Denna studie ämnar utröna familjerättssekreterares upplevelser av rollen i det familjerättsliga arbetet om vårdnads-, boende- och umgängesfrågor, med betoning på principen om barnets bästa. Fokuset för studien är yrkesverksamma familjerättssekreterares narrativ om sitt handlingsutrymme samt förhållningssätt till gällande lagrum. Studien härrör från en kvalitativ forskningsansats, varigenom datat har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra familjerättssekreterare, samt analyserats genom induktiv tematisk analys. Studieresultatet visar att familjerättssekreterarna upplever ett stort formellt handlingsutrymme i det familjerättsliga arbetet, vilket kan återföras till att professionen verkar inom en hög grad av organisatorisk självständighet. Tillvaratagandet av rådande handlingsutrymme är inte utan upplevda svårigheter; framträdande orsaker till detta utgörs av en delvis vag arbetsreglering, osäkerhet genom bristande informationsunderlag och juridisk bevisning, samt omständigheter inom familjerna. Studien visar att rättsliga utmaningar bevittnas i rollen som familjerättssekreterare genom oklarheter i principen om barnets bästa, samt motsättningar mellan barns rättigheter. Förhållningssättet till dessa medför omfattande krav på det professionella omdömet med avseende på bedömningen av vad som är barnets bästa, samt motiveringen av densamma inför framförandet till beslutsfattande instans. Professionens möjligheter att påverka barnets situation upplevs gedigna genom dess utredningar och förslag till beslut som ges stort gehör i domsluten. Undantag går att finna när föräldrarna når överenskommelse i domstolen, varigenom en maktlöshet infinner sig i rollen.

Situationen som idag råder i samhället gällande gängkriminaliteten och den låga åldern på många av brottsutövarna, har fått oss att fundera mycket kring vad för hjälp dessa barn och ungdomar egentligen får från samhället. HVB-verksamheter har framställts negativt i media och vi ville därmed få en insyn i hur det ser ut i praktiken, hur HVB-personalen själva ser på rådande situation och deras möjligheter att hjälpa barnen och ungdomarna. Vi har även nåtts av mycket information gällande hur lagstiftningen påverkar HVB-personalens handlingsutrymme i arbetet med denna målgrupp, och vi ville därmed även få en insyn i detta. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur HVB-personal upplever att de kan vårda, stötta och skydda placerade barn och unga med gängkriminalitetsproblematik med fokus på metoder, arbetssätt och lagstiftning. För att finna svar på studiens syfte och frågeställningar utfördes tre kvalitativa intervjuer på HVB-personal som arbetade på HVB med målgruppen barn och unga med kriminalitetsproblematik. Det insamlade empiriska materialet genomgick därefter en tematisk analys, där materialet delades in i olika teman utifrån bland annat studiens frågeställningar. Det empiriska materialet diskuterades sedan utifrån likheter, skillnader, bakgrund, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner. Resultatet visade att de olika HVB-verksamheterna använde olika typer av metoder och arbetssätt för att hjälpa de placerade barnen och ungdomarna. Alla beskrev tillit och relationsbyggande som en av de viktigaste faktorerna i arbetet med målgruppen. Däremot skiljdes deras syn på om arbetet borde ske utifrån evidensbaserade metoder eller inte, samt hur stor roll barnen och ungdomarnas självbestämmande bör ha. Samtliga ansåg att deras metoder och arbetssätt var framgångsrika att arbeta utifrån. De var enade om att nuvarande lagstiftning begränsar dem i sitt arbete med de placerade, att lagen inte är anpassad för hur samhället ser ut idag. Samtliga ansåg att det hade krävts mer befogenheter för att kunna uppnå önskvärda resultat, men de var inte helt enade om vilka befogenheter.

