The biggest risk factor ro develop dementia diseases is rising age. There is a need to high knowledge about dementia persons and thir reatives. The purpose of this literature review was to illustrate how nurses can give good treatment to relatives to a person with dementia.In the process we used ten scientific articles for analysis and interpending. / Den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är stigande ålder. Det finns ett ökat behov av ökad kunskap om dementa personer och deras anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskor kan ge ett bra bemötande. Som metod användes analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar.

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen. Resultatet tyder på att kulturkompetens och etnisk mångfald är komplexa begrepp som är svåra att sammanfatta för sektionscheferna. Det finns också otydliga mål och riktlinjer ifrån organisationsledningens sida gällande hur arbetet kring begreppen ska se ut. Sektionschefernas erfarenheter kring begreppen tyder på ett ”vi” och ”de” tänkande inom verksamheten kring medarbetare med annan etnisk bakgrund. / From being a country with a relatively homogeneous population Sweden is today a multicultural society. Discussions on how municipalities and social services are going to be abel to meet the increasingly diverse society and its inhabitants is a hotly debated topic. In regular housing the organization and the supervisor of the homecare group have a great responsibility to offer and provide the care that the users are entitled to and to ensure that communication with the users work. In connection with the ethnic diversity in work organizations leadership work describes as central and an organizational climate that recognizes and values each person's special qualities. Aim of our study is to analyze and try to interpret the section managers to define cultural competence and ethnic diversity in employee issues and their view of how the organization manages and evaluates cultural competence and ethnic diversity in ordinary housing in municipal elderly care. The results we have presented indicates that cultural competence and ethnic diversity are complex concepts that are difficult to summarize for the section heads. It is also unclear objectives and guidelines from organization management regarding how to the work on the concepts should look like. Section managers experiences of the concepts indicating a "we" and "them" thinking around employees with different ethnic backgrounds.

Syftet med detta arbete är att skapa en bild av hur bostäder och boende såg ut under den tidigaste järnåldern i Grekland. Arbetet avgränsar sig till åtta platser spridda över hela Greklands fastland. Arbetets huvudsakliga källmaterial är lämningar och lösfynd som daterats till den protogeometriska perioden (1050–900 f.v.t.). Arbetet grundar sig i en teoretisering av bostädersom utrymmen där människor utför aktiviteter och skapar rutiner. Huvudsakligen tillämpas kvantitativa och kvalitativa undersökningar av källmaterialet, samt matematiska beräkningar, för att utröna mönster som kan besvara frågeställningarna. Arbetet rör sig gradvis från en undersökning av konkreta aspekter av boende, som de fysiska konstruktionsdragen på husen, mot en undersökning och spekulativ diskussion om mer abstrakta aspekter, som rutiner och hushållsstorlekar. Arbetet producerar resultat för vilka drag som var vanliga för protogeometriska hus och producerar möjliga svar på frågeställningarna om vanliga aktiviteter och möjliga hushållsstorlekar. / The aim of this essay is to create an image of what the dwellings and indoor daily life may have looked like in the earliest period of the Greek Iron Age. The source material for the essay consists of remains of buildings, as well as loose finds, dated to the protogeometric period (1050–900 B.C.E.), from eight different places in mainland Greece. The theoretical basis for the essay is a view of a dwelling as a place where people are active and form routines. Quantitative and qualitative methods are applied in different parts of the essay. A mathematical method is also applied for one of the research questions. The essay gradually moves from a grounded approach of studying physical remains and noting patterns in construction, to a more abstract approach of attempting to picture routines and potential household sizes. The essay successfully produces results for the patterns of material and form, and possibly produces results regarding common activities and household sizes.

