Bakgrund: Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Forskning som gjorts på vuxna där hundar varit inblandade har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati. Forskning på området visar även att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska effekter, Fysiska effekter samt Socialt välbefinnande. Att spendera tid med en vårdhund kan reducera depression, minska ensamhet och öka den sociala interaktionen. Slutsats: Hundar kan ha positiva effekter på välbefinnandet hos äldre personer på särskilt boende.Nyckelord: Animal assisted intervention, effekt, hund, äldre människor, särskilt bonde. / Background: Nursing theorist Florence Nightingale mentioned in the 1800s the idea of using animals in care. Research done in adults where the dog has been involved has shown positive effects on blood pressure, heart rate and apathy. Research also show that when a human pats an animal the hormone oxytocin is released, which is a soothing hormone that makes us feel good. Longitudinal studies have shown the positive effects of having a dog in long-term care facilities, both stationary and visiting dog. The psychological effects detected were improved mood and experiences of support and security. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the dog's effect on older people living in long-term care facilities. Method: A literary review where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical effects, Psychological effects and Social wellbeing. Conclusion: Dogs can have positive effects on the wellbeing of elderly people living in long-term care facilities.Keywords: Animal assisted intervention, dog, effect, elderly, long-term care facility.

Bakgrund: Undernäring hos äldre är vanligt förekommande. Orsakerna till undernäring är många och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansågs kunskap om undernäring och åtgärder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvästra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys utförd enligt Graneheim och Lundmans metod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att bedömning, åtgärder och uppföljning av undernäring för det mesta fungerade bra, men vissa hinder identifierades. Bland annat behövdes det mer kunskap och kompetens om undernäring. Bristande resurser var ett återkommande problem och det var viktigt med ett gott samarbete mellan olika professioner för att nutritionsarbetet skulle fungera optimalt. Det var viktigt att se helheten och ett enda bedömningsinstrument räckte inte för att göra en bedömning.Konklusion: För att förebygga undernäring måste bedömning ske i ett tvärprofessionellt samarbete och med både ett instrument och den kliniska blicken. För att vidareutbilda personalen och öka matkvalitén behövs mer resurser. / Background: Malnutrition in elderly is common. The causes of malnutrition are many and results in an increased risk of complications and decreased quality of life. In previous research a lack of knowledge about malnutrition and interventions was found and an absence of guidelines was identified. Aim: The aim of the interview study was to investigate nurses’ experience of nutrition assessments, its interventions and follow-up for patients at risk of malnutrition in nursing homes. Method: Interview study with six nurses in a municipality in south west Sweden. Qualitative content analysis was conducted according to Graneheim and Lundman’s method.Result: The result showed that the nurses experienced that assessment, interventions and follow-up of malnutrition was mostly well functioned, but some obstacles were identified. Among other things, more knowledge and competence about malnutrition was required. Lack of resources was a recurring problem and it was important with a good collaboration between different professions for the nutritional work to have an optimal function. It was important to see the whole patient and one single screening instrument was not enough to make an assessment.Conclusion: To prevent malnutrition, assessment must be conducted in a transprofessional collaboration and with both an instrument and the professional judgment. To educate staff and enhance food quality more resources are needed.

En föräldraseparation kan för många barn upplevas som livsomvälvande eftersom det kan medföra en del förändringar, däribland boendesituationen. Det är vanligt att barn efter föräldrars separation antingen endast bor hos en förälder eller bor växelvis. Tidigare forskning har visat att barn som bor växelvis rapporterat bättre mått på hälsa och välmående än de som bor med ensamstående föräldrar. Studier har även påvisat en överrepresentation av barn med hög socioekonomisk status inom växelvisa boendearrangemang. Syftet med denna studie är därmed att undersöka förhållandet mellan socioekonomisk status och barns växelvisa boende samt analysera denna utveckling över tid. Utifrån tidigare forskning är antagandet i denna studie att barn med hög socioekonomisk status är mer sannolika att bo växelvis. Det antas även att utvecklingen av växelvisa boenden inte distribuerats jämnt över sociala skikt.   Studien använder Stockholmsenkätens datamaterial från nio olika mättillfällen. Urvalet består av elever i årskurs 9 i Stockholms län, som antingen bor med båda föräldrar, växelvis eller enkom hos en förälder. Det slutgiltiga urvalet omfattade 56 905 individer. Inledningsvis presenteras deskriptiv statistik över studiens centrala variabler. Med hjälp av deskriptiv statistik, logistiska regressionsmodeller och interaktionsanalyser prövas studiens hypoteser. Resultaten visade att det finns ett signifikant samband mellan växelvis boende och socioekonomisk status. Det är vanligare för barn födda i Sverige med medelutbildade och icke-arbetslösa föräldrar att bo växelvis. Vidare skiljer sig utvecklingen av växelvis boende åt utifrån studiens undersökta kategorier.

