SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter. Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende. Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier. Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen. Sjuksköterskan hade rutiner när det gällde att skicka in patienten till sjukhuset. Även anhöriga involverades och deras önskemål respekterades. Slutsats: Resultatet visade att kommunsjuksköterskorna ansåg att erfarenhet underlättade bedömningen och att de helst ville behandla patienten på det särskilda boendet.

Socialstyrelsens brukarundersökning visar att äldre som bor på särskilt boende är mest missnöjda med de aktiviteter och den sociala samvaron som verksamheten erbjuder. Äldreomsorgen bygger på den nationella värdegrunden som innefattar att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, men det är inte klart hur denna värdegrund påverkar personalens arbetssätt eller de sociala aktiviteter som erbjuds. Vår studie angriper denna fråga. Fem särskilda boenden var representerade både från kommunala och privata vårdgivare i två olika kommuner. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de särskilda boendes enhetschefer, som sedan transkriberades och tematiskt analyserades. Vårt resultat tyder på att den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen tolkas olika på alla de särskilda boendena. Alla enhetschefer la stor vikt på personcentrerad vård, men trots det så erbjöd man liknade sociala aktiviteter ofta då som gruppaktivitet. Resultaten diskuterar vi med hänvisning till Aktivitetsteorin och Gerotranscendenceteorin. / Research shows that many nursing home residents are disappointed with their level of social interaction and activity. Care of older people is argued to be underpinned by national core values such as supporting dignity and well-being, but it is not clear how such values influence nursing home staff practices or the social activities provided. Our study addressed this question. Five nursing homes, representing both private and public care providers, were sampled from two different municipalities. Semi-structured interviews were carried out with the homes’ respective heads of unit, transcribed, and thematically analysed. Our results indicate that the national values for care of older people were interpreted uniquely within each home. All heads of units emphasised the importance of person-centred care, yet similar social activities were offered by all homes, with a focus on group activities. We discuss our results with reference to activity theory and gerotranscendence.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökning har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Husdjursinterventioner på äldreboenden har visat sig påverka flera faktorer så som social interaktion, beteendeförändringar samt psykisk hälsa. Efter interventionerna ökade social interaktion mellan deltagare, personal och djur samt minskade känslor av ensamhet. Störst ökning av social interaktion påvisades vid stimuli av levande djur jämfört med leksaksdjur. Beteendeförändringar som aggressivitet, vandringsbeteende, rastlöst beteende, avvikande beteende, ovilja att samarbeta och sömnstörningar minskade efter interventionerna, men i flera fall är dock effekten kortvarig. Även förändringar i beteenden kring måltidssituationen har påvisats. Den psykiska hälsan förbättrades efter interventionerna genom minskning av depressiva symtom, ångest, tvångshandlingar, somatisering, förbättrad kognitiv förmåga, bättre humör, bättre upplevd livskvalitet samt autonomi.Slutsats: Resultatet påvisar att husdjursinterventioner har positiva effekter och främjar hälsan för personer som bor på äldreboenden och kan användas som ett komplement till övriga omvårdnadsåtgärder. / Background: Humans are affected on a social, mental and physical way by the changes that come with aging. A move to a nursing home can be necessary when the need of care becomes too substantial. Pets are used in different ways in health care. However, there is a great variety in what extent pets are used in nursing homes.Aim: The purpose of this study is to compile the results of pet interventions on residents living in nursing homes. A further purpose is to describe the study group of the included articles.Method: The present study is a literature review based on 15 quantitative scientific articles. The literature research was executed in the databases Cinahl and PubMed.Main result: Pet interventions in nursing homes have been shown to effect several factors such as social interaction, changes in behaviour and mental health. After the interventions social interaction increased between participants, staff, pets and decreased feelings of loneliness. The greatest increase in social interaction was shown with stimuli by a living pet compared to toypets. Behavioural changes such as agitation, wandering, restlessnes, diverge behaviour, uncoorporative behaviour and sleep disorder decreased after the interventions, but in several cases the duration of the effects was short. Effects have also been shown on behaviours during mealtime. Mental health improved after the interventions by decreasing depressive symptoms, anxiety, compulsive actions, somatisation, improved cognitive function, better mood, better perceieved quality of live and autonomy.Conclusion: The result demonstrates that pet interventions have positive effects and promotes health for residents living in nursing homes and can be used as a complement to other actions of nursing.

