<p>Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.</p>

Ungdomskriminalitet är ett ofta förekommande problem i dagens samhälle. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse av de individuella och sociala förhållandena av ett kriminellt beteende bland unga män. Studien genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet insamlades genom narrativa intervjuer. Fokus lågiggerigger på fem unga mäns livsberättelser om barndomen, tonåren, kriminaliteten och framtiden. För att få en djupare förståelse av de riskfaktorer som ligger till grund för ungdomskriminalitet jämfördes det empiriska materialet med tidigare välkända riskfaktorer.   Under intervjuerna har det lyfts fram olika riskfaktorer som kan ha bidragit till att ungdomarna i studien har utvecklat ett kriminellt beteende. Riskfaktorer som framkom under intervjuerna var att ungdomarna är födda i en familj där familjemedlemmar lider av psykiska funktionsnedsättningar eller i en familj där föräldrarna saknar effektiv föräldraförmåga, påverkan av grupptryck och/eller bosatta i ett område med låg socioekonomisk status. Även olika motiv som till exempel pengar, popularitet bland jämnåriga, makt och kontroll kan har varit bidragande till ett utvecklande av ett kriminellt beteende.   Utifrån frågeställningarna kan man dock inte ange en entydig faktor till varför ungdomarna begår brott. Däremot kan ett samspel mellan olika faktorer utlösa ett kriminellt beteende hos en ung individ. Dessa faktorer kan vara uppväxtförhållanden, umgängeskretsen och resurssvaga bostadsområden. Informanterna har erhållit olika erfarenheter av livet under sin uppväxt. På så sätt fick forskarna ett brett perspektiv på olika faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av ett kriminellt beteende.

I den här uppsatsen undersöks fem olika boendesegregationsindex som används för att beräkna och skildra graden av boendesegregation i samhället. Syftet är att studera hur index påverkas av slumpmässigt genererade befolkningssammansättningar av inrikes och utrikes födda, samt hur tre olika geografiska indelningar av ett område påverkar utfallet av utvalda index. Uppsatsen utförs med kvantitativ metod och deduktiv slutledning. Det data som samtliga index beräknas på är syntetiskt framtagen baserad på information om hur andelarna inrikes och utrikes födda ser ut i Sveriges tre största kommuner. Mätområdet utgörs av en hypotetisk stad som delas in på tre olika sätt varpå samtliga index testas. Beräkningar och analyser görs på stickprov för respektive index och geografisk indelning. Stickproven består alla av ett hundra element och är framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval ur en teoretisk oändlig population simulerade befolkningssammansättningar. Den geografiska effekten undersöks genom MAUPs två delproblem, Scale Effect och Zoning Effect. Utifrån studiens resultat har följande slutsatser dragits. (1) Den slumpmässiga sammansättningen av befolkningen i den hypotetiska staden påverkade generellt index väldigt lite och låg spridning av resulterade indexvärden uppmättes för många av stickproven. De undantag som påvisades var för The Entropy Index och The Dissimilarity Index. (2) Scale Effect har stor påverkan på hur samtliga index uttrycker sig samtidigt som Zoning Effect uteblir för respektive index som testas. (3) Lägre grad av segregation uppvisas då upplösningen av den geografiska informationen är lägre.

