Bakgrund: Det finns åtskilliga studier gjorda på kroppsbyggare och fitnessatleter där kroppens fysiologiska funktioner och nutritionens betydelse studerats. Kroppen står i fokus och blir det objekt som undersöks. En stor kunskapslucka inom forskningen är dock fitnessatleters upplevelser kring olika fenomen och företeelser som är en stor del av deras liv. Motivet till att genomföra denna studie, väcktes utifrån denna iakttagelse. Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om unga fitnessatleters upplevelser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial hälsa inom fitnesskulturen. Teoretisk referensram: Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin, praktikgemenskaper, samt objektifierings- och självobjektifieringsteorin. De två förstnämnda teorierna innebär att individen lär sig och formas utifrån den sociokultur denne befinner sig i, med hjälp av artefakter och redskap. Den sistnämnda teorin bygger på att individens kropp betraktas likt ett objekt, vilket reduceras till något som är till för andra att uppskatta eller recensera. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen bestod av intervjuer. Då data skulle analyseras, användes diskursanalys som verktyg för att filtrera transkriberad data från intervjuerna. Utifrån detta kunde diskurser identifieras, som sedan delades upp i olika kategorier/teman. Resultat: Av studien framkom det olika diskurser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan. Samtliga diskurser innefattade sociala medier som påverkan. ”Förväntningar som press”, ”det vältränade kroppsidealet” och ”kroppen som identitet” var diskurser som alla kopplades till sociala medier. Tydligt framkom att det finns en växelverkan i skapandet av kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan, mellan fitnessatleters exponerade kroppar i sociala medier och omgivningens syn av dessa. Konklusion: Den diskurs som framkom tydligast var förväntningar som press kopplat till sociala medier. Exponering av den egna kroppen i sociala medier bidrar till förväntningar och en negativ press på den unga fitnessatleten. Framtida forskning skulle möjligen fokusera på att studera praktiska instanser baserade på mentala verktyg som tilldelas fitnessatleterna, för att på så vis få dessa att utveckla eller bibehålla en sund inställning till sporten och kulturen.

I den här uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats i form av fokusgrupper, enskilda intervjuer och observationer för att undersöka och försöka förstå hur kroppsideal kommuniceras i klädbutiker, samt om unga kvinnor påverkas av detta. För att försöka förstå hur denna kommunikation utspelar sig har en linjär kommunikationsmodell tillämpats där effekten på mottagaren står i fokus. Den forskning som tidigare bedrivits inom området har konstaterat att mötet mellan kläder och den egna kroppen ofta är problematiskt. Hur och varför detta kommer sig är en fråga större än vad vi kommer att helt lyckas besvara i denna uppsats. Vi kan dock fastslå att det borde ligga i företagen och butikernas bästa intresse att förbättra det klimat som råder idag. Detta genom att se över sin visuella kommunikation och storleksutbud. / In this essay a qualitative survey method has been applied in the form of focus groups,individual interviews and observations to investigate and attempt to understand how bodyideals are communicated in clothing stores, and whether young women are affected by this.To determine which variables that takes part in this process a linear communication modelhas been used where the effect on the recipient are in focus.The research previously conducted in the field has found that the meeting between clothesand the body is often problematic. How and why this happens is a question bigger than wewill be able to fully answer in this essay. However, we can say that it should be in thecompanies and retailstores best interests to improve the current climate. This by reviewing itsvisual communication and size range.

No description available.

