Bakgrund: Många väljer att bo kvar i ordinärt boende längre upp i åldrarna. Undernäring bland äldre är ett problem och ett område att beakta för sjuksköterskan inom hemsjukvård. Om hälso- och sjukvården inte vidtar åtgärder för att undvika eller åtgärda undernäring kan detta räknas som en vårdskada. I arbetet med att sätta in omvårdnadsåtgärder mot undernäring kan sjuksköterskan ha nytta av att se helheten kring mat och måltider. För att öka förståelsen för hur helheten kring måltider påverkar närings- och energiintaget anses det vara av intresse att belysa hemmaboende äldres upplevelser av mat och måltider. Syfte: Att belysa hemmaboende äldres upplevelser av mat och måltider. Metod: En litteraturstudie, där nio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Resultat: Resultatet presenteras under sju kategorier som delats in under följande tre kategorier: Fysiska upplevelser, Upplevelser av måltidens sociala aspekter och Yttre påverkan på måltidsupplevelsen. Det som framförallt lyftes som viktigt var att måltiden anpassades efter individuella behov. Sällskap vid måltiderna var efterfrågat och prioriterades, men även att få känna god smak och att maten presenteras på ett aptitligt sätt var viktigt. Slutsats: Det är viktigt att i sjuksköterskans arbete aktivt vara öppen för det individen värdesätter för att kunna skapa trivsamma måltider för äldre.

Bakgrund: För att skapa en så bra livskvalitet som möjligt för personen med demenssjukdom behöver vården och omsorgen ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personen i fokus istället för demenssjukdomen i sig. Levnadsberättelsen är ett betydelsefullt verktyg för att lära känna personen med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda levnadsberättelsen inom särskilda boenden för personer med demenssjukdom.Metod: Kvalitativ intervjustudie med vårdpersonal på särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Resultat: Levnadsberättelsen var viktig för att lära känna personen vilket var betydelsefullt för att planera omvårdnaden och bemöta personen på bästa sätt. Den kunde bidra till att bibehålla funktioner och vanor samt vara en hjälp vid samtal som kunde stimulera och väcka minnen. Levnadsberättelsen kunde också vara en hjälp för att förebygga och lindra BPSD. Utbildning och ett gott ledarskap sågs som framgångsfaktorer för ett väl fungerande arbete med levnadsberättelsen. Slutsats: Levnadsberättelsen är en förutsättning för att kunna bedriva personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demenssjukdom. Den är en hjälp för att kunna respektera personens vilja och önskemål samt för att kunna planera vården och omsorgen därefter. Utbildning av vårdpersonal samt goda chefsegenskaper har kunnat ses som framgångsfaktorer för ett lyckat arbete med levnadsberättelsen. / Background: In order to create as good quality of life as possible for the person with dementia, care need to be given based on a person-centered approach with the person in focus instead of the dementia itself. The life-story is important for getting to know the person with dementia. Purpose: To describe the health professionals experience of using the life-story in nursing homes for people with dementia. Method: Qualitative interview study with healthcare professionals experience of using life-stories in nursing homes for people with dementia. Results: The life-story was important in order to get to know the person, which was important for planning nursing and responding to the person in the best way. It could help maintain functions and habits as well as help in conversations that could stimulate and wake up memories. The life-story could also help to prevent and alleviate BPSD. Education and good leadership were seen as success factors for a well-functional work with the life-story. Conclusion: The life-story is a prerequisite for being able to conduct personal care in nursing homes for people with dementia. It is a help to respect the person's will and wishes, and by acting on the basis of the life-story, then plan the care. Education of health professionals and good management skills has been seen as success factors for successful work with the life-story.