Idag utgör den digitala tekniken en naturlig del av människors liv och används på bred front i samhället. Den omfattande teknikanvändningen kan ur flera hänseenden betraktas som positiv, men anses även ha banat väg för en ny form av våld. Digitalt våld definieras idag som en egen genre men kan även ses som en förlängning av redan existerande våldsformer. Den gemensamma nämnaren för det digitala våldet är att det möjliggörs genom digital teknik, vilket kan innebära särskilda utmaningar då det kan utövas oberoende av tid och rum. I föreliggande uppsats undersöks mäns digitala våld mot kvinnor med syfte att undersöka och analysera hur problemet kan beskrivas och förstås av medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. I arbetet söks även svar på vilka behov och utmaningar som kan ses i relation till det digitala våldet, liksom vilka eventuella fördelaktiga aspekter den digitala tekniken kan ha för våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen har en genomgående kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. De teoretiska utgångspunkter som används i arbetet är den strukturella feministiska förklaringsmodellen samt begreppet Coercive Control. Utifrån det empiriska materialet har ett antal meningsbärande teman identifierats vilka i resultatet presenteras i relation till uppsatsens centrala frågeställningar. I den analyserande diskussionen kopplas resultaten till teori och tidigare forskning där utrymme också lämnas för studieförfattarnas egna tolkningar. Uppsatsens resultat visade att det digitala våldet kunde omfatta ett stort antal metoder vilka ofta utfördes i syfte att kontrollera kvinnan. Det digitala våldet kunde vidare förstås som en del av ett större system och som ett strukturellt betingat fenomen. En utmaning som beskrevs i relation till det digitala våldet var teknikens snabba utveckling som ställde krav på särskilda kunskaper inom kvinnojourer och skyddade boenden men även på ett mer generellt plan i samhället. Det framgick även hur det kunde vara svårt att säkerställa kvinnornas säkerhet utan att begränsa deras användning av digital teknik vilket vi förstod som ett etiskt dilemma. Slutligen visade resultatet hur den digitala tekniken kunde ha många fördelaktiga aspekter, och hur den inte sällan kunde fungera som en hjälpande hand för våldsutsatta kvinnor.

Under de senaste åren har våld i nära relationer och hur våldet kan motarbetats fått ett allt större fokus. Forskning har visat att våldsutsatta mödrar är särskilt utsatta och att barn som bevittnat våld i hemmet är i stor risk att utveckla psykiska och fysiska hälsoproblem, även om barnet själv inte utsatts för våldet direkt. Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga den forskning som finns om familjer som utsattas för våld i nära relation, är i behov av skyddat boende och om hur deras livssituation ser ut före och under placering på skyddat boende. Detta genomförs med forskning utförd i Sverige och publicerade mellan åren 2010–2022.    Genom en riktad innehållsanalys visar studiens resultat på att livssituationen och behoven hos våldsutsatta mödrar och deras barn varierar kraftigt samt att professionella som arbetar i anslutning till denna målgrupp kan erbjuda stöd med olika anpassningar, trots vissa begränsningar. Resultatet presenteras utifrån dessa barn och mödrars behov och livssituation, arbetsrelaterade utmaningar för de myndigheter och organisation som möter våldsutsatta samt förändringar som skett under corona-pandemin och när det inte finns plats på ett lämpligt skyddat boende.    Utifrån studiens teoretiska referensram BBIC förs en diskussion av studiens resultat. Med ett fokus på våldsutsatta föräldrar och deras barn som bevittnat våld i hemmet diskuteras barnets utveckling, förälderns förmåga, familj och miljö samt professionellas arbete med att underlätta samtliga av dessa punkter. Studiens slutsats är att professionella bör arbeta för att minska de organisatoriska hinder som finns och öka anpassningar efter våldsutsatta mödrars och deras barns individuella behov och livssituationer.

Bakgrund: Närstående spelar en viktig roll även då en familjemedlem bor vid ett särskilt boende för äldre. Många äldre som bor på särskilt boende anses vara i livets slutskede och stor del av vården som ges kan anses vara palliativ i sin karaktär. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård på särskilt boende för äldre. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i två olika databaser: PubMed och Psycinfo. Artiklarna har kvalitetsgranskats och artiklarnas resultat har analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att god information och kommunikation är väsentligt, Att förtroendefulla relationer är betydelsefullt, Att möta otillräcklig vårdsamordning, samt Att känna ett ansvar för vården. Konklusion: Närstående rapporterade både god vård, och brister i vården som påverkade deras eget välmående. Brister i vården handlade om otillräckligt engagemang från vårdpersonal vilket kan orsaka ett onödigt lidande. God vård beskrevs som goda relationer till personalen som både såg den närstående och den äldre.