Idag är sociala medier en stor del av vår vardag och undersökningar visar att unga kvinnor utgör den största gruppen av användare. Det är även de som i störst utsträckning känner stress över det egna utseendet och kroppen. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor förhåller sig till det kroppsideal som framställs på sociala medier samt hur detta ideal inverkar på deras kroppsuppfattning. Detta genomfördes med hjälp av sju kvalitativa intervjuer på kvinnor mellan 18 och 29 år. För att skapa en förståelse för syftet undersöktes även deras egna och andras presentationer på sociala medier. Empirin analyserades med hjälp av Charles Horton Cooleys teori om spegeljaget, Leon Festingers teori om social jämförelse samt Erving Goffmans teori om intrycksstyrning.  Studiens resultat visar att användningen av sociala medier kan ha en negativ inverkan på intervjupersonernas kroppsuppfattning men också på deras självbild generellt. Detta då idealet som synliggörs via sociala medier resulterar i att intervjupersonerna jämför sig inte bara med kvinnors kroppar utan med kvinnor i allmänhet vilkas utseende och person är motsatsen till dem själva. Detta får dem att känna sig otillräckliga. De förhåller sig till detta ideal genom att ändra sina tränings- och kostvanor samt framhäva sina bästa sidor i syfte att styra andras intryck av dem samt i en strävan att efterlikna idealet.   Studien visar att intervjupersonernas presentation på sociala medier överensstämmer med övriga medlemmars presentationer. Detta innebär att användarna av sociala medier skapar och upprätthåller tillsammans en ram för vad som förväntas synas på de olika plattformarna. Detta resulterar i att intervjupersonerna bidrar till den negativa påverkan som de menar att sociala medier medför.   Nyckelord: Sociala medier, kroppsuppfattning, kroppsideal, unga kvinnor / Today, social media are a major part of our everyday lives, and surveys show that young women are the largest group of users. It is also the ones who feel the most of their own appearance and body to the greatest extent. The purpose of the study was to investigate how young women relate to the body ideals produced on social media and how this ideal affects their body image. This was done using seven qualitative interviews with women between 18 and 29 years. To gain an understanding of the purpose, their own and others' presentations on social media were also investigated. The empiricism was analyzed using Charles Horton Cooley's theory of the looking-glass self, Leon Festinger's theory of social comparison, and Erving Goffman's theory of impression management. The study's findings show that the use of social media can have a negative impact on the body's perception of the interviewees, but also on their self-image in general. This is because the ideal made visible through social media results in the interviewees not only comparing women's bodies but also women in general whose appearance and person is the opposite of themselves. This makes them feel insufficient. They relate to this ideal by changing their exercise and dietary habits as well as highlighting their best sides to control others' impressions as well as to imitate the ideal. The study shows that the interviewees 'presentation on social media is in line with other members' presentations. This means that users of social media create and maintain together a framework for what is expected to appear on the various platforms. This results in the interviewees contributing to the negative impact they imply on social media. Keywords: Social media, body image, body ideal, young women

Master of Science / Department of Journalism and Mass Communications / Robert W. Meeds / Recent research on magazine advertisements, for the most part, has examined race in terms of representation and gender in terms of stereotypical social roles and objectification. Very few content analyses have been done regarding the depictions of women in terms of specific body types portrayed in the advertising content of women's and teen magazines. In addition, very few, if any, studies have examined women's and teen's magazine advertisements for the presence of gender and racial stereotypes, overt sexuality, and depictions of a body ideal. This content analysis of six mainstream women's magazines explores the existence of all those variables and puts them in context with one another, examining the implications for what these advertisements say about our society. Specifically, this study focuses on the portrayals of women in women's and teen magazines, where previous studies have examined portrayals of women in general magazines or men's magazines, but no focus has been put on teen magazines or specifically women's magazines. Major findings include the obvious suggestions of specific body ideals for women and teens of different racial backgrounds, perpetuation of social role expectations and social stereotypes, and lack of sexual imagery prevalence in women's and teen magazines.