Syftet med studien är att identifiera och analysera de aspekter som beaktas i bedömningen av barnets bästa och på vilket sätt eventuella föreställningar om genus uttrycks i tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge. För att besvara syftet har 25 domar analyserats genom kvalitativ metod samt tolkats utifrån tidigare forskning och genusteori. Forskningen kring strukturellt uttryckta genusföreställningar gällande barn är mycket begränsad. Däremot finns det mer om föräldrar och genus samt och principen om barnets bästa, vilken många forskare presenterar som genusneutral.  Resultatet visar att de flesta domarna uttrycker att barnets bästa, och således barnperspektivet, ska vara avgörande vid beslutet. I praktiken verkar detta ske till en viss utsträckning. Faktorer som tycks rucka på detta är exempelvis överenskommelser, svårigheter att presentera och ta hänsyn till barnets vilja samt den bestämda uppfattningen om barnets behov av kontakt med båda föräldrar. Aspekter som tas med i bedömningen verkar vara liknande för flickor och pojkar men framgår i olika omfattning och barnen beskrivs med olika ordalag. Resultatet visar vidare att domstolen oftast dömer vårdnaden ensam till modern, varav ett större resonemang kring barnets situation framgår för pojkar än för flickor. Modern bedöms i många domar, utan tydlig motivering, som klart lämplig vårdnadshavare medan fadern ofta beskrivs som olämplig.

Undersköterskors arbetsdag varierar från dag till dag beroende på hur dementa äldreboenden mår, känner och agerar. Det finns dagar då äldreboende är glada och positiva men andra dagar kan de vara oroliga, nervösa och aggressiva. Syftet med studien är “vad är det som motiverar undersköterskor till att arbeta med dementa äldreboende inom åldringsvården”. Det studien visar är om undersköterskor ska kunna klara av svåra dagar krävs det bra samarbete mellan kollegorna. Undersköterskor motiveras genom samarbete och uppskattning av äldreboende och anhöriga. När undersköterskor inte upplever ett bra samarbete eller uppskattning blir de mindre motiverade till arbetet och ineffektiva. Denna studie visar att undersköterskor föredrar att själva påverka sina arbetsuppgifter och inte vara styrda. Styrning vill undersköterskor undvika och föredrar att kunna arbeta fritt med äldreboende. Resultatet visar att undersköterskor anser att fritt arbete är det bästa för att hjälpa dementa äldreboenden på bästa sätt. / Purpose: The study focuses on assistant nurses who work with dementia accommodation and the purpose of the essay is what motivates assistant nurses to work in elderly care.Method: In order to answer the purpose, a qualitative study has been used. It gives a deeper understanding of motivation and what can lead to inefficiency. Open interview questions have been used to gather information.Grounded theory: It involves gathering information from the different respondents and analyzing it to get a result.Result: Through the empire and analysis, a result is given in this chapter. The result shows that cooperation and appreciation is the reason for motivation. While inefficiency is due to injustice due to colleagues for different reasons. Stress and use of worksheets are also ineffective for assistant nurses.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den rådande socioekonomiska segregationen i Uppsala och hur blandat boende och byggnation av ekonomiskt åtkomliga bostäder planeras och om detta kan minska segregationen. Metoderna som använts för att genomföra denna uppsats är kvalitativa och innefattar dokumentanalys och intervjuer. Dokumentanalysen innefattar studerande av Uppsalas översiktsplan samt litteratur gällande socioekonomisk segregation men även andra sorter av segregation då de olika sorterna ofta överlappar varandra. Fyra respondenter varav två politiker, en forskare och en representant för en byggherre intervjuades för att möjliggöra besvarandet av syfte och frågeställningar. Resultatet visar att blandat boende planeras och används i Uppsala för att minska segregation men att det även kan bidra med en gentrifierande effekt då vissa hushåll kan stängas ute ur dessa områden på grund av prishöjning av bostäderna. Byggnation av ekonomiskt åtkomliga bostäder är inte aktuellt just nu på grund av att det inte finns tillräckligt med statliga subventioner avsatta för detta område. Bostadsbidraget som är för lågt och det statliga investeringsstödet som kan användas för bostadsbyggande bidrar inte tillräckligt för att göra bostäder mer ekonomiskt åtkomliga.