Att sträva efter en hållbar samhällsutveckling sett till ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter är en målsättning som ges stor tonvikt inom svensk politik och planering. Den påtagliga boendesegregationen som präglar det svenska samhället utgör dock ett problem i arbetet för att nå den sociala hållbarheten, vilket inte minst tydliggörs genom att det varit en fråga på den politiska agendan sedan 1970-talet. För att försöka minska segregationen eftersträvar kommuner ofta att skapa blandade bostadsområden, planera för mötesplatser samt bygga bort barriärer mellan olika stadsdelar för att öka integrationen och minska både geografiska och sociala avstånd mellan människor. Sedan avregleringen på bostadsmarknaden har de privata aktörernas roll i bostadsförsörjningen ökat, vilket resulterat i att nya bostadskoncept etablerats i Sverige. Undersökningsobjektet för denna studie, nämligen gated communities, utgör ett av de allra senaste koncepten. Det finns många varianter av gated communities runt om i världen, men en generell beskrivning är att det rör sig om bostadsområden som hägnas in med hjälp av fysiska barriärer så som murar, stängsel eller grindar. Bostadskonceptet är väletablerat i exempelvis USA och Sydamerika, men på den svenska bostadsmarknaden har det ännu inte slagit igenom. Under andra halvan av 2000-talet har det dock byggts ett antal inhägnade bostadsområden runt om i landet, vilket skapat en medial debatt kring huruvida gated communities kan komma att se en framtida utveckling även i Sverige.  Detta masterarbete syftar till att undersöka och analysera vad gated communities kan komma att innebära för den socialt hållbara bostads- och samhällsutveckling som politik och planering strävar efter att uppnå. Syftet är också att undersöka hur ett antal kommuner i deras strategiska arbete ser på bostadskonceptet och vilka konsekvenser som en ökad utveckling kan medföra. Detta har undersökts genom en flerfallstudie, där två bostadsområden och två kommuner utgör fallen i studien. Empirin i studien, vilken i huvudsak kommer från intervjuer med politiker, planerare och byggherrar samt genom dokumentstudier av olika planhandlingar, har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att inhägnade bostadsområden i en svensk kontext existerar i två former, nämligen inhägnade bostadsrättsområden och exklusiva gated communities där boende ges privat tillgång till funktioner och service. Studiens huvudsakliga slutsats är att båda formerna skapar ytterligare en dimension till den rådande boendesegregationen genom att fysiska barriärer förs upp och förtydligar gränser i rummet som tidigare endast varit mentala. Exklusiva gated communities som riktas åt socioekonomiskt starka grupper och erbjuder funktioner som parker, lekplatser och andra fritidsaktiviteter riskerar att minska dessa gruppers incitament till att nyttja de offentliga mötesplatserna som kommunerna skapar i förhoppning om att få olika befolkningsgrupper att mötas. En ökad utveckling av gated communities riskerar därmed att skapa ännu tydligare ”vi och dom” – uppdelningar i samhället och utmana de svenska strategierna som använts för att försöka minska boendesegregationen sedan 1970-talet. Trots detta visar studien även att det finns ett visst kommunalt intresse i bostadskonceptet, vilket kan bero på att kommuner kan öka sina skatteintäkter och göra kostnadsbesparingar genom etableringen av gated communities.

A Sustainable growth of Umeå city : with regards to the housing market All municipalities in Sweden have their own planning sector and are in charge of controlling and deciding how they want to develop the city. A crucial part of the municipality planning is involving ecologic, social and economic sustainable components to it. In the best of both worlds, all of them would balance each other and a sustainable municipality would be reached. This is extremely hard to reach in real life though, the planners must take in accountability the guidelines from the laws and political documents that is above their own opinions. One common factor a lot of scientist and planners have in common when it comes to achieving a sustainable city is through urban densification. The aim of this study is to examine Umeå municipality’s vision of sustainable growth of the Umeå city in comparison to the housing supply and the current housing market. How Umeå municipality is working against segregation in their urban planning will also be examined. The study will be answered through literature studying of scientific articles, government- and Umeå municipality documents. Statistics from SCB, Boverket and Umeå municipality will complement the data and show patterns in the urban structure of Umeå, which some of it will be compared to statistics about Sweden in general. The study shows differences between some districts in the municipality regarding socioeconomic and sociodemographic factors. The statistic shows that Umeå municipality has some work to do when it comes to segregation and cramped accommodation. But their vision of the city in regards of sustainable growth is showing through the statistics, for example in which districts they are building the most to achieve an urban densification and the mixed supply of tenure. The result implies that Umeå municipality is working and doing a good job achieving a sustainable growth of the city and are at the same time aware of some problems they want and need to fix.