Ätstörningsproblematiken inom idrotten har aktualiserats de senaste åren. Problematiken har visat sig vara större inom idrotten och mer specifikt inom estetiska idrotter samt bedömningsidrotter. Flera aspekter av ätstörningar grundar sig i utformningen av kroppsideal därav studiens syfte. Syftet är att belysa utövarnas uppfattning om kroppsideal inom simhopp i Sverige och vad detta ideal har för konsekvenser på utövarnas hälsa. Simhopp som både är en estetisk idrott och bedömningsidrott ska enligt tidigare forskning vara en riskgrupp för ätstörningar. Undersökningen sker med hjälp av en enkät utskickad till alla simhoppsutövare över 15 års ålder i Sverige. Undersökningen visade att simhopparna upplever ett starkt kroppsideal inom Sverige där simhoppare ska vara korta, smala och vältränade men inte med för mycket muskelmassa. Detta kroppsideal påverkar även utövarna till den mån att de känner sig pressade, ändrar sina matvanor, vill ändra sin kropp och hanteras annorlunda om de inte passar in i kroppsidealet. Dessa konsekvenser råder flera likheter med bristande självuppfattning och ätstörningsproblematik och kan komma att bli nedrivande för Simhoppssverige. Svensk Simidrott bör undersöka detta djupare för att förebygga en förankrad ätstörningsproblematik och psykisk ohälsa inom idrotten. / Eating disorders is a subject that, during the last few years, has received a lot of attention. It has been shown that eating disorders is a bigger problem within sports and more precise within sports judging aesthetics and performance. Several of the causes for eating disorders can be linked with body ideals and its shaping, therefore the aim of this study. The aim is to elucidate the divers view of body ideal and its consequences within diving in Sweden. Diving is both an aesthetic and judging sport and should thus be at risk for eating disorders according to previous research. This study is conducted via a questionnaire sent out to all divers over the age of 15 in Sweden. The results show that the divers experience a strong body ideal within diving in Sweden. Whereas the divers should be short, thin and well-trained but not with too much muscle mass. This body ideal affects the divers to that extent that they feel pressured, change their eating habits, want to change their body and are treated differently if they do not fit the ideal. These consequences have several similarities with low self-perception and eating disorders and can have destructive impacts on diving in Sweden. Swedish swimming should further research this subject to prevent establishing eating disorders and mental illnesses within its association.

I puberteten blir ungdomar lättare påverkade av sociala mediernas kroppsideal och det fins en risk att de tvingar sig genom farliga dieter och träningsmetoder för att försöka skapa den ”perfekta kroppen”. Detta kan sluta med att många ungdomar sätter för höga krav på sin egen kropp och riskerar sin hälsa för att se ut som på bilderna på sociala medier.   Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för på vilket sätt kroppsideal påverkar ungdomars träning på gym. Ett delsyfte är att undersöka skillnaden mellan pojkar och flickors idé om den perfekta kroppen. Med hjälp av tre frågeställningar kommer studien fram till om ungdomar upplever ett kroppsideal och om det finns likheter och skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning om kroppsideal. Även kom studien fram till om ungdomar blir motiverad att träning på gym genom sociala medier.  Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer uppdelat på kön med fyra deltagare i varje grupp. Som stöd använde sig samtalsledaren av en semistrukturerad intervjuguide. Databearbetningen gjordes med hjälp av en innehållsanalys. Resultaten delades in i tre teman: samhällets och sociala mediers ansvar, synen på den perfekta kroppen och kroppsideals påverkan på ungdomars träning. Studien visade att det finns fler en bara ett ideal. Det kan även skilja sig mellan samhällets kroppsideal och individens ideal. Flickor har större krav på sin egen kropp och den manliga kroppen medan pojkar beskrev drömkroppen med två ord: muskler och styrka. Ungdomar söker sig till personer på sociala medier som stödjer deras idealkropp och använder de som motivation till träningen på gymmet. Här visade det sig att sociala medier och kroppsideal går hand i hand i dagens samhälle. / When adolescents reach puberty there is a bigger chance of the body ideal to affect them. The risk here is that teenagers start to push through dangerous diets and training methods with the purpose to build the “perfect body”. This can result in that many teenagers’ pressures themselves too hard and risk their health to look like a picture on social media.  The purpose of this study is to get a deeper understanding how the body ideal affects adolescents training in the gym and to find out the differences and similarities between girls’ and boys’ idea of the perfect body. With the help of three issues the study examines if adolescence experience that a body ideal till exist and I that case how does it affect them and if there are any similarities and differences between girls’ and boys’ perception on the body ideal. And last the study shows if the body ideal on social media inspires and motivates adolescence training at the gym and in that case how?   The study uses a qualitative approach. Collection of data is done by focus groups interviews with each four participants. The study uses a content analysis to implement the data process. The results divided in three topics: societies and social medias responsibility, the view on the perfect body, body ideal impact on adolescent training in the gym.  The study shows that there is more than just one body ideal. There can even be a difference between societies body ideal and individual ideal. Girls had higher demands on their own body and the male body. The boys’ described the male body with two words: muscular and being strong. Teenagers follow influencers on social media that supports the body that they want to have and use this as a motivation to train in the gym. This shows that social media and body ideal goes hand in hand.