Inledning Enligtenrapport från Läkemedelsverket kasserades 2011, 1500 ton (ink.förpackningar) läkemedel från allmänheten. Den totala mängden läkemedel som kasserades i slutenvården uppskattades till cirka 100 ton, cirka 50 ton från apotek samt cirka 250 ton från partihandeln. I rapporten saknades data för hur mycket läkemedel som kasserades inom den kommunala vården. Läkemedelsavfall har en stor samhällsekonomisk och miljömässig betydelse. Frågan är om det är nödvändigt att så mycket av läkemedel behöver kasseras. Syfte Syfte med denna studie är att undersökahur mycketläkemedel som kasseras i särskilda boende (SÄBO) och inom handikappomsorgen. I detta ingår även att studera vilka olika preparat som kasserades, orsaker till kassationenoch kostnaderna samt att belysa om det finns några möjligheter att minska kassationen. Metod Kasserade läkemedel samlades in under en månad på 7 särskilda boende (SÄBO)samthandikappomsorgen i Lycksele kommun. Detta skedde från och med veckan 4 till och med vecka 7, 2016. Kasserade läkemedel registrerades med avseende på boende, preparatens namn, bruten eller obruten förpackning, om läkemedel kom från ApoDos eller originalförpackning samt antal tabletter och orsaken till kasseringen. Registreringen gjordes av den sjuksköterska som hadeansvaret för respektive boende. Resultat Totalt 2300 enheter läkemedel kasserade från SÄBO och handikappomsorg. Alvedon var det mest kasserade preparat följt av Ipraxa och Hermolepsin. Preparat som påverkar nervsystemet (ATC- grupp N) kasserades det mest under studiens förlopp och astma/KOL-läkemedel (ATC-grupp R) hade högsta kassationskostnaden. Orsaker till kassation inom särskilda boende var: patienten avlidit 42 %, utgående datum 17 %, läkemedel utsatt 14 % och ändrad ordination 12 %. Kassationskostnaden uppskattades till cirka 11 900 kr under studiens förlopp och kassationskostnadenper 330 vårdtagarna extrapolerades till 279000 kronor under ett år. Diskussion. Kassationsmängden varierade från månad till månad, därför kunde inte avgöras om den totala mängden som kasserades under studiens förlopp var hög eller låg. Vanliga orsaker som framkom under studien stämde väl överens med rapporten från Läkemedelsverket 2011. Kassationskostnadenom 279 000kr för 330 vårdtagarna under ett år är osäker, på grund av stora variationen av kassationsmängden från månad till månad (bedöms vara cirka ±50 %). Föreslagna åtgärder för att minska kasseringen är bland annat att använda ApoDos så lång det går, använda startförpackning samt att klippa ut utsatta läkemedel ut dosrulle. Slutsats Det kasserades totalt 2300 enheter under studiens förlopp inom SÄBO och handikappomsorgen i Lycksele kommun för de deltagande basenheterna. Preparat från ATC- gruppen N kasserade det mest av under studietiden och Alvedon var det mest kasserade preparatet. Kassationskostnad extrapolerades till 279 000 kr per 330 vårdtagarna under året.