<p>This thesis is a case study that examines what political decisions have been taken and how these policies have been implemented. Further this thesis discusses how legitimacy of local policy makers and implementors is affected. The subject studied have been the social service of Jönköping municipality and the intervention of safe-housing aimed at women who have been, or are subject to violence by person close to them. In our study we have examined local policy within the territory of the intervention and how this policy is implemented. A qualitative method with semi-structured interviews was used in combination with quantitative methods to examine protocols from the social welfare board and an action program named <em>"Skydd och stöd för misshandlade kvinnor och deras barn” [Protection and support for abused women and their children].</em></p><p>The purpose of this study has been to highlight how the social services implemented the local policy of safe-house accommodation in Jönköping municipality from the legitimacy and discretion perspectives. Theoretical concepts used in the study is legitimacy, discretion and implementation. To analyze our data we use the street-level bureaucracy theory (Lipsky 1980). Our survey showed that the intervention safe-house accommodation was not mainly governed by local policy, instead, it was directed by street-level bureaucracy.</p>

Meningsfulla aktiviteter ingår i arbetsterapeutens kompetens och något som arbetsterapeuter bör grunda sina interventioner i. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelse av möjlighet och hinder till meningsfulla aktiviteter hos äldre med hemtjänst i ordinärt boende. Examensarbetet hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare intervjuades. En kvalitativ innehålls-analys resulterade i faktorer som både möjliggjorde och hindrade meningsfulla aktiviteter. Tre kategorier identifierades; ”Den fysiska miljöns betydelse”, miljön kring den äldre påverkade utförandet beroende på om den var anpassad eller inte, om man hade närhet till aktivitet, om man hade möjlighet till transport samt att den varma årstiden möjliggjorde. ”Hindrande Personfaktorer”, kroppsliga begränsningar och mentala begränsningar påverkade möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. ”Organiserade sociala aktiviteter”, kyrkan möjliggjorde aktivitet, hemtjänsten stöttar till viss del och organiserade aktiviteter har lagts ned. Temat ”Det handlar inte om hur gammal man är, utan hur man är gammal” framkom. Samhällets syn på äldre samt äldres internaliserade syn på sig själva påverkar möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen var att möjlighet till meningsfulla aktiviteter påverkas av omgivningsfaktorer och personfaktorer. Denna kunskap bidrar till att arbetsterapeuter kan arbeta för att äldre ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter genom att uppmärksamma de hinder och möjligheter som den äldre upplever. / Meaningful occupations are part of the occupational therapist’s competence and should be the foundation in interventions. The aim was to describe the experience of the possibilities and hindrance to meaningful activities for elderly in ordinary living who has support from home care. The thesis had a qualitative design with semi structured interviews with ten participants. The result showed factors that enabled and disabled the possibility to perform meaningful activities. “The importance of the physical environment”, the environment around the elderly affected the performance due to if it was adapted or not. Activities nearby, transportation as well as light and warmth enabled meaningful activities. “Obstructive personal factors”, physical body factors and mental body factors affected the ability to perform meaningful activities. “Organized social activities”, the church enabled activities, the home care support to some extent and organizations have cancelled activities. The theme “It´s not about how old you are, but how you are old” emerged. Society’s opinion about the elderly and elder’s internalised opinion about themselves affect the possibility to meaningful activities. The conclusion showed that environmental factors and individual factors affected the ability to perform meaningful activities. This knowledge contributes to occupational therapists work to enable meaningful activities for the elderly.