Syfte Dagens teknik har medfört en explosion av nätbaserade sociala medier där bilder av träning och kroppar är ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kroppsideal skapas och framställs på internet och framförallt sociala medier. Till hjälp användes frågeställningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig själv och sina kroppar på den nätbaserade tjänsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfördes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad på kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrån popularitet på Instagram för att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper då dessa, ofta i gymmiljö, visade avklädda, extremt muskulösa kroppar med fokus på framsidan av överkroppen. Skilda egenskaper förekom, dock inte i någon signifikant bemärkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) präglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framställning av sina kroppar stämde väl överens med dagens rådande muskulära kroppsideal som innefattar en slimmad, muskulös, väldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde också göras till Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten. / Objective The advanced technology of today’s society has brought on a heavy uprising of social media where images of training and bodies are a common phenomenon. The aim of this study was to examine how body ideals are created on the internet, with focus on social media. Two questions were used to help with this objective: How do male fitness profiles portrait themselves and their bodies on the net based service Instagram? Do connections exist between these profiles portraits of the body and specific body ideologies? (Rosenmann & Kaplan, 2014). Method The study was carried out with a nethnographic method, a method specifically focused on qualitative research regarding the internet. Three male fitness profiles and five of their images each were selected based on popularity on Instagram to be examined and analyzed in relation to body ideal. Results The images had similar attributes which included that they, often in a gym environment, showed undressed, extremely muscular bodies with emphasized focus on the upper body. Differences were present in the images but not to any significant extent. The profiles were defined by the body ideology of metrosexuality and consumer masculinity (Rosenmann & Kaplan, 2014). Conclusion The representation of the images of these fitness profiles translate well into the current muscular body ideal that contains a lean, muscular, well defined body. Clear connections could be made to Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) body ideology of metrosexuality and consumer masculinity.

Det har länge varit känt att de kropps- och skönhetsideal som råder i samhället långt ifrån inkluderar alla typer av kroppar. Modebranschen har framförallt utmärkt sig på den här punkten, och det är väl känt att det allt som oftast är smala modeller som representeras i branschen. Vår valda problemformulering grundar sig i att normbrytande kroppar är underrepresenterande i samhället och i modebranschen. Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur Veckorevyn förhåller sig till sitt manifest de kallar Size Hero. Det här manifestet grundar sig i en protest mot de rådande kropps- och skönhetsideal som råder i samhället. I samband med detta ska vi även analysera hur många normativa kontra normbrytande kroppar som totalt finns representerande i tidningen, och hur de framställs. Vi ämnar även att problematisera begreppet ”plus size”, dess användning och betydelse. Den valda metoden för vår analys grundar sig i flermetodsforskning, och valet av den här metoden gjordes då vi ville ha svar på hur underrepresenterade de är men även hur de framställs när dem väl gör det. Vårt material består av alla Veckorevyns utgivna tidningar under ett år. Vi har analyserat dessa med hjälp av en semiotisk bildanalys och genom en kvantitativ metod. Tillsammans med den semiotiska bildanalysen så har vi använt oss av Hansen och Machins bärare av denotationer och konnotationer för att analysera bilderna. Vårt resultat visade att Veckorevyn uppfyller sitt manifest men i det stora hela är de modeller med normbrytande kroppar fortfarande väldigt underrepresenterade. / It has been known for a long period of time that the body and beauty ideals in society do not include all types of bodies. The fashion industry is known to be exceptional good at excluding bigger bodytypes, and it is well known that it is slim models that is representing majority of it. Our chosen problem for this essay is based on the fact that norm-breaking bodies are underrepresented in society and in the fashion industry. Our purpose with this essay was to investigate how the fashion magazine Veckorevyn relates to their manifest, called Size Hero. This manifest is based on a protest against the prevailing body and beauty ideals that exists in society. We will also analyse how many normative vs. norm-breaking bodies there are as a total representation in the magazine, and how they are presented. We also intend to problematize the concept of the word "plus size", its use and meaning. The chosen method for our analysis is based on a multimethod research and the choice of this method was made because we wanted to have an answer to how underrepresented the norm-breaking bodies are and how they are being portrayed when so. Our material consists of all of Veckorevyn's published magazines for one year. We have analyzed them with the help of a semiotic image analysis and through a quantitative method. Together with the semiotic image analysis, we have used Hansen and Machin's bearers of denotations and connotations in order to analyze the images. Our result showed that Veckorevyn is fulfilling their manifest but on the whole the norm- breaking bodies were still very underrepresented.