Bakgrund: Det pågår en global ökning av den äldre befolkningen vilket leder till ökat behov av äldrevård. Åldrandet är en naturlig process som medför förändringar. Att bo på särskilt boende är en verklighet för många äldre. Att sjuksköterskan applicerar personcentrerad vård i äldrevården är av stor vikt för att bidra till ökat välbefinnande förde äldre. Syfte: Att belysa äldres upplevelser av att bo på särskilt boende. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa empiriska studier. Litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell, samt inspirerades av Graneheim och Lundmans analys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom tre teman: 1) Förlust av autonomi och integritet, 2) Aspekter som kan leda till ensamhet och sorg, samt 3) Upplevelser av välbefinnande och acceptans. Dessa teman innehöll vidare 10 subteman. Konklusion: Att bo på särskilt boende kom med stora utmaningar, men även fördelar förde äldre. Att belysa de äldres upplevelser kan leda till ökad kompetens för sjuksköterskan,vilket kan öka välbefinnandet för de äldre. / Background: The elderly population is growing, which leads to increased need for elderly care. Ageing is a natural process that comes with changes. To live in a nursing home is the reality for many of the elderly. To apply person centered care is of great importance for the nurse, to improve the well-being of the elderly. Aim: To describe the experiences of elderly living in a nursing home. Methods: A literature review based on 10 qualitative empirical studies. Searches of literature were conducted in PubMed and Cinahl. The material was analyzed using Friberg’s five-step model, furthermore inspired by Graneheim and Lundman’s analysis for qualitative studies. Results: The literature review resulted in three themes: 1) Loss of autonomy and integrity, 2) Aspects that can lead to loneliness and grief, and 3) Experiences of well-being and acceptance. These themes further contained 10 subthemes. Conclusion: To live in a nursing home came with great challenges, but also benefits. Emphasizing the elderly's experiences can improve the nurse’s competence, which can increase the well-being for the elderly.

Syftet med denna studie var att se på de anvisade boendenas betydelse för integrationen av de ensamkommande barnen som kom till Sverige under 2015. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex av de idag (2024) vuxna som kom som ensamkommande barn 2015. Diaz integrationsmodell tillämpades för att analysera resultaten som framkom i studien. Resultaten visade att boendepersonalen, språket och känslan av trygghet utgjorde de viktigaste delarna av boendets betydelse för integrationen. Resultaten visade även hinder och möjligheter för integration. Hindren var bland annat brister på svenska relationer och att aktiviteter enbart utfördes med andra utlandsfödda. Möjligheterna var bland annat att de fick stöd för att lära sig om samhället och kulturen. Studiens resultat stämmer med tidigare forskning som visade att det var viktigt med stödjande funktioner och att ensamkommande barn upplevde att de var isolerade från resten av samhället. / The purpose of this study was to look at the designated housing´s importance for the integration of the unaccompanied minors who came to Sweden in 2015. This was done through semi-structured interviews with six of the current (2024) adults who arrived as unaccompanied minors in 2015. The Diaz integration model was applied to analyze the results. The results showed that the housing staff, language and the feeling of safety were the most important elements of the housing´s importance. The results also showed barriers and opportunities for integration. The obstacles included a lack of Swedish relationships and the fact that activities were only carried out with other foreign-born people. The opportunities included support in learning about the society and the culture. The results of the study are consistent with previous research that supportive functions are important and that unaccompanied children felt that they were isolated from the rest of society.

Introduktion: Personer boende på särskilt boende med inriktning psykiatri har ofta en tillbakadragen livsstil med ett lågt utbud och få möjligheter till egna val av aktiviteter som har ett värde eller mening. Få studier har gjorts utifrån arbetsterapeutens erfarenhet i denna kontext. Syfte: Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att stödja ett aktivitetsengagemang i kontexten särskilt boende med inriktning psykiatri. Metod: Studiens design är en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta arbetsterapeuter. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod där fyra kategorier framträdde. Resultatet: Arbetsterapeuters erfarenheter visar flera arbetssätt för att främja ett aktivitetsengagemang. Både direkt genom ett kompensatoriskt kognitivt vardagsstöd eller indirekt genom att stödja och vägleda boendepersonalen i att erbjuda aktiviteter med ett värde och en mening. Konklusion: Arbetsterapi på särskilda boenden inriktning psykiatri kan åskådliggöra behovet av aktiviteter som har en mening eller ett värde för de boende i deras vardag både genom att vägleda boendepersonalen och genom kognitivt vardagsstöd för att främja ett aktivitetsengagemang. Implikationer: Fortsätta uppmärksamma arbetsterapeutiska interventioner som riktar sig till särskilda boenden inriktning psykiatri och öka tillgången till kognitivt vardagsstöd. Detta för att möjliggöra och tillhandahålla aktiviteter med ett värde och mening i de boendes vardag och främja engagemang i aktivitet.