Our population are ageing. As this happens more people will be in need of longterm care facilities. We now know that some elderly people with certainbackground factors are more likely to be injured or sick. One of the four biggestbackground factors is fall propensity. Most of the reported falls come from longterm care facilities, approximately 60 % of the care takers in long term carefacilities fall one time or more each year. Earlier studies has shown that physicalactivity can lead to improved balance and decreased fall propensity. This literaturereview intended to investigate suitable types of physical activity to decrease thenumber of falls of people living in long term care facilities, by illustrating theeffect of physical activity, intrinsic risk factors and fall frequency. A literaturereview of quantitative studies was made. The result of the study was that onesingle training program is probably not suitable for all elderly living in long termcare facilities. Simplified Tai Chi is possibly suitable more mobile elderlies andSun-style Tai Chi suites the ones with a risk factor for falling. Some programs,like performing the training program while sitting down, is probably morefavourable for those in need of transport assistance. / Vi får en allt äldre befolkning. I takt med att befolkningen åldras kommer antaletäldre, med behov av särskilt boende, att öka. Man vet idag att vissa äldre medspeciella bakgrundsfaktorer har en större risk att drabbas av sjukdom och skada.En av de fyra största bakgrundsfaktorerna som medför hög risk för sjukdom ochskada är fallbenägenhet. Fall är mest rapporterade inom särskilda boenden, cirka60 % av vårdtagarna inom särskilda boenden drabbas årligen av ett eller flera fall.Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet kan leda till en förbättrad balans ochminskad falltendens. Litteraturstudien ämnade att undersöka lämpliga former avfysisk aktivitet för att minska fall hos äldre i särskilt boende, genom att belysafysisk aktivitets effekt på inre riskfaktorer samt fallfrekvensen. En litteraturstudieav kvantitativa studier gjordes. Resultatet som framkom föreslår att ett och sammaträningsprogram förmodligen inte passar alla äldre. Förenklad Tai Chi passarmöjligen de äldre som är mer mobila och Sun-style Tai Chi passar de som harnågon riskfaktor för att falla. En del program, som exempelvis att utföraträningsprogrammet sittande, är möjligen mer fördelaktigt för de som är i behovav assistans vid förflyttning.

The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well–functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self–government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency. The leader´s ability to acknowledge and to use all the special interests of the group is vital for the groups efficiency. Even when the leader is not present, the unit worked sucsessfully. Much of this can be explained by the many routines, which the staff have created together. Clear roles in the group with distinct responsibilities give many positive effects, such as being the one who knows most within a certain area. The individual person grows with responsibility.

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet. Syftet är att belysa rummets betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende och svara på frågeställningen: vad i rummet skapar livskvalité hos personer med demenssjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod användes som underlag. Artiklarna hittades i CINAHL, Science Direct, Pubmed och Psykinfo. Resultatet visar att rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. De fysiska, sociala och psykiska rummen samverkar med varandra, och bildar individens upplevda livskvalité. / Half of all people with an age above 90 are diagnosed with dementia, and the incidence of dementia increases with age. Dementia reduces our cognitive functions, which can negatively impact our ability to interpret information and orientation. Also memory, speech and thinking abilities may be affected. Space is of significant importance to people with dementia. Being able to recognize objects, orientate in the environment and successfully interpret information is of great importance for people’s well-being. The purpose of the study is to shed some light over the significance of space for people with dementia living in nursing homes, and to answer the following question: which factors in space create life quality for people with dementia? As method a literature study has been used where ten articles with both quantitative and qualitative methods represent the basis of the study. Articles were gathered from CINAHL, Science Direct, Pubmed and Psykinfo. The results show that space is highly important for people with dementia. The physical, social and psychological space interacts with each other and forms the perceived life quality for the individual.

Fall och dess följder är ett stort folkhälsoproblem i hela världen. Sjuksköterskans preventiva insatser för att förhindra fall är en av de många viktiga förebyggande insatserna i sjukvården. Med tanke på att andelen äldre ökar i Sverige och allt fler äldre bor kvar hemma, där en stor del av fallen sker, gjordes en litteraturstudie för att undersöka vad en sjuksköterska i hemsjukvården kan göra för att minska riskerna för fall. Det visade sig att användandet av höftskyddsbyxor, träning av balans- och muskelstyrka och utbildning var de mest framgångsrika åtgärderna. / Fall and its consequences is a great problem in the public health all over the world. The preventive effort from nurses to reduce falls is one of many important actions in nursing. Because of the increasing amount of older in Sweden and the older living longer in their own homes, where most of the falls take place, a systematic review was made to examine what a nurse in public health service could do to decrease the fall risk. It appeared that use of hip-protectors, training of balance- and muscular strength and education seems to be the most successful actions.