Den genomsnittliga medellivslängden i Sverige fortsätter att öka och ju längre tid som går desto äldre förväntas befolkningen bli. Samtidigt visar Boverkets bostadsmarknadsenkät att antalet kommuner som har brist på särskilda boendeformer för äldre ökade från år 2016 till år 2017. Antalet kommuner som redovisade ett underskott på särskilda boendeformer för äldre år 2017 uppgick till 125 kommuner. Att andelen äldre människor ökar i antal samtidigt som det råder brist på bostäder för äldre är en ohållbar situation. I ett trygghetsboende finns tillgång till personal under enstaka tider på dygnet och syftet med denna boendeform är att de boende ska känna gemenskap och trygghet i närhet med andra i samma situation. I ett behovsprövat särskilt boende finns tillgång till service, vård och omsorg under dygnets alla timmar. I vardagligt tal kallas sådana boenden ofta för äldreboenden. Vid uppförandet av ovannämnda boendeformer ställs olika krav på vilket brandskydd som byggnaden ska utrustas med enligt Boverkets byggregler. Att bemöta problematiken att det saknas bostäder för äldre kanske inte enbart är att bygga nytt utan även förändra befintlig bebyggelse. Finns det lösningar som möjliggör för äldre att bo kvar i en och samma bostad livet ut, utan att behöva byta miljö när deras hälsotillstånd medför att de kräver särskild vård? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bostadssituationen ser ut för Sveriges äldre invånare samt att utreda vilka möjligheter som finns för en adaptiv utformning av brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboenden. Målet är att undersöka hur man kan utforma brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboende för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ deterministiskt komparativ analys där metodiken har varit att undersöka gällande lagstiftningar, regelverk, myndighetsföreskrifter samt vetenskapliga rapporter och artiklar. Insamling av data har huvudsakligen utgjorts i form av en litteraturstudie med syfte att studera, analy­sera och fördjupa kunskaperna om tidigare forskning och grundläggande förutsättningar. I litteratur­studien har det bland annat studerats statistik och byggregler. Som komplettering har också två intervjuer genomförts med personer som arbetar med boendesprinkler och automatiskt brand- och utrymningslarm till vardags. Framtagen information och kunskap från litteraturstudien och kompletterande intervjuer analyserades vilket resulterade i olika lösningar på hur brandskyddet i ett trygghetsboende kan förberedas för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. En övergripande slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att en adaptiv utformning av brandskyddet vid ny­produktion av trygghetsboenden i allra högsta grad är möjlig. Vidare visade det sig att byggnadernas utformning såsom antalet våningar spelar stor roll för vilka förberedande åtgärder som anses lämpliga eller inte. Avslutningsvis har det under arbetets gång väckts tankar om hur samhället utsätter äldre för en risk som de enligt lagstiftningar har rätt till skydd mot. Är det rimligt att en 80 år gammal människa, som anser sig vara i behov av särskilt boende, ska bo i ett boende med samma brandskydd som en invånare på 20 år? Anses dessa individer ha samma möjlighet att utrymma och rädda sig själva i händelse av brand?

Bakgrund: Urininkontinens betraktas som en folksjukdom i dagens Sverige. Högst procent drabbade är äldre som bor på särskilt boende. Alla med inkontinens har rätt till en utredning, behandling och om behov finns en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel. Studier visar emellertid att äldre idag oftast erbjuds enklare utredningar och behandlingar samt inkontinenshjälpmedel som inte är anpassade efter det individuella behovet. Felaktiga inkontinenshjälpmedel kan leda till lidande för personen. Till stor del uppfattas den felaktiga användningen bero på okunskap om urininkontinens. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av utbildning om hjälpmedel vid urininkontinens. Metod: En intervention bestående av två stycken föreläsningar om inkontinens och inkontinenshjälpmedel till all omvårdnadspersonal på en avdelning på ett särskilt boende. En avdelning på ett annat särskilt boende utgör kontrollavdelning och erhåller ingen utbildning. Bägge grupperna ska sedan göra en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel till de vårdtagare som bor på avdelningen och har inkontinens. Mätning före och efter den individuella utprovningen jämförs. Resultat: Resultatet visar att utbildning till omvårdnadspersonalen kan ge effekter som att inkontinensskydd med lägre absorptionsförmåga används, jämfört med kontrollavdelningen. Störst skillnad kunde utläsas hos interventionsavdelningen under nattetid.   Slutsats: Trots svagheter som ett litet urval kan studien i egenskap av pilotstudie, framvisa ett resultat som går att tolka positivt. Resultatet går att tolka som att utbildning till omvårdnadspersonal innan en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel bidrar till att en mer anpassad utprovning görs. / Background: Urinary incontinence is considered a public disease in today's Sweden. The highest percentage of affected people are elderly living in nursing homes. Everyone with incontinence is entitled to an investigation, treatment and, if needed, an individual testing of incontinence aids. Studies show, however, that older people are usually offered simpler investigations and treatments, as well as incontinence aids that are not adapted to individual needs. Incorrect incontinence aids can lead to suffering for the person. To a large extent, perceived misuse is due to lack of knowledge of urinary incontinence. Aims: The aim of the study was to investigate the effect of education in urinary incontinence on the work with urinary incontinence aids. Method: An intervention consisting of two lectures on incontinence and incontinence aids for all nursing staff in a single department in a nursing home. A department of another nursing home constitutes control group and receives no education. Both groups will then make an individual trial of incontinence aids to the people who live in the department and have incontinence. Measurement before and after the individual test is compared Result: The results show that education for nursing staff can produce effects such as low-absorption incontinence aids compared with the control group. The biggest difference was read by the intervention group during the night time Conclusions: Despite weaknesses as a small selection, the study as a pilot study can show a result that can be interpreted positively. The result can be interpreted as the fact that education for nursing staff before an individual testing of incontinence aids contributes to a more customized testing.