Syftet med denna studie är att belysa socialarbetares upplevelser av att arbeta med människor som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra socialarbetare som arbetar på skyddade boenden för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har fått beskriva sitt arbete med klienterna och hur detta arbete påverkar dem själva. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Socialarbetarna beskriver ett komplext arbete med traumatiserade klienter, ett arbete som kräver att de arbetar med ett speciellt förhållningssätt. Det komplexa arbetet med klienterna innebär att härbärgera svåra berättelser dagligen vilket i sin tur påverkar socialarbetarna i viss mån negativt. Socialarbetarna beskriver också att arbetet är utmanande och intressant där de får hjälpa andra människor genom att stödja klienterna under en tid i deras liv, på vägen mot ett självständigt liv utan våld.

Individens vanor och roller förändras över tid och pensionering kan innebära alltmer fritid. Fritidsaktiviteter har goda effekter på hälsan, helst när individen engagerar sig i aktiviteter som hen vill utföra. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i vilka fritidsaktiviteter män och kvinnor över 65 år utför och vill utföra. Syftet är också att ta reda på om fritidsaktiviteterna som personer över 65 år utför och vill utföra skiljer sig mellan dem som bor i ordinärt boende eller på särskilt boende. Datamaterialet som användes i analysen tillhandahölls från Gerontologisk Regional Databas. Chi2-test användes för att beräkna skillnader mellan grupperna. Resultatet visade att män (n=1853) utförde mer ”friluftsliv”, ”fisk/jakt/skytte”, ”bad/båt/segling” och ”jord- och skogsbruk” medan kvinnor (n=1820) utförde mer ”hushållsarbete”, ”matlagning”, ”föreningsliv” och ”religiösa aktiviteter”. Samma skillnader, gällande samma fritidsaktiviteter, hittades vid analys av vilka aktiviteter män och kvinnor ville utföra. Personer över 65 år som bor i ordinärt boende (n=3673) utförde 19 av totalt 22 fritidsaktiviteter, i högre grad än de som bor på särskilt boende (n=27). De som bor på särskilt boende visade inga signifikanta resultat på att de utförde eller ville utföra någon fritidsaktivitet i högre grad än de som bor i ordinärt boende.  Forskning visar på att fritidsaktiviteter har goda hälsoeffekter på den fysiska, psykiska och sociala hälsan, därför är det viktigt som arbetsterapeut att identifiera vilka aktiviteter personer över 65 år vill utföra för att möjliggöra delaktighet i meningsfulla aktiviteter.

I föreliggande studie undersöks hur rättssäkerheten tillämpas och tolkas allmänt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjänsten samt hur rättssäkerheten tolkas och tillämpas när det rör barn som är placerade på ideella kvinnojourer. Studien är av rättssociologisk art. Metoden som används i studien är en kombination av rättsdogmatisk metod och samhällsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rättsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhällsvetenskapliga undersöka hur lagen tillämpas i praktiken. Materialet består av texter samt intervju. Teorier om rättssäkerhet används för att skapa en förståelse av materialet (Staaf; Petczenik) Studien visar att det finns brister i den formella rättssäkerheten samt att den materiella rättssäkerheten inte diskuteras över huvudtaget. Studiens resultat visar även att det finns ett glapp mellan rätten och dess tillämpning. / The present study examines how the rule of law is applied and interpreted for children placed outside their home by social services and how the rule of law are interpreted and applied in the case of children placed on non-profit refuges. The study has a sociology of law approach. Methods used in the study are a combination of legal dogmatic and social scientific method. The material consists of texts and one interview. Theories of the rule of law is used to create an understanding of the material (Staaf; Petczenik). The study shows that there are deficiencies in the formal legal rights as well as to the substantive legal rights, that will not be discussed at all. The results of the study shows that there is a gap between the law and its application.