The aim of this study was to examine how staff at homes for care or residence (HVB-homes) work towards helping unaccompanied children to become self-sufficient. The study is based on a qualitative approach and we have done eight semi-structured interviews with staff from different HVB-homes. The study shows how staff in different HVB-homes uses different strategies to create opportunities for the children to integrate into Swedish society as well as the conditions that are necessary for the children to cope on their own. Our results have shown that routines help the unaccompanied children to manage their time efficiently and maintain a functional life with school, health and extra-curricular activities. By executing different tasks on their own such as cooking or doing their own laundry, the children learn to manage on their own. Staff shows the unaccompanied children how Swedish society works as well as the values and norms that exist to aid them in getting accustomed to their new environment. The staff motivates the children to go to school in order for them to acknowledge the beneficial aspects of education and to help develop their language. Trust, security and healthy relations have shown to be a prerequisite to maintain a functional relationship between the unaccompanied children and staff at the HVB-homes. Creating a network for the children by having them join different associations and extra-curricular activities such as soccer has also come to help the children integrate into Swedish society.

The study was conducted among 100 assistant nurses working in six different residential home. The main purpose of the study was to increase awareness of the psychosocial work environment of assistant nurses in retirement home. In order to fulfill my purpose, I have chosen to use three questions: Have the period of employment in the workplace any impact on how the assistant nurses experience the psychosocial work environment? In the future it will become a lack of staff in elderly care. How do those working in elderly care today feel about the future? How important are the manager and colleagues for how assistant nurses are experiencing the psychosocial work environment? In order to answer the questions a quantitative method and a questionnaire has been used. The results were analyzed using SPSS and presented in the form of frequency tables, cross tabulations, chi square test and the sperman rho test. The results showed that the period of employment did not had an impact on the staffs´ experience of the psychosocial work environment. But what proved to be important was whether they felt their work as stressful. Where those who have worked between 3-10 years felt that the duties were more stressful than those with a shorter or longer period of employment.

Det behövs mer forskning kring vad som ger människan goda förutsättningar till livskvalitet i en bostadsmiljö. Social hållbarhet är ett ämne som arkitekturvärlden värnar om mer än någonsin. Målet är att ta fram ett kunskapsunderlag baserat på erfarenheter från brukare, arkitekt samt beställare som kan användas till gestaltning av bostadsområden med flerbostadshus. För att uppnå målet besvaras frågeställningarna ”Hur värderas socialt hållbart boende, enligt arkitekter och beställare, när bostadsområden med flerbostadshus utformas?” samt ”Hur upplevs det som värderas som socialt hållbart, i bostadsområden med nyproducerade flerbostadshus, av brukare?” Frågeställningarna besvaras med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer som tillsammans utgör en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet visar att social hållbarhet kan ses ur olika vinklar. Det är vanligt att se på social hållbarhet ur ett samhällsperspektiv och ur en stads perspektiv i enlighet med vetenskapliga referenser. Som en övergripande sammanfattning är det en byggnads vackra form, utseende och dess funktionsduglighet som vägs in med en rimlig kostnad som skapar ett socialt hållbart boende enligt intervjuer med arkitekt och beställare. Det handlar om en balansgång mellan skönhet, funktion och ekonomi som tillsammans skapar ett boende som håller över tiden och bekräftar människans sociala värdighet. Enligt de som bor på området Nysäter i Mölnlycke som är det studerade objektet, handlar socialt hållbart boende om trivsel, trygghet, privatliv och samhörighet. Tillgång till natur och uteaktiviteter, frisk luft och god grannsämja är andra faktorer som värderas högt. Därmed har socialt hållbart boende kopplingar till både fysiskt greppbara parametrar samt icke fysiska kvaliteter som behöver sammanlänkas med varandra. Det sammanfattande resultatet belyser de väsentliga aspekter som bör inbegripas vid planering av ett nytt bostadsområde för att det ska bli socialt hållbart för de boende. Kunskapsunderlaget följer en logisk ordning från att analysera ett orört område med dess kvaliteter till att analysera hur den privata bostaden ska uppfylla människans behov av välbefinnande. Rapporten är bred i sitt ämnesval även om den begränsas till människans förhållande till bostaden och bostadsområdet i sociala sammanhang, hur individer upplever sin omgivning både i och utanför bostaden. Ytterligare begränsningar hade gjort att en djupare forskning kring ett specifikt tema hade kunnat genomföras. / We need more research about what gives man good conditions for quality of life in a home environment. Social sustainability is a topic that is cherished more than ever in the world of architectures. The goal is to develop a knowledge base based on the experiences of users, architects and clients that can be used for the design of residential areas with apartment buildings. To achieve the goal there are questions to be answered as: "How is socially sustainable housing valued, according to architects and clients, when residential areas with apartment buildings are designed?" and "How are the values of social sustainability perceived, in residential areas with newly constructed apartment buildings, of the residents?" The questions are answered by means of an survey and several of interviews which together constitute a qualitative research. The results show that social sustainability can be seen from different angles. It is common to observe social sustainability from a community perspective and from an urban perspective according to scientific references. As an overall summary it is the beautiful shape and appearance of a building and its functionality weighed in with a reasonable cost that creates a socially sustainable housing according to interviews with architects and clients. It is about balance between beauty, functionality and economy, which together create a housing that lasts over time and confirms the human social dignity. According to those living in the area of Nysäter in Mölnlycke as the studied phenomenon, socially sustainable housing stands for comfort, security, privacy and community. Access to nature and outdoor activities, fresh air and good neighbourship are other factors that are highly valued. Socially sustainable housing has therefore connections to both physical parameters as well as non-physical qualities that needs to be linked with each other. The summarized results highlight the essential aspects that should be included in the planning of a new residential complex for it to be socially sustainable for residents. The knowledge base has a logical order from analyzing an unspoilt area with its qualities to analyze how the private residence must meet human needs for well-being. The Report is wide in its choice of subject tough it is limited to man's relationship to the dwelling and residential area in social contexts, how individuals perceive their environment both in and outside their home. With additional constraints had a deeper research been able to implement on a specific theme.

