No description available.

Ett projekt om bostäder som inte enbart utgår från den traditionella kärnfamiljens utseende. Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen.Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendensersom avviker från heteronormen. Idag slutar 50% av alla äktenskap i skilsmässa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstående föräldrar med barn. Vi ser även att invandringen ökar varje år och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte är lika vanligt bland svenskfödda invånare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lägenheter, för 9 specifika familjetyper .Lägenheterna skapar ett nytt bostadsområde i centrala Höganäs.

Bostadsmarknaden i Sverige blir allt mer osäker. För studenter som söker bostad på sin studieort har det blivit vanligare att man måste hyra i andra hand. Vad innebär detta för studenterna? Hur kan de bo och skapa ett hem inom dessa villkor på en bostadsmarknad med tillfälliga boendeformer? Följande uppsats har att analyserat hur man kan skapa ett hem på denna typ av bostadsmarknad genom att tillämpa Tim Ingolds begrepp ”dwelling perspective”. Utifrån Rolands Paulsen bok ”En studie i oro” (2020) tar uppsatsen även upp en diskussion om hur vi hanterar att leva i en samtid där oro och en känsla av otrygghet är ständigt närvarande. Genom ett antropologiskt perspektiv på hemmet och att bo är denna uppsats en analys av hur studenter bor och skapar ett hem på en osäker bostadsmarknad.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre vilket kan medföra en ökad utsatthet för ensamhet och social isolering. Ensamheten kan uppstå till följd av att partners, vänner eller bekanta dör. Både ensamhet och social isolering kan vara resultatet av åldrandets sviktande hälsa då den hos många äldre leder till fysiska begränsningar. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka äldre personers erfarenheter och upplevelser av social isolering och ensamhet. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar vilka genomgått en tematisk syntes. Resultat: Fem teman växte fram: Svårbruten isolering, När ensamheten är värre, Tankar om partner, familj och vänner, Känslan av ensamhet och Att hantera ensamhet. Upplevelserna och erfarenheterna kan variera hos de äldre, Hos många äldre är ensamheten kopplat till vissa tidpunkter eller dagar. Strategier och närstående verkar vara av stor betydelse för att minska känslorna av ensamhet och social isolering. Acceptans och hanterbarhet verkar vara viktiga framgångsfaktorer för att lindra ensamhet. Slutsats: En del äldre kan ha svårt att själva bryta ensamhet och social isolering vilket är viktig kunskap för sjuksköterskan i mötet med den här patientgruppen. Vidare visar studien vikten av att sjuksköterskan samtalar med äldre om ensamhet. Genom personcentrerade samtal kan sjuksköterskan tillsammans med de äldre skapa strategier för ensamhetshantering. / Background: Sweden's population is getting older which can lead to increased exposure to loneliness and social isolation. Loneliness can occur because of the death of partners, friends or acquaintances. Loneliness and social isolation can result from the declining health of aging as it leads to physical limitations in many older people. Aim: The aim with present study is to examine older people's experiences of social isolation and loneliness. Method: Literature study with a descriptive design based on ten qualitative original articles which have undergone a thematic synthesis. Results: Five themes emerged: Hard to break isolation, When loneliness gets worse, Thoughts about partners, family and friends, The feeling of loneliness and Managing loneliness. The experiences among the elderly did vary but for many people, loneliness is linked to certain time points or days. Strategies and relatives seem to be of great importance in reducing the feeling of loneliness and social isolation. Acceptance and manageability seem to be important factors in alleviating loneliness. Conclusions: Some elderly may find it difficult to break loneliness and social isolation themselves which is important knowledge for the nurse when meeting this group of patients. Furthermore, the study shows the importance of the nurse talking to the elderly about loneliness. Through person centered conversations, the nurse together with the elderly can create strategies for loneliness management.

Bakgrund: Då den äldre befolkningen successivt ökar i antal väntas fler personer drabbas av demenssjukdom. I många fall med denna progressiva sjukdom kan personen tillslut inte bo kvar i hemmet utan behöver flytta till ett särskilt boende. I dessa situationer kan de närstående bli de som för den sjukes talan och ser till att kvaliteten på vården upprätthålls. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att ha en närstående med demenssjukdom som vårdas på ett särskilt boende. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som omfattade tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Medline via PubMed användes för att finna artiklarna. Huvudresultat: De närstående upplevde både positiva och negativa känslor kring den situation de befann sig i. De upplevde att personalbrist och bristande engagemang hos personalen kunde påverka kvaliteten på vården och bemötandet av de sjuka. Det uppstod känslor som frustration och misstro när personalen inte strävade efter personcentrerad vård. De närstående beskrev att de antog sig olika roller, när de sjukas tillstånd försämrades tog de en mer aktiv roll. Slutsats: Det primära för de närstående var de demenssjukas välmående. De närstående var nöjda om de involverades i vården. De upplevde missnöje vid bristande engagemang hos personalen samt organisationella brister. Sjuksköterskans medvetenhet om de närståendes betydelse för personcentrerad vård ökar förutsättningarna att bedriva så god vård som möjligt. / Background: As the elderly population gradually increases in number, more people are expected to suffer from dementia. In many cases with this progressive disease, the person is eventually unable to live in their own home and needs to move to a nursing home. In these situations, the relatives can become the spokesperson who ensures that the quality of care is maintained. Aim: To describe the experience of having a close relative with dementia who is cared for in a nursing home. Method: A descriptive literature review that included thirteen scientific articles with a qualitative approach. The articles were found through the database Medline via PubMed. Result: The relatives experienced both positive and negative feelings about the situation they were in. They experienced that staff shortages and lack of commitment from the staff could affect the quality of care and treatment of the patients. Emotions such as frustration and mistrust arose when staff did not strive for person-centered care. The relatives described that they took on different roles, when the condition of the patients deteriorated, they took on a more active role. Conclusion: The main concern for the relatives was the well-being of the dementia patients. The relatives were satisfied if they could be involved in the care. They experienced dissatisfaction with the lack of commitment from staff and organizational shortcomings. The nurse's awareness of the relatives' importance for person-centered care increases the chances of providing the best possible care.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur hot och våld på särskilda boenden inom äldreomsorgen kan identifieras och hanteras av enhetschefer, samt vilken utbildning om våld i nära relation som kan erbjudas vårdpersonal. I studien har vi använt semistrukturerad intervjumetod då vi intervjuat fyra enhetschefer inom samma kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet presenterades under sju teman. Resultatet av vår studie visade att hot och våld var förekommande på särskilda boenden, det rörde sig om våldsamt och hotfullt agerande från både vårdpersonal och vårdtagare. Då vårdpersonal agerade våldsamt handlade det till största del om psykiskt våld, medan då vårdtagare agerade våldsamt handlade det främst om fysiskt våld. För att hantera uppkomsten av sådana situationer var det vanligaste tillvägagångssättet att öka kunskap om demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Vidare visade studiens resultat att det rådde tydliga maktförhållanden mellan vårdpersonal och vårdtagare som speglades i det dagliga arbetet. Resultatet har även visat på att hot och våld på särskilda boenden kunde normaliseras till följd av skilda uppfattningar om innebörden av en hotfull eller våldsam situation.  Studiens slutsatser är att demenssjukdom och kognitiv nedsättning bland vårdtagare hade en stor betydelse vad gällde förekomsten och identifieringen av hot-och våldssituationer, tillvägagångssätt för hantering av sådana situationer, normalisering av hot och våld samt en stor betydelse vad gällde påverkan på maktförhållanden och kunskapsmöjligheter bland både vårdpersonal och vårdtagare. Vidare är en slutsats att våld i nära relation förekom på särskilda boenden, trots att det hot och våld som inträffade inte identifierades som det fenomenet av informanterna. Därav erbjöds vårdpersonal ingen utbildning gällande våld i nära relation.

