées à l’ensemble des difficultés liées à l’image corporelle évaluées. Les résultats montraient que la relation entre la non-acceptation de ses émotions, l’accès limité à des stratégies de régulation émotionnelle et l’IIC était plus forte chez les garçons adolescents rapportant une internalisation plus forte de standards socioculturels de minceur. Similairement, à un degré plus élevé d’internalisation des standards socioculturels de musculature, la relation entre la non-acceptation de ses émotions, l’accès limité à des stratégies de régulation émotionnelle, l’impulsivité émotionnelle les ACI liés à la boulimie était plus forte. Les résultats de la présente thèse appuient l’importance de s’attarder aux caractéristiques individuelles et leur intrication aux facteurs socioculturels dans l’étude des difficultés liées à l’image corporelle chez les garçons adolescents. Ces résultats vont dans le même sens que ceux obtenus dans plusieurs autres études et ils appuient certains programmes de prévention qui mettent l’emphase sur les caractéristiques socioculturelles et individuelles. Des recherches futures devront reproduire ces résultats et incorporer d’autres difficultés liées à l’image corporelle (p.ex. surveillance excessive de son apparence, l’évitement de son apparence). / Adolescence is an important stage in the human development throughout which body image undergoes extensive transformations. Body image concerns are widespread and associated with numerous biopsychosocial issues in adolescent boys. Yet, most studies until now have focused on adolescent girls. Several studies conducted among adolescent boys have omitted the muscular dimension of body image, which is central in male youth. Research conducted among adolescent boys on the topic of body image concerns has relied primarily on the sociocultural framework as their theoretical basis. Although studies have validated the role of sociocultural factors at the forefront of this model, studies focusing on individual factors are scarce. However, substantiated by the literature on women, several authors have attributed an important role to individual characteristics, such as perfectionism, self-esteem, and emotion regulation, in the development of body image difficulties. Furthermore, some researchers have argued that sociocultural and individual factors interact to promote body image concerns. Hence, this thesis aimed to increase our knowledge toward the associations between sociocultural and individual factors and body image concerns among adolescent boys. To pursue this objective, two studies presented in the form of articles were conducted in a sample of 423 boys aged from 12 to 17 years old (M. = 14.7). Participants were recruited in four high schools in Montreal metropolitan area. The first study aimed to examine the relationship between perceived sociocultural pressures related to appearance, perfectionism, self-esteem, and body image concerns in adolescent boys. This study further aimed to explore the indirect association between these individual factors and body image concerns, through perceived sociocultural pressures. The studied body image concerns were body dissatisfaction, restrained eating, bulimic tendencies, and muscle-building strategies. Participants completed several self-reported questionnaires in order to measure their level of body image concerns, perceived sociocultural pressures, perfectionism, and self-esteem. Results suggested that perceived sociocultural pressures, self-oriented perfectionism, and socially prescribed perfectionism were positively and significantly correlated with all these body image concerns. Self-esteem was inversely and only significantly correlated with body dissatisfaction and bulimic tendencies. Results showed that socially prescribed perfectionism was indirectly associated with body dissatisfaction, restrained eating, bulimic tendencies, and muscle-building strategies through perceived sociocultural pressures. The second study sought to investigate the relationship between the internalization of the sociocultural body ideal, difficulties in emotion regulation, and body image concerns (i.e. body dissatisfaction, restrained eating, bulimic tendencies, and muscle-building strategies) in a group of adolescent boys. A second objective was to investigate the interaction between the internalization of the sociocultural body ideal and difficulties in emotion regulation in the cross-sectional prediction of body image concerns. In addition the questionnaires described above, adolescent boys filled out self-reported inventories to assess their level of internalization of the sociocultural body ideal and difficulties in emotion regulation. Results supported that the internalization of the sociocultural body ideal and difficulties in emotion regulation were positively and significantly correlated with all these body image concerns. Results also showed that the association between non-acceptance of one’s emotion, lack of emotion regulation strategies, and body dissatisfaction was stronger in adolescent boys reporting a greater internalization of sociocultural norms of thinness. Likewise, at higher levels of internalization of sociocultural norms of muscularity, the relationship between non-acceptance of one’s emotion, lack of emotion regulation strategies, emotional impulsivity, and bulimic tendencies was stronger. The results from our thesis support the relevance of focusing on individual characteristics and their interaction with sociocultural factors in the study of body image concerns among adolescent boys. Furthermore, these results converge with those obtained in other studies and support several prevention programs focusing on sociocultural and individual factors. Further research should replicate those findings and incorporate other body image concerns, such as body surveillance and appearance avoidance.

Den här studien undersöker hur kvinnor upplever och tolkar hur kvinnokroppens representation i sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa. Genom en översikt av tidigare forskning, intervjuer med sex kvinnor i åldern 20-30 år samt tillämpning av social inlärningsteori och receptionsforskning, syftar vi till att ge en nyanserad insikt i detta viktiga samhällsproblem och ge läsarna en stark teoretisk grund för att förstå problemet. Kombinationen av social inlärningsteori och receptionsforskning ger oss möjlighet att få en nyanserad förståelse för hur publiken tolkar och interagerar medieinnehållet, detta genom att använda oss av begrepp som bland annat aktiv publik, mediebruk, inlärning och modellering. Resultaten av studien visar att sociala medier kan ha en negativ påverkan på hälsa och självkänsla på grund av den utbredda förekomsten av orealistiska skönhetsnormer och den konstanta jämförelsen med andra. Detta kan vara skadligt och i en del fall leda till ätstörningar. Vårt resultat visar också på att det finns positiva aspekter av sociala medier som kan främja en hälsosam självbild, såsom möjligheten att få tillgång till kropps-positivistiskt innehåll. / This study examines how women perceive and interpret the representation of the female body on social media and its impact on their self-esteem and mental health. Through a review of previous research, interviews with six women aged 20-30 years, and the application of social learning theory and reception studies, our aim is to provide nuanced insight into this important societal issue and give readers a strong theoretical foundation for understanding the problem. The combination of social learning theory and reception studies allows us to gain a nuanced understanding of how the audience interprets and interacts with media content, using concepts such as active audience, media use, learning, and modeling. The results of the study show that social media can have a negative impact on health and self-esteem due to the widespread prevalence of unrealistic beauty standards and constant comparison with others. This can be harmful and, in some cases, lead to eating disorders. Our findings also highlight that there are positive aspects of social media that can promote a healthy self-image, such as access to body-positive content.

The thesis focuses on body image - defines the main characteristics of this area, describes cultural influences and body image history and explains basic quantitative values (Body Mass Index, Waist Hip Ratio, Bioelectrical Impedance Analysis). Furthemore the thesis deals with media influence on body ideal formation process, especially in gay subculture. The research part explores recent situation of body image in gay subculture compared with heterosexual males. This section includes the content analysis of mainstream gay movies which compares media presentation of gays and the real situation and examines media influence on gay body image formation.