Bakgrund. Sjuksköterskan/specialistsjuksköterskan har som ansvar att omvårdnaden bygger på forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Ett antal studier visar att det är gynnande för patienten när forskningsresultat används i omvårdnaden. Sjuksköterskorna har dock svårigheter med att använda forskningsresultat även om de inser vikten av användandet. Syfte. Att se vilka hinder och möjligheter det finns för sjuksköterskor, arbetande på särskilda boenden för äldre, att använda forskningsresultat i sitt arbete. Metod. Beskrivande och jämförande design med kvantitativ ansats. Huvudresultat. Denna studie visar att det största hindret, för sjuksköterskor arbetande på SÄBO, i användningen av forskningsresultat är tidsbrist. De minsta hindren var att sjuksköterskan anser att forskning är relevant för deras arbete och att sjuksköterskorna ser värdet som forskningen har för den kliniska verksamheten. En signifikant skillnad kan ses beroende av ålder hur stora hinder man upplever i användandet av forskningsresultat, där yngre sjuksköterskor skattar högre hinder. Underlättande faktorer var en intresserad och positiv ledning, kollegor att diskutera forskning med samt att forskningsartiklar ska vara tydliga och enkla att förstå. Slutsats. För att ge sjuksköterskor större möjlighet till att använda av forskningsresultat i sitt arbete bör det ges tid till dem att göra detta. / Background. The nurse/specialist nurse has the responsibility that nursing is based on research results and proven experience. A number of studies show that it is beneficial for the patient when research results are used in nursing care. Nurses, however, have difficulty using research results even if they realize the importance of the use. Aim. To see what obstacles and opportunities there are for nurses, working in nursing homes, to use research results in their work. Method. Descriptive and comparative design with quantitative approach. Main results. This study shows that the biggest obstacle, for nurses working in nursing homes, in the use of research results, is the lack of time. The smallest obstacles were that the nurse considers that research is relevant to their work and that nurses see the value of research for the clinical activity. A significant difference can be seen depending on age how big barriers you experience in the use of research results, where younger nurses estimate higher barriers. Facilitating factors were an interested and positive management, colleagues to discuss research, and that research articles should be clear and easy to understand. Conclusion. In order to give nurses greater opportunity to use research results in their work, they should be given time to do this.

As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?      This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities.