Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.

I denna uppsats har vi ämnat att öka förståelsen för hur människor påverkar segregationen genom sina egna preferenser. Vi har undersökt hur halmstadsbor resonerar kring segregationen i Halmstad och kring sina egna och andra bostadsområden i staden. Eftersom social blandning är ett ledande begrepp inom svensk stadsplanering har vi även haft som syfte att förstå hur halmstadsbor ser på detta i ett bostadsområde och om det är önskvärt eller inte. För att ta reda på det har vi genom en kombination av enkäter och intervjuer med halmstadinvånare samlat in empiri. Bearbetningen av empirin har utgått från en hermeneutisk metodologi och analysen har genomförts med hjälp av följande sociologiska teorier: Jenkins identitetsteori, Mays teori om tillhörighet, Goffmans stigmatiseringsteori, Wilkinson och Picketts definition av det sociala värderingshotet samt Lidskogs teori om det offentliga rummet och det mångkulturella samhället.Resultaten visar att segregationen i Halmstad till stor del är sammankopplad med strukturella faktorer såsom ekonomi och arbets- och bostadsmarknaden. Samtidigt är det också tydligt att sociala frågor som rör bland annat trygghet och social identitet är avgörande för en individs val av bostadsområde. Även bostadsområdenas rykten och vilken grad av tillhörighet individen har till området är faktorer som väger tungt. Resultatet visar även att en självvald segregation finns i staden, där människor aktivt väljer bostadsområden med likasinnade invånare. Den självvalda segregationen grundar sig i hur olika grupper på olika sätt skapar identiteter och känslor av platstillhörighet och trygghet. Trots att våra intervjupersoner och respondenter såg social blandning som något önskvärt uppmärksammades problem med att implementera det i praktiken av såväl ekonomiska som sociala anledningar. Det handlade bland annat om höga bostadspriser och konflikter mellan och rädsla hos olika sociokulturella grupper. / There is a big gap in knowledge when it comes to how segregation is influenced by people’s own preferences, which is what we aim to shed light on in this study. Since social mix is a leading concept amongst policy makers in Sweden we also wanted to study whether residents of Halmstad want to live in socially diverse neighbourhoods or not.This study investigates how residents of Halmstad reason about the city’s segregation and the city planners’ use of social and housing mix to combat the residential segregation. Through 106 surveys we determined the main themes of segregation and social mix, which we then where able to explore by using 6 interviews with locals. Our empirical findings were analysed with the help of the following sociological theories: Jenkin's identity theory, May’s theory of belonging, Goffman's stigma theory, Wilkinson and Pickett's definition of the social evaluative threats and Lidskog's theory of public space and the multicultural society.Our findings show that the segregation in Halmstad is largely linked to structural factors such as the economy and the labor and housing market. It is however clear that social and cultural issues related to the feeling of safety, rumors, social identity and different senses of belonging are crucial for the choice of one's residential area. Furthermore, it also shows that a self-chosen segregation exists in the city, where people actively choose residential areas where like-minded residents live. The self-chosen segregation is based on how different groups create their identities and a sense of belonging and safety in different ways. Although our interviewees and respondents saw opportunities in social mix they also problematised the implementation of social mix in a neighbourhood. They argued that economical aspects, such as the housing prices, and social aspects, such as conflicts and fear among different socio-cultural groups, hindered the process of creating social mix.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.

Många svenska städer står idag inför utmaningen att dämpa de negativa effekterna som uppstår från den ökade segregationen. Det finns en tydlig rumslig åtskillnad mellan personer med olika socioekonomiska förutsättningar vilket påverkar individens valmöjligheter att arbeta, utbilda eller bosätta sig var hen vill. Syftet med detta arbete är att undersöka, genom en fallstudie, hur arbetet i Linköping ser ut för att motverka boendesegregationen i staden. Genom kvalitativa intervjuer med personer, involverade i segregationsfrågan, har detta undersökts med den fysiska miljön och organisatoriska åtgärder som utgångspunkt. Studien visar att genom tydlig tvärsektoriell samverkan och blandade bostadsmiljöer möjliggörs förutsättningarna för en blandad befolkningssammansättning, men att det krävs ett mångsidigt ansvar från alla individer för att minska stigmatiseringen kring utsatta områden. / Many Swedish cities face the challenge of mitigating the negative effects that arise from the increased segregation. There is a clear spatial segregation between people with different socio-economic backgrounds which affects the individual's choices to work, education or live wherever they want. The purpose of this study is to investigate, based on a case study, how measures are taking place in Linköping to counteract increased housing segregation. Through qualitative interviews with people involved in the segregation issue, the subject has been investigated with the physical environment and organizational actions as a starting point. The study shows that through cross-sectoral cooperation and incorporating mixed housing environments the conditions for a mixed population are made possible, but that responsibility is required from all individuals to reduce the stigma around the vulnerable areas.

Den politiska tilliten är fundamental för ett politiskt välfungerande system. Den politiska tillitens ursprung är välstuderat, men trots detta råder det oenighet inom forskning kring dess ursprung. Tidigare forskning har framför allt fokuserat på de institutionella och kulturella teorierna för att förklara den politiska tillitens ursprung, men