The goal in my bachelor thesis has been to create a multifunctional furniture, a product in which the form has followed the function to allow the user variation for the body and practical functions. The purpose of this project has been to encourage reduction of unnecessary furniture within compact living spaces and instead offer better solutions to practical multifunctional furniture. In my research phase for this project I studied different forms of multifunctional furniture on the market as well as carried out different observational studies of student living and how students generally use their furniture. The first being various visits to different student rums and apartments. The other being a closer study at Malmstens school in which I allowed students to create their own space and interact with the furniture to study how the students used the furniture and how the students sat in the furniture. A basic, yet crucial, survey about multifunctional furniture was sent out to gather information on what people do at home and what type of furniture people prefer if they were to live in a compact space. The research gathered led to the next phase of the project in which many different sketching techniques, both 2d and 3d, resulted in a multifunctional furniture which offers variation within sitting and practical use. As a result of the analysis a furniture prototype will be built and shown at Malmstens Spring Exhibition and Vallastaden Living and House Society Exhibit in September 2017. / I detta examensarbete har målet varit att skapa en multifunktionell möbel, en produkt där form följer funktion som erbjuder variation både för kroppen och för praktiska funktioner. Syftet med att uppnå detta mål är att uppmuntra till minimering av antalet möbler på en begränsad yta och därmed bidra till minskad konsumtion och erbjuda fler praktiska lösningar i hemmet. Jag vill upplysa om och uppmuntra tanken att möbler kan passa människans flexibla behov. En insamlingsetapp av information från studiebesök, deltagande observationer, en enkät och en omvärldsanalys har lett till en god uppfattning om hur människor kan möblera i framtiden. Under dessa observationsstudier besöktes olika former av studentboende med fokus på att observera förhållande mellan hur möbeln användes och placeras i rummet. I den andra studien som ägde rum på Malmstensskolan skapades ett påhittat rum som fick inredas av olika studenter för att se vilka funktioner möbeln användes till och hur studenten rörde sig i sina möbler. Undersökningen har lett till en omfattande skissprocess med olika skissmetoder. Resultatet är en multifunktionell möbel som ger variation för både sittande och praktiskt användning. Utifrån detta examensarbete tillverkas en prototyp som ska ställas ut vid Malmstens Vårutställning 2017 och vid Vallastaden Bo- och Samhällsexpo 2017.

Syftet med intervjustudien är att undersöka hur personal på skyddat boende upplever sitt nuvarande arbete med barnen samt hur de tror att deras arbete kan påverkas av de nya lagändringarna som framförs i propositionen “Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende”, med utgångspunkt i att barn ska få egna placeringsbeslut. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta personal på olika skyddade boenden, såväl ideella som privata. Resultatet har analyserats utifrån professionsteori, handlingsutrymme och yrkeskompetens. Resultatet visar att personalen på skyddat boende har ett relativt stort handlingsutrymme i arbetet med barnen eftersom det inte finns någon reglering kring hur arbetet ska bedrivas. De arbetar för att barnen ska få känna en trygghet i att de befinner sig på en plats fri från våld och för att barnen ska känna sig inkluderade. Resultatet visar även att stöd och hjälp till barn ser olika ut beroende på vilket skyddat boende de befinner sig på eftersom kraven att arbeta med barnen, och därmed kompetensen och resurserna, varierar. Att barn ska få egna placeringsbeslut välkomnas av de flesta respondenterna då det ger upphov till tydliga riktlinjer i arbetet med barnen. Det framkommer dock farhågor kring att vissa barnhandläggare på socialtjänsten brister i kompetens om våld, samt att det kommer att leda till kortare placeringstider på grund av ekonomiska skäl. / The aim of study is to examine how staff in sheltered housing perceive their current work with children and how they believe their work may be affected by the new legislative changes proposed in the bill "Strengthened Rights for Children and Adults in Sheltered Housing", based on that children individually are going to grant a placement decision. The data were collected through interviews with a total of eight professionals in various sheltered housing facilities, both voluntary women's shelters and privately operated sheltered housing. The results were analyzed based on professional theory, discretion and professional competence. The findings indicate that professionals in sheltered housing have a relatively large discretion in working with children, as there is no regulation governing how the work should be conducted. They work to ensure that children feel secure in a place free from violence and to make them feel included. The results also show that support and assistance for children can vary depending on the specific sheltered housing facility, because the requirements to work with the children, and thus the skills, vary. Most professionals welcome that children individually are going to grant a placement decision, as it provides clear guidelines for working with children. However, there is a concern about social services child welfare workers lacking expertise in handling violence, and that the placement times are going to be shorter due to economic circumstances.