Bakgrund Sömnkvalitet är betydande för livskvalitet. Sömnbrist leder till att kroppen inte fungerar optimalt. Äldre personer som bor på särskilt boende riskerar att utsättas för försämrad sömnkvalitet. Ofta behandlas sömnsvårigheter med sömnläkemedel, vilket kan skapa negativa biverkningar. Omvårdnadens centrala mål är hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan ansvar för bedömning av omvårdnadsåtgärder. Att identifiera samt utveckla individuella och förebyggande icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder är viktigt för att skapa förutsättningar att förbättra sömnkvaliteten hos äldre. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet hos äldre på särskilt boende. Metod Denna litteraturöversikt utfördes med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att främjande omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, socialt samspel, minskade depressiva symtom samt sensorisk stimuli har positiva effekter på äldres sömnkvalitet. Sjuksköterskan är viktig när det gäller att ge handledning och stöd i det sömnfrämjande arbetet. Slutsats Omvårdnadsåtgärder som identifierades och som visade sig kunna förbättra sömnkvalitet är fysisk aktivitet, socialt samspel, sensorisk stimuli samt åtgärder för att minska depressiva symtom. Sjuksköterskan har ett ansvar att handleda i team samt ge stöd utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background Quality of sleep is significant for quality of life. With lack of sleep, the body does not function optimally. Older people living in nursing homes are exposed to impaired sleepquality. Often, insomnia is treated with sleep medications, which can contribute to negative side effects. The central goals of nursing are health, well-being, and quality of life. The nurse is responsible for the assessment of nursing interventions. To identify and develop individual and preventive non pharmacological nursing interventions to create conditions to improve the quality of sleep in the elderly are important. Aim The aim of the literature review was to describe nursing interventions that promote sleepquality in elderly people living in nursing homes. Method This literature reviews were conducted with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on 15 original scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. Results The results of this literature review show that promoting nursing interventions such as physical activity, social interaction, reduced depressive symptoms and sensory stimuli have positive effects on the sleep quality of the elderly. The nurse is important when it comes to providing guidance and support in the sleep promotion work. Conclusions Nursing interventions that were identified and that were shown to improve sleep qualityare physical activity, social interaction, sensory stimuli as well as measures to reduce depressive symptoms. The nurse has a responsibility to supervise in teams and provide support based on a person-centered approach.

Bakgrund: Övergången från det egna hemmet till ett särskilt boende kan vara en påfrestande och komplicerad process för de äldre personerna enligt sjuksköterskor och anhöriga. Övergången kan ske på grund av att de äldre personerna inte längre kan tillgodose sina grundläggande behov. Det egna hemmet har dock en viktig roll för dem äldre personernas identitet, trygghet och självbestämmande. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av övergång från det egna hemmet till särskilt boende. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans. Resultat:I resultatet uppkom det två teman. Inom temat “Upplevelser av existentiella förluster” framgår det tre subteman, förlust av trygghet, självbestämmande och identitet. I temat “Upplevelser av att finna sig till rätta på det särskilda boendet” framgår det tre subteman, upplevelser av samhörighet, kontroll och att bibehålla identiteten. Slutsats: Övergången kan vara en komplicerad process där olika aspekter av de äldre personernas upplevelser träder fram. De äldre personernas bibehållande av självbestämmande är av betydelse för dem äldres upplevelse av övergången. Det är med hjälp av kunskapen gällande vad som ger upphov till upplevelserna som sjuksköterskor kan bidra till att de äldre upplever en värdig övergång till det särskilda boendet.

Bakgrund: Behovet av hälso- och sjukvård har ökat de senaste två decennierna vilket har resulterat i att vårdtiderna har kortats ned. Äldre har idag en sämre hälsa vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård än tidigare och i större utsträckning beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av att återgå till ordinärt boende efter utskrivning. Vid utskrivning är de äldre i en situation som kräver god samordning mellan flera olika aktörer för att förflyttningen mellan sjukhus och hem ska bli trygg och säker. Syfte: Syftet med studien var att studera äldre personers upplevelser av att skrivas ut från sluten hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie där 7 artiklar genomgick en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Att vilja vara med och organisera vård och stöd, att information var viktigt för en trygg utskrivning, att en positiv upplevelse av utskrivning innebar att känna trygghet att återvända hem, en vilja att behålla sin självständighet och att stödjande relationer främjar hälsa. Slutsats: För att äldre personer ska uppleva trygghet och en säker utskrivning och återgång till ordinärt boende krävs det att sjuksköterskan arbetar på ett personcentrerat sätt. Denna litteraturstudie kan ge en djupare förståelse för hur äldre personer upplever utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt återgång till ordinärt boende. Det finns ett behov av mer forskning hur vi kan förbättra utskrivning och göra den tryggare ur den äldres perspektiv

Denna studie undersöker enhetschefers handlingsutrymme vid våld i nära relation hos äldremed beviljade insatser inom ordinärt boende. För att undersöka handlingsutrymmet har vi ävenställt frågor om hur enhetscheferna själva beskriver våld i nära relation. De har fått svara på frågor om vad de ser som våld, vilka typer av våld det finns och om de anser att någonvåldshandling är vanligare än andra. Det diskuteras även tankar om varför våld uppstår. En stor del av handlingsutrymmet utspelar sig genom förtroendet mellan enhetschef och personal, man lägger stor vikt vid att om personalen blir bekräftade av sin chef och att det finns ett etablerat förtroende. Studien undersöker även hur andra aktörer agerar samt samspelar med enhetscheferna, hur man arbetar med orosanmälningar samt förebyggande arbete. Huvudfokus i studien hamnar på vad enhetscheferna själva anser om det sociala problemet, finns nog med kunskap och när började kommunerna uppmärksamma problemet samt arbete framåt. Till studiens analys har vi även tittat på resultatet ur relevanta teorier som ålderism, könsmaktsordning, socioekonomisk status samt Riches triangel om våldets mönster. Resultatet betonar vikten av fortsatt forskning och utbildning för enhetschefer inom ordinärt boende, för att öka kunskapen och möjligheten att arbeta mer medvetet med relevanta åtgärder i framtiden.

