Känner mig begränsad i staden som jag upplever som stel och låst. Drömmer om en annan verklighet. En stad där alla sorters människor får ta plats. Med ett stadsrum som är varierad och föränderlig, där olikheter lyfts fram istället för att motarbetas. I mitt arbete undersöker jag ett alternativt sätt att leva, verka och bo. Med en önskan om en stad som är mer hållbar och enhetlig än den vi lever i för tillfället. En ingång till detta har jag funnit i platån (kapitlet) om de räfflade och släta rummen ur boken "tusen platåer" av Gilles Deleuze och Felix Guattari. I boken utvecklar de koncepten om det räfflade och släta rummet. Detta beskriver de i relation till en rad olika modeller såsom teknologi, musik, sjöfart, matematisk mm. Det räfflade rummet kan förenklas till ordning och det släta rummet till kaos. Med detta som grund så blir det lättare att analysera stadsrummet och se de olika strukturerna som ligger till grund för hur vi bor, lever och verkar. För att få förståelsen för hur vi tar respektive ger makt. Genom arbetet har jag upptäckt ett värde där både det räfflade och släta rummet får ta lika mycket plats. Där vi inte delas upp beroende på vår grupptillhörighet. Där vi inte förenklar för att kunna kategorisera och dela upp i grupper. Utan där vi istället låter alltings kopplingar vara likt ett rhizom. Där staden blir som en självreparerande levande organism. Istället för en maskin som om och om igen går sönder och måste repareras. Med detta som grund så kommer jag att bygga upp en början till en stad. En stad som förhåller sig till platsen, materialet och kroppen. Där byggande och ritande går hand i hand. Där kaos och ordning får ta lika mycket plats. För att få en stad av föränderlighet och att visa på alltings förgänglighet. Där fysiska och mentala delar växer ut och in i varandra likt ett rhizom. Staden kommer att bestå av en bostadslåda och en konversationslåda, som visar struktur och ordning. Och runt det hela kommer det bli som en byggarbetsplats, som visar på kaoset och dess föränderlighet.

Personer som får demensdiagnos är vanligtvis över 65 år och fler kvinnor än män drabbas. Antalet personer med en demenssjukdom kommer att fördubblas till år 2050. Demens är en progredierande sjukdom som inte kan botas. Maka/make eller partner blir oftast den som ansvarar för omvårdnaden och det är förknippat med unika utmaningar och stödbehov. Därför är det betydelsefullt att distriktssköterskor besitter kunskap om anhörigas upplevelser för att kunna ge dem adekvat stöd. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av vård i hemmet av make/maka eller partner som har en demensdiagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats. Totalt ingick tolv vetenskapliga artiklar från Sverige, Norge och England, vilka identifierades från Cinahl och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade anhörigas upplevelse av vårdbörda som orsakades av ständigt vakande, isolering, ensamhet och utsatthet.  I takt med den närståendes försämring ökade påfrestningen på anhöriga, vilket krävde anpassning i vardagen och en förändring från partner till vårdare. Anhöriga hade behov av information, praktiskt och emotionellt stöd, vars tillgänglighet varierade och mottogs olika. I diskussionsavsnittet resoneras om fynden kring vårdbördans effekter, relationens betydelse till den närstående, familjen och vänner samt bemötande från vårdpersonal och behovet av kunskap.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är ett samtal som sker mellan den ansvarige läkare, patienten och dess närstående med syfte att informera om vårdens inriktning samt ger möjlighet för den äldre personen att framföra sina önskemål i livet slutskedet. Sjuksköterskan har en viktig roll vid brytpunktsamtal genom att ge emotionellt stöd till den äldre och dennes närstående under samtalet, att följa upp efter samtalet samt planera personcentrerad vård utifrån den äldres och dess närståendes behov och önskemål.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter före, under och efter brytpunktssamtal med äldre personer och dennes närstående i kommunalt särskilt boende. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Total åtta sjuksköterskor med fem till trettiotvå års erfarenheter inom den kommunala äldreomsorgen i tre kommuner i mellan Sverige deltog i intervju.  Insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys Resultat: Tre kategorier framkom under analysen nämligen, att agera professionellt, att ge stöd till närstående, att skapa förutsättningar för- och motverka hinder för ett bra brytpunktssamtal.  Slutsats:  Sjuksköterskorna upplevde att förutom utöva sin yrkesroll i vården av patienten, samt att tillsammans med vårdpersonalen bedöma patientens tillstånd och ta ställning till om brytpunktssamtal behöver genomföras, tar de också ofta ansvarar för att genomföra brytpunktssamtal. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de flesta äldre inte deltog i samtalet, vilket uppfattades som syftet med brytpunktssamtal och vikten av att kommunikationen inte uppfylldes. / Background: A breakpoint conversation is a conversation that takes place between the responsible doctor, the patient, and their relatives with the purpose of informing about the direction of care and giving the elderly person the opportunity to express their wishes in the final stages of life. The nurse has an important role in end-of-life conversations, to provide emotional support to the elderly and their relatives during the conversation, to follow up after the conversation and to plan person-centered care based on the elderly's and their relatives' needs and wishes.   Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences before, during and after breakpoint conversations with elderly people and their relatives in municipal nursing homes. Methods: The study has a descriptive design with a qualitative approach. A total of eight nurses with five to thirty-two years of experience in municipal elderly care in three municipalities in the middle of Sweden were interviewed. The collected data was analysed using content analysis methods.  Results: Three categories emerged during the analysis, namely: to act professionally, to provide support to relatives, to create conditions for and counteract obstacles for a good breakpoint conversation.  Conclusion: The nurses experienced that apart from exercising their professional role in the care of the patient, which means, together with the nursing staff, assessing the patient's condition and deciding whether break-point conversations need to be carried out, they are also often responsible for carrying out breakpoint calls. Furthermore, the nurses described that most elderly people did not participate in the conversation, which was perceived as the purpose of break point conversations and the importance of communication not being met.