Bakgrund: Muskeldysmorfi (MD) är en psykologisk störning som kännetecknas avatt en person är tvångsmässigt bekymrad över sin upplevda brist på muskulatur. MDkan ha betydande negativa effekter på en persons liv, vilket kan leda till socialisolering, ökad risk för missbruk och psykisk ohälsa. Ännu finns det inga studiersom tagit upp muskeldysmorfi hos den svenska befolkningen. Syfte: Syftet medstudien var att undersöka hur vanligt det är med muskeldysmorfi hos personer somstyrketränar. Metod: Metoden som användes var en kvantitativ forskningsmetod(enkät) och studiedesignen för denna studie var en tvärsnittsstudie. Antropometriskamått, tränings- och fysisk aktivitetbakgrund, kosttillskott, sociala medier och MuscleDysmorphic Disorder Inventory (MDDI) användes som mätinstrument i dennastudie. Resultat: Resultaten visade att 21,6% av deltagarna uppfyllde dediagnostiska kriterierna av MD. Manliga deltagare (n = 54) var i genomsnitt yngreän de kvinnliga deltagarna (n = 20). Männen var även tyngre, längre och hade högreBMI än kvinnorna. Resultaten visade inga statistiskt signifikanta skillnader mellandeltagare utan symtom och deltagare med symtom av MD i träningsbakgrund,användning av sociala medier och kosttillskott. Resultaten visade inte heller någrastatistiskt signifikanta skillnader mellan män (34.28±7.37) och kvinnor (31.60 ±6.57) av MD- symtom. Konklusion: Sammanfattningsvis visade studien vilkasymtom som varit mest prevalenta inom MDDI. Resultaten gick i linje med tidigareforskning som belyst MD:s negativa inverkan på individens fysiska självvärde,psykiska hälsa, inklusive ökad risk för depression och ångest. / Background: Muscle dysmorphia (MD) is a psychological disorder characterizedby a person being obsessively concerned about their perceived lack of muscularity.MD can have significant negative effects on a person's life, leading to socialisolation, increased risk of substance abuse and mental health problems. So far,there are no studies addressing muscle dysmorphia in the Swedish population.Purpose: The aim of this study was to investigate the prevalence of muscledysmorphia in people who do strength training. Method: The method used was aquantitative research method (questionnaire) and the study design for this study wasa cross-sectional study. Anthropometric measures, exercise and physical activitybackground, dietary supplements, social media, and the Muscle DysmorphicDisorder Inventory (MDDI) were used as measurement instruments in this study.Results: Results showed that 21.6% of participants met the diagnostic criteria ofMD. Male participants (n = 54) were on average younger than the femaleparticipants (n = 20). The men were also heavier, taller and had a higher BMI thanthe women. The results showed no statistically significant differences betweenparticipants without symptoms and participants with symptoms of MD in exercisebackground, social media use and dietary supplements. The results also showed nostatistically significant differences between men (34.28±7.37) and women(31.60±6.57) of MD symptoms. Conclusion: In summary, the study showed whichsymptoms were most prevalent in MDDI. The results were in line with previousresearch highlighting the negative impact of MD on the individual's physical selfworth, mental health, including increased risk of depression and anxiety.