Abstract This study is discussing how to reduce the risk of abuse during visitation with a parent that the child does not live with full-time. In January of this year, 2023, an 8-year-old boy was murdered by his father during a 2-hour court ordered visitation. The parents had been engaged in a custody battle for most of the boy’s life and the mother had gained sole custody last year. The study explores the remits of the social services, the custodians, and the courts within the area of visitation rights for the child. Where do the responsibilities lie and who can prevent anything like what happened to the boy called Tintin from happening again? The essay methodically works through current legislation, policies and professional guidelines in the form of a text analysis and then explores relevant research and court rulings with a critical eye to find gaps in the delivery of the legislation and guidelines. Special attention is given to the rights of the child and the rights and responsibilities of the parents or custodians. The study finds that the legislation has not kept up with current family dynamics and that the courts determine the rights of the child from a general perspective rather than an individual one as is required by the legislation.A lot of the responsibility for risk-assessment before a visitation with the other parent lies on the parents themselves. It is normally the parents that bring a custody case about visitation rights to the social services or to the courts. It is rare that the social services bring a case to court even though the legislation is there in order to protect the child in case the parent does not. Research quoted in the study reveals that domestic violence is present in a majority of court cases relating to custodial matters but that the courts may suffer from a lack in knowledge or from a failure to look at the impact of said violence on the individual child. The study finds that the conflict between the two parents often take center stage in court hearings and that the child’s needs come second or are drowned out in the general conflict.The conclusion of the study is that what happened to Tintin could happen again today but pending legislation in both the area of family law and legislation around domestic violence and rights of the child that may change the legal landscape within a near future. / Sammanfattning I denna studie vill jag undersöka vilket handlingsutrymme, det vill säga möjligheter till handling, som vårdnadshavare och socialnämnd har när det gäller att skydda barn från riskumgängen. Frågan kom till sin spets i januari 2023 då 8-årige Tintin blev mördad av sin pappa under ett två timmars umgänge fastställt i domstol. Tintins föräldrar hade legat i en vårdnadstvist under större delen av sonens liv och hans mamma hade fått enskild vårdnad året innan.Studien undersöker det institutionella handlingsutrymmet, det som styrs av lagar och regler, hos socialtjänsten, familjerätten, domstol och vårdnadshavare i den familjerättsliga frågan om umgänge. Finns det möjligheter att förhindra att det som hände Tintin händer igen? Studien arbetar sig metodiskt igenom aktuell lagstiftning, riktlinjer och styrande myndigheters handböcker för att sedan undersöka relevant forskning inom området och granska hur lagarna omsätts i praktiken. Särskilt fokus sätts på barnets rätt och vårdnadshavarens ansvar. I sista avsnittet görs en framtidsspaning där en rad lagförslag är på gång både i form av en revidering av föräldrabalken och inom områdena barns delaktighet och våld i nära relation.Resultaten visar att lagstiftningen inte har hängt med i förändringarna som skett i den svenska familjebilden det senaste årtiondet och att domstolarna behöver mer utbildning i hur våld påverkar barn. Studien hänvisar till forskning och aktuella undersökningar som visar att våld finns med i bilden i majoriteten av alla familjerättsliga mål i domstol. Studier av domslut visar att domstolarna ofta gör mer generella bedömningar av barnets bästa hellre än individuella vilket lagen påkallar, detta är ett av områdena som kommande lagstiftning fokuserar på. När det gäller de olika aktörernas handlingsutrymme visar studien att ett stort ansvar för riskbedömningar inför umgängen läggs på vårdnadshavarna och att fokus på nuvarande och kommande lagstiftning är att minska antal ärenden i domstol. Även om socialnämnden har möjlighet att själva väcka talan i vårdnads- och umgängesfrågor är detta sällsynt, likaså ställs väldigt höga rekvisit för att beslut om tvångsåtgärder inför ett riskumgänge skall fastställas av domstol. I sammanfattning visar studien att föräldrarnas konflikt ofta överskuggar barnets röst i domstolsförhandlingar och att det inte finns garantier för att det som hände Tintin inte kan hända igen. Förhoppningen finns att kommande lagstiftning och revidering av föräldrabalken kommer att öka kunskapen om utsatthet för våld och stärka barnets röst vilket kan skydda barn från riskumgängen i framtiden.