No description available.

Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 50 000 personer med svårläkta bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Sår är ett symptom och ett tecken som har en bakomliggande orsak exempelvis olika diagnoser av bensår. Oavsett vilken sårdiagnos personen har påverkar såret den person som drabbas. Flera av de personer som kommer till primärvården har också kontakt med kommunens hälso- och sjukvård och behöver stöd från kommunen som kan vara av betydelse för dennes hälsa. Syftet var att beskriva övremedelålders och äldre personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår inom ordinärt boende. Metod: Allmän litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar från omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna kvalitets-granskades utifrån HKR:s granskningsmall. Analysen gjordes med inspiration från Friberg (2017b). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att sakna mitt gamla jag, Upplevelsen av att vara tvingad till vård, Upplevelsen av att vara begränsad samt Upplevelse av trygghet och otrygghet. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från Shenton (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Fynden som diskuterades i resultatdiskussionen var: smärta i benet orsakade ett stort lidande, en plågsam såromläggning och upplevelse av att inte kunna göra det jag vill. Fynden diskuterades utifrån McCormack och McCance (2017) modell för personcentrerad vård.

De senaste tio åren har konceptet coliving etablerats på den svenska bostadsmarknaden. På grund av bostadsbristen i storstadsregionerna i Sverige har behovet av nya innovativa boendeformer varit av betydelse. Detta gäller främst unga vuxna i Sverige mellan 20–35 år. Det nya konceptet coliving innebär ett gemensamt boende där hyresgästerna erbjuds både privata och gemensamma ytor. Utvecklingen av coliving grundar sig i andra kollektiva boendeformer, men denna typ av boende inkluderar en bredare målgrupp och mer tjänster samt service. Detta har medfört att coliving är en attraktiv och innovativ bostadsform som företag i Sverige valt att implementera i sina fastigheter. Syftet med arbetet, som är i samarbete med Stena Fastigheter, är att undersöka hur och varför företag i Stockholm väljer att implementera konceptet coliving i sina fastigheter. Författarna har även valt att fördjupa sig inom de olika regler och lagar som finns tillgängliga idag för att undersöka vilka hinder det finns i uppstartsfasen av coliving-projekt.  För att kunna uppfylla arbetets syfte har författarna haft semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika coliving-aktörer i Stockholm. Det har även utförts en litteraturstudie för att kunna få en fördjupad inblick av konceptet samt regleringen kring det. Idag råder en viss problematik kring regleringen av coliving, detta inkluderar Hyreslagen och Boverkets byggregler, som medför att det inte finns en tydlig struktur av konceptet och hur det ska utformas. I och med detta har företagen utformat sina coliving-enheter på olika sätt. Respondenterna nämner hur efterfrågan och en alternativ lösning till bostadsbristen för unga vuxna är två av drivkrafterna för att utveckla konceptet coliving. / For the past ten years, the concept of coliving has been established in the Swedish housing market. Due to the housing shortage in the metropolitan regions in Sweden, the need for new innovative forms of housing has been important. This mainly applies to young adults in Sweden between the ages of 20-35. The new concept of coliving means a shared accommodation where the tenants are offered both private and common areas. The development of coliving is based on other forms of collective housing, but this type of housing includes a broader target group and more services as well as services. This has meant that coliving is an attractive and innovative form of housing that companies in Sweden have chosen to implement in their properties. The purpose of this master’s thesis, which is in collaboration with Stena Fastigheter, is to investigate how and why companies in Stockholm choose to implement the concept of coliving in their properties. The authors have also chosen to delve into the various rules and laws available today to examine the obstacles that exist in the start-up phase of coliving projects.  In order to fulfill the purpose of the work, the authors have had semi-structured interviews with respondents from various coliving actors in Stockholm. A literature study has also been carried out in order to gain an in-depth insight into the concept and the regulations surrounding it. Today, there is a certain problem with the regulation of coliving, this includes Hyreslagen and Boverkets building regulations, which means that there is no clear structure of the concept and how it should be designed. As a result, companies have designed their coliving units in different ways. The respondents mention how demand and an alternative solution to the housing shortage for young adults are two of the driving forces for developing the concept.

Sverige i allmänhet och storstäderna i synnerhet har de senaste decennierna upplevt en tydlig bostadsbrist orsakad av ökad population och en omfattande urbanisering. Miljonprogrammet, Folkhemmet och Barnrikehus är historiska reformer med mål att möta tidigare bostadsbrist situationer. Idag står vi inför liknande problem där flera utsatta grupper har svårt att ta sig in den redan hårt konkurrensutsatta bostadsmarknaden. En tydligt utsatt grupp är studenter, där idag 21 av 38 högskolekommuner står med ett underskott av studentbostäder. Syftet med uppsatsen är att analysera affärsmöjligheterna för flytande studentbostäder i Sverige. Genom att observera de två planerade projekt som idag pågår i Sverige, samt intervjua aktörerna som är inblandade i dessa, ges olika perspektiv om de hinder och möjligheter som bostadsformen står inför. De redan utförda projekten för vanliga flytande bostäder som idag finns i Stockholm och Amsterdam som studeras närmare visar att flytande bostäder är tekniskt genomförbart. Även genom tidigare studier bekräftar den tekniska genomförbarheten för bostadsformen och fokus i denna studie kan därför riktas mot de juridiska och ekonomiska aspekterna. Det kan konstateras att det finns en potential för företag att satsa på flytande studentbostäder, men att det finns hinder för dessa bostäder att bli verklighet i större skala. Lagar, brist på färdigställda flytande studentbostäder som lämnar affärsmöjligheter oprövade samt små beställningar är några av de identifierade hindren. Vidare kan det fastslås att en viktig faktor för att boendeformen ska ses som lönsam i Sverige är att den uppförs för permanent bruk och därmed kategoriseras som vattenfastighet. / Sweden in general and the big cities in particular have experienced a clear housing shortage in recent decades characterized by increased population and extensive urbanization. “ Miljonprogrammet”, “Folkhemmet” and “Barnrikehus” are historical reforms aiming at quickly lessening the shortage of affordable housing. Today we are facing similar problems where several vulnerable groups find it difficult to enter the already competitive housing market. One of these groups are the students, where today 21 out of 38 university municipalities stand with a deficit of student housing. The purpose of the thesis is to describe the business opportunities of floating student housing in Sweden. By observing the two planned projects that exist in Sweden today, as well as interviewing the actors involved in these, different perspectives are given about the obstacles and opportunities that this housing form faces. The existing projects for ordinary floating housing, like those in Stockholm and Amsterdam, supports the technical achievability for this form of housing. Even through previous studies there is extensive evidence of technical feasibility and focus can therefore be directed towards the legal and economic aspects. It can be stated that there is a potential for companies to invest in floating student housing, but that there exists obstacles that prevent the housing form from becoming a reality on a larger scale. Current laws, lack of completed floating student housing projects that leaves unproven business opportunities and small orders are some of the identified obstacles. Furthermore, it can be stated that an important factor for the form of housing to be seen as profitable in Sweden is that it is erected in permanent use and thus categorized as water property.

Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka socialarbetares upplevelse av sitt handlingsutrymme samt hur handlingsutrymmet villkoras, begränsas och möjliggörs av uppdragsgivaren/socialtjänsten, inom insats skyddat boende i privat regi. Studien har undersökt upplevelsen hos fyra utförare av skyddat boende genom semistrukturerade intervjuer och analysmetoden som använts för att analysera empirin är tolkande fenomenologisk analys. Den teoretiska ramen som denna studie tar sin utgångspunkt är teori om handlingsutrymme. Studiens resultat presenteras genom en modell med de faktorer som påverkar utförares handlingsutrymme; lagar och regelverk, uppdragsgivare, den egna verksamheten och den våldsutsatta. Resultatet visar att utförarnas handlingsutrymme villkoras och begränsas betydande av uppdragsgivare och en del av den våldsutsatta. Utförarna upplever en hög grad av handlingsfrihet i den egna verksamheten. Resultatet visar att strategier utvecklas av utförarna i syfte att öka sitt handlingsutrymme och att de ofta lyckas inom ramen som uppdragsgivarna satt men att de sällan kan påverka avgörande faktorer. / This qualitative study has aimed to investigate social workers' experience of their discretion in sheltered housing under private management, as well as how the discretion is conditioned, limited and enabled by the social service. The study has investigated the experience of four social workers of sheltered housing through semi-structured interviews and the analysis method used to analyze the empirical evidence is interpretive phenomenological analysis. The theoretical framework from which this study takes its stance is the theory of discretion. The results of the study are presented through a model with the factors that affects the social worker´s discretion; laws and regulations, social service, their own organization and the victim of violence. The results show that the discretion is conditioned and significantly limited by the social service and some affect can be seen of the victims of violence. The social worker´s experience a high degree of discretion in their own organization. The results show that strategies are developed by the social worker´s in order to increase their discretion and that they often succeed within the framework set by the social service, but that they are rarely able to influence decisive factors.

Syfte: Var att sammanställa och beskriva hur meningsfulla aktiviteter kan möjliggöras för äldre på särskilt boende. Metod: En litteratursammanställning gjordes av kvalitativa studier eftersökning i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Datan analyserades och sammanfattades i fyra kategorier: När aktiviteter utgår från den unika personen blir de meningsfulla, Utbilda och samarbeta med omvårdnadspersonal, Meningsfulla aktiviteter som främjar gemenskap och samhörighet och Uppmuntra engagemang i aktivitet genom tillgängliga och varierande miljöer. Resultat: Studiens resultat visar att det finns flera viktiga aspekter att beakta för att möjliggöra meningsfulla aktiviteter för äldre personer på särskilt boende. För att skapa aktiviteter som är meningsfulla behöver de boendes intressen, livshistoria och behov beaktas. Arbetsterapeuten kan arbeta med att utbilda och samarbeta med omvårdnadspersonal för att skapa meningsfulla aktiviteter. Att göra aktiviteter i grupp ökar motivation och livstillfredsställelse. Det är även viktigt att beakta miljön då den på olika sätt kan skapa förutsättningar för aktivitet. Slutsats: Meningsfulla aktiviteter är en viktig del i vardagen för äldre personer på särskilt boende. Genom att beakta person, miljö och aktivitet samt stödja omvårdnadspersonalen kan arbetsterapeuten möjliggöra meningsfulla aktiviteter. / Aim: The aim was to summarize and describe how meaningful activities can be enabled for elderly at nursing homes. Method: A literature review was made of qualitative studies after searching for scientific articles that were selected from the databases Pubmed, Cinahl and Scopus. The data were analyzed and summarized in four categories: When activities are based on the unique person they become meaningful, Educate and collaborate with nursing staff, Meaningful activities that promote community and belonging and Encourage engagement inactivity through accessible and varied environments. Results: The result of the study suggests there are several important aspects to consider in order to enable meaningful activities for older people in nursing homes. In order to create activities that are meaningful, the residents'interests, life histories and needs need to be taken into account. The occupational therapist can work to educate and collaborate with the nursing staff to create meaningful activities. Doing activities in groups increases motivation and life satisfaction. It is also essential to consider the environment as it can create conditions for activity in different ways. Conclusion: Meaningful activities are an important part of everyday life for elderly people in nursing homes. By considering the person, environment and activity and also supporting the nursing staff the occupational therapist can enable meaningful activities.