Sverige har under många år tagit emot nyanlända från världens alla håll och är idag en av de länder vars utlandsfödda befolkning ökar. Detta har i sin tur fört med sig både möjligheter och svårigheter när bland annat boende och arbete är i fråga. Denna uppsats behandlar integration och segregation med fokus på just arbete och boende för vuxna nyanlända personer i Sverige, i kommunerna Malmö och Kristianstad. Tidigare forskning beskriver svårigheterna för nyanlända att integreras i det svenska samhället, det omfattar bostadsbrist vid bosättning, segregation och diskriminering på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det finns goda möjligheter för vuxna nyanlända att integreras både vad gäller arbete och boende, detta är dock inte alltid långvarigt eftersom bristerna som uppstår är problematiska och ansträngande att ta itu med. / For many years, Sweden has received new arrivals from all over the world and is today one of the countries whose foreign-born population is high. This, in turn, has brought both opportunities and difficulties among many things where housing and work are involved. This essay addresses integration and segregation with a focus on specifically work and housing for newly arrived persons in Sweden, followed by Malmö and Kristianstad. Previous researches describes the difficulties for newcomers and to be integrated into the Swedish society, which includes discrimination in the labor market, housing shortages during residence and segregation. The results shows that there are good opportunities for new arrivals to be integrated both systematically and socially but that this is not always long-lasting as the shortcomings that arise are problematic and strenuous to deal with.

Sammanfattning  Utgångspunkten i studien är att belysa problematiken kring skolsegregationens påverkan på elevers skolresultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samt skolnämnden upplever skolsegregation. Studien har en teoretisk ansats där Bourdieus teorier om kapital, fält och habitus appliceras på resultatet. Vi använder en kvalitativ metod i studien, som baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sex stycken rektorer som verkar inom en segregerad stad, samt en representant från skolnämnden i samma kommun. Samtliga informanter, stadens namn samt områden i staden är alla anonymiserade. Insamlad empiri har transkriberats och reducerats inför analysarbetet. Vår slutats utifrån det bearbetade resultatet är att aktörer finner förklaringarna främst i boendesegregationen och det fria skolvalet. Det kapital som värdesätts i skolan är det svenska språket. För att motverka segregationen krävs kompensatoriskt arbete i verksamheten. Ansvariga för motverkande av segregation återfinns på en politisk nivå, medan skolsegregationens effekter kan motverkas på skolnivå.

This study aims to examine the extent of residential segregation in Umeå by describing differences in socioeconomic structure between urban districts. Furthermore, the study also aims to analyse how Umeå municipality is considering residential segregation in their plans for urban development and how this can affect the extent of the segregation. In order to present the socioeconomic differences between the urban districts in Umeå statistics showing income, education and employment was used. Information about the municipal priorities regarding the development of the urban environment was gathered by reading and analysing municipal documents that is used to guide physical planning in the city. The results of the study show that there are differences in the socioeconomic structure of Umeås urban districts. These differences show that residential segregation is an occurring phenomenon in Umeå since residents with different characteristics are living separated from each other. Results gathered by studying and analysing the municipal documents show that Umeå municipality prioritises sustainable growth and want to condensate the city in order to achieve a mixed supply of housing in attractive locations with different sizes, prices, and forms of tenure. Thus, the results imply that Umeå municipality has a good chance of reducing the residential segregation of the urban districts in the future.

This study delves into the relationship between residential segregation and social sustainability in the municipality of Eskilstuna, Sweden. The question posed to the municipality is whether this interpretation influences its relationship with disadvantaged areas such as Årby. The study encompasses various forms of residential segregation and aims to explore the negative effects of segregated conditions in the municipality. In other words, are the current measures misdirected? By shedding light on these aspects, the thesis aims to contribute to a deeper understanding and management of social and urban planning challenges to promote a more socially sustainable and inclusive societal development.  To interpret social sustainability in the municipality, I utilized the "What's the Problem Represented to Be?" (WPR) method, introduced by Carol Bacchi, as a form of text analysis. This method offers an open interpretation of the problem of residential segregation, providing insight into how the problem is represented in the municipality's policy documents and the underlying societal issues. This analysis is structured around three selected WPR questions developed by Bacchi. The study represents the issues surrounding disadvantaged areas as mentioned by the municipality, considering social, economic, and criminological conditions. These issues are discussed based on Eskilstuna municipality's interpretation of equitable health, which closely aligns with the concept of social sustainability, thereby guiding the municipality's and police's focus areas. Grounded in theories such as social sustainability (Fell &amp; Guziana, 2016), stigmatization (Wacquant, 2010), and unity in diversity (Young, 1999), the study reveals efforts toward social sustainability in the municipality. The municipal board often endeavors to promote safety and inclusion, aiming for favorable local environments concerning social, economic, and criminological conditions. These mentioned conditions mirror the theories upon which our study is based. Therefore, this study contributes to an enhanced understanding of the complex dynamics between residential segregation and social sustainability in urban development.

Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt land med många olika etniciteter i samhället. Denna utveckling har resulterat i att det råder uppdelning av folkgrupper. I denna studie har vi valt fokuserat på den etniska boendesegregationen som råder i många delar av landet. För att kunna genomföra studien har vi valt att begränsa oss till stadsdelen Norrby i Borås. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som främst kan förklara att komplexa samverkansprojekt blir framgångsrika respektive problematiska. Tillit och samverkan sammankopplas till studien genom detta syfte för att bilda en förståelse om hur samverkan och tillit i komplexa nätverk med många aktörer och andra individer kan gå till. För att kunna genomföra studien har vi fördjupat oss i hur Borås Stad implementerar sina intentioner och åtgärder för att minska den etniska bostadssegregationen på Norrby. Studien inkluderar en kvalitativ forskningsstudie med kvalitativa intervjuer av olika aktörer i Borås Stad. Resultatet visar att det föreligger olika faktorer som påverkar framgångarna och motgångarna i samverkansprojekt. De faktorer som påverkar framgången är att aktörerna stödjer varandra i samarbetet, visar öppenhet och ömsesidighet, är faktorer som främjar både tillit och samverkan. Ytterligare faktorer som också främjar skapandet av tillit i samverkan är att parterna hanterar sina ansvarsområden och låter de andra aktörerna, men också invånarna vara delaktiga i samverkan. De hämmande faktorerna är bland annat brist på resurser i samverkan vilket leder till att det inte går att utföra löften. Att arbeta med integration är också ett omfattande arbete vilket har lett till att ansvar och engagemang i samverkan kräver konstant ingripande. Slutligen utgörs de sista faktorerna av att det förekommer en brist på kommunikation och ömsesidighet mellan aktörerna såväl som invånarna och att vissa aktörer uppfattas bli passiva. / Today, Sweden has developed into a multicultural country along with several different ethnicities in the urban community. This development has resulted in a state of fragmentation in the community. In this study, we choose to focus on the ethnic residential segregation that occurs all over the country. In order to accomplish this study, we also choose to confine ourselves to the urban district Norrby in Borås. The purpose of this study, is to research what factors that mainly can explain why complex collaboration projects turns out to be successful or problematic. Trust and collaboration are linked to the study through this purpose in order to create an understanding of how collaboration and trust in complex networks involving a great number of participants and other individuals could appear. In order to accomplish the study, we have immersed in how City of Borås implements their intentions and interventions in order to reduce the ethnic residential segregation in Norrby. The study includes a qualitative research study, together with qualitative interviews from different participants in Borås. The results show that it exists different factors which influence both prosperity and setbacks in projects of collaboration. The factors influencing prosperity, is that participants support each other in the collaboration, shows openness and reciprocity towards each other. These are factors which improve trust and collaboration. Other factors that also improve the creation of trust in collaboration is that the parties handle their area of responsibility and allow the other participants, but also the residents to be a part of the collaboration process. The repressive factors are among other, a lack of resources in the collaboration process, which leads to promises being broken. Working with integration is also a comprehensive task, which have resulted in responsibility and commitment in collaboration requires constant intervening. Finally, the last factors consist of the fact that it occurs a lack of communication and reciprocity between the participants, as well as between the residential and some participants whom are being perceived passive. This thesis is written in Swedish.