År 2022 presenterades nya lagförslag i syfte att införa kvalitetskontroller och tillståndsplikt för landets samtliga skyddade boenden. Nya kvalitetskrav och införandet av tillståndsplikt kan komma att innebära omfattande organisatoriska skillnader för ideella kvinnojourer som bedriver sin verksamhet självständigt och kvinnoseparatistiskt. Huvudsakligen studeras om kvinnojourer ser att tillståndspliktens eventuella konsekvenser i längden kan komma att hindra våldsutsatta kvinnors tillgång till hjälp och stöd. Studien syftar intervjua yrkesverksamma inom kvinnojourer i Sverige. Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från kvinnojourer som är medlemmar i Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). I syfte att bidra med en öppenhet och frihet i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda oss av nyinstitutionell organisationsteori som teoretiskt ramverk har empirin analyserats utifrån begreppen legitimitet, handlingsutrymme och likriktning. I analysen skildras en omfattande oro bland kvinnojourerna över den stora påverkan implementering av lagförslagen skulle ha på organisationernas framtid. Resultatet lyfter viktiga aspekter så som systerskap, tillgänglighet och trygghet som grundläggande för verksamheten och kvinnojourerna ser stora risker med att behöva förlika sig med lagförslagens krav.

Bakgrund: I Sverige bort allt fler äldre gärna hemma och i många fall ensamma. Det kan leda till olika typer av ensamhet såsom social, emotionell och existentiell ensamhet. De äldre som lider av sin ensamhet innehar högre risk att drabbas av allvarliga, kostsamma följdsjukdomar. Ensamhet kan således leda till depression men även mer frekventa sjukhusinläggningar. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter ett personcentrerat bemötande, för att kunna identifiera och lindra olika typer av ensamhet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa äldres upplevelser av ensamhet i ordinärt boende.   Metod: En litteraturstudie vars resultat byggde på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Artiklarna inhämtades ur Pubmed och Cinahl med omvårdnad som vetenskapligt fokus. Artiklarna analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var följande: Påverkad av inre och yttre faktorer, Förändrad levnadssituation och Hantering av ensamhet. Upplevelsen av ensamhet var variationsrik och kändes tyngst nattetid. Promenader, acceptans, och social kontakt ansågs vara viktiga skyddsfaktorer för att inte lida av sin ensamhet.   Konklusion: Det krävs en djupare förståelse för upplevelsen av ensamhet ur äldres perspektiv. Varje äldre individ har olika förutsättningar för att kunna finna acceptans eller mening. Ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal samt samverkan i team är mest optimalt för att hjälpa individen finna rutin och mening i sin levnadssituation. För att sjuksköterskan ska kunna fördjupa relationen till patienten behövs resurser i form av tid samt ett lyhört bemötande. / Background: The elderly people in Sweden generally choose to live at home and not community dwelling. That can lead to different types of loneliness such as: social, emotional and existential loneliness. Those elderly suffering from loneliness were exposed to a higher risk of more serious, costly complications due to deteriorating mental health. Effects of loneliness can lead to depression and more frequent visits of healthcare facilities. It’s of great importance that the nurse uses a person-centered point-of-view when meeting the elderly patient, furthermore, also be able to identify and treat negative symptoms of loneliness.  Aim: The aim of this literature review was to highlight the experience of loneliness of elderly people living in their home setting.   Method: A literature review based on ten qualitative studies. The studies were elected from Pubmed and Cinahl, both with a scientific nursing focus. The articles were analyzed with a content analysis method.    Result: Three categories and seven subcategories were identified. The main categories were following: Affected by inner and outer circumstances, Changed conditions in life and Coping with loneliness. The experiences of loneliness showed great variety and felt most troublesome during nighttime. Walks, acceptance and social contact were important factors of resource against negative feelings of loneliness.  Conclusion: It takes a deeper understanding of the experience of loneliness from the elderly people’s perspective. Each elderly individual carry different strengths and possibilities of finding acceptance or meaning in life. It’s of great importance that elderly people suffering or at risk of loneliness can be helped by health staff to find acceptance or a sense of meaning in life. The nurse needs to hold an open attitude, person-focused point-of-view and collaborate cross-professionally to help optimize care of the elderly individual in need. It’s helpful if nurses understand the profound experience of loneliness to furthermore help the individual identify and treat their eventual suffering of loneliness.