Background: Malnutrition occurs in almost one-fifth of the elderly in nursing homes. Malnutrition may contribute to problems such as impaired immune system, impaired healing, decreased lung and muscle function, as well as prolonged care in hospitals and increased mortality. Energy and protein dense dietary is prescribed to prevent and treat malnutrition. Objective: To investigate how many of the elderly in nursing homes were malnourished or at risk of malnutrition and how many of them were prescribed energy and protein dense dietary. Method: The design of this study was retrospective descriptive, with quantitative approach. Data from completed Mini Nutritional Assessments and existing diet certificates were collected and reviewed using a review template. Results: According to the Mini Nutritional Assessments, 144 (70%) elderly were screened for malnutrition. Of these 14 (10%) were assessed to be malnourished and 66 (46%) were at risk of malnutrition. Energy and protein dense dietary was prescribed in 12 (86%) of those who were malnourished, while 21 (32%) elderly at risk of malnutrition were prescribed energy and protein dense dietary. The difference between the groups was significant (p= .000). Conclusion: A majority was screened with Mini Nutritional Assessment. Nutritional status showed a small proportion of malnourished, and the majority were at risk of malnutrition. Most of the malnourished were prescribed energy and protein dense dietary, while the recommendation to prescribe this diet at risk of malnutrition had low compliance.

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre, vilket kan bidra till ett ökat behov av särskilda boenden och därför ett ökat krav på personalen. Sjuksköterskan på ett särskilt boende är ytterst ansvarig för omvårdnaden, men undersköterskor står för det patientnära arbetet och utför de flesta praktiska uppgifterna. Sjuksköterskan är inte heller alltid på plats på boendet och har därför andra förutsättningar för att leda undersköterskorna. Sjuksköterskans ledarskap innehåller aspekter som att vara en expert på omvårdnad, en teamledare, ett stöd för undersköterskor samt förekommer det i ledarskapet att delegera uppgifter. I den karitativa ledarskapsteorin beskrivs ledarskapet utgå ifrån relationer och gemensamma visioner där patienten står i centrum. Syfte: Syftet var att beskriva undersköterskors erfarenheter av sjuksköterskan som ledare för omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta undersköterskor på två särskilda boenden i samma kommun intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att undersköterskorna erfarenheter var likartade när det gällde sjuksköterskan ledarskap för omvårdnadsarbetet. Tre kategorier framkom utifrån undersköterskornas erfarenhet, Kommunikation påverkar ledarskapet, Relationer påverkar ledarskapet samt Delegering ett sätt att leda. Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter av sjuksköterskans ledarskap visade på att det var viktigt att kommunikationen, relationerna och delegationerna fungerade för att omvårdnadsarbetet skulle fungera. Det framkom att dessa aspekter påverkade varandra och därför behövdes alla. Ledarskapet påverkades enligt undersköterskorna av både påverkbara saker som bemötande och beteende men även av för sköterskan opåverkbara organisatoriska saker som att sjuksköterskorna var placerade på andra ställen, inte hade tid och hade flera andra uppgifter.