Bakgrund: Att arbeta som hemtjänstpersonal innebär ett självständigt och ansvarsfullt arbete. Hemtjänsten arbetar i personens hem och vårdar svårt sjuka personer. Hemtjänstpersonal är den yrkesgrupp med kortast utbildning och som förväntas ha kunskaper och kompetens att vårda personer i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hemtjänstpersonals erfarenheter av att vårda en person i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Studien genomfördes empiriskt som en kvalitativ studie där tre fokusgrupps intervjuer genomfördes. Tolv deltagare deltog i intervjuerna. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Beskriver åtta subkategorier av hemtjänstpersonalens erfarenheter av att vårda en person i livets slutskede. Subkategorier som: Personen måste få bestämma, Uppfylla sista önskan, Vara gäst i personens hem, Stöd från chef, Stöd från sjuksköterska, Stöd från samordnare, Lära av och med varandra och Ha kunskap om det man ska utföra. Slutsats: Studien kom fram till att hemtjänstpersonalen var beroende av stöd från kollegor, de har nära arbete tillsammans och lär av varandra, erfarna kollegor tar ansvar att lära ut oerfarna kollegor. Studien visade även att hemtjänstpersonalen behöver utbildning och reflektionstid inom området vård i livets slutskede, där har specialistsjuksköterskan inom vård av äldre en viktig roll med sina kunskaper inom avancerad omvårdnad, ledarskap, pedagogik och förbättringsarbete.

There is need for an adjustment of the regulations and procedure regarding children livingin sheltered housing. A child subjected to domestic violence can stay with a parent in asheltered housing. The other, abusive, parent may then apply in court for rights to havecontact with the child. In such a situation, the child has several rights to consider. The best interests of a child should be a primary consideration in all decisions regarding the child. The child has a right to form and express their view on the matter. The child also has a right to a relationship and contact with their parents, a right which may conflict with the right to not be subjected to violence. This essay analyses the regulations in the EU Charter of Fundamental Rights, the European Convention on Human Rights, the Convention on the Rights of the Child as well as the Swedish Children and Parents Code and Social Services Act regarding these rights. Many sheltered houses neglect several of those rights by not giving the child enough support or information, or access to school and recreational activities. A court is obliged to consider the child’s rights before deciding on whether or not to grant the child contact rights with the abusive parent, but this is often not done to the required extent. This analysis shows that the current regulations and procedures are flawed, meaning the children’s rights are often not accommodated. / När ett barn utsätts för våld i hemmet och till följd av detta flyr tillsammans med en förälder till skyddat boende aktualiseras ett antal rättigheter. Barnet har rätt till skydd från våld, rätt till stöd, rätt att få information och få göra sin åsikt hörd men även rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I alla åtgärder som rör ett barn ska dessutom barnets bästa beaktas. Skyddat boende är inte en insats som barn kan beviljas, men de kan följa med en förälder som fått ett beslut. Detta leder till att barnets rättigheter hamnar i skymundan, trots att de i hög grad är aktuella. Det är få boenden som på ett fullgott sätt kan tillgodose samtliga av barnets rättigheter, utan de flesta brister på något sätt. Det kan röra sig om att boendet inte tar emot alla barn, att det inte finns stöd till barnet, att personalen inte är utbildad om våldsutsatta barn, att boendet är obemannat delar av dygnet eller att barnet inte kan gå i skolan under vistelsen på boendet. Det finns inte något övergripande krav på kvaliteten på skyddade boenden, vilket gör att deras utformning varierar i stor utsträckning. Då ingen dokumentation sker av barnen som befinner sig på boendena går det inte heller att kontrollera att deras rättigheter tillgodoses. Den våldsutövande föräldern kan begära umgänge med barnet, vilket barnet har rätt att få så vida barnet inte riskerar att fara illa av det. Vid beslut om umgänge ska barnets bästa vara avgörande, och i den bedömningen ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I praktiken tycks rätten till kontakt med sina föräldrar väga tyngre trots att denna rättighet inte i teorin är viktigare, då domstolar i många fall dömer till umgänge. Barnet har i umgängesmål rätt att uttrycka sin åsikt och att få åsikten beaktad, men denna rättighet tycks endast tillgodoses i låg grad. Slutresultatet blir att barnen och deras rättigheter överses. Möjliga lösningar på de problem som uppenbaras är att skyddat boende blir en insats som kan beviljas barn, framför allt om det endast krävs en vårdnadshavares samtycke. De skyddade boenden som tar emot barn måste kunna garantera att kvaliteten når upp till en nivå så att barnets rättigheter tillgodoses. I umgängesmål måste barnets åsikt uppmärksammas i högre utsträckning, det ska inte vara upp till socialtjänsten att välja om barnet ska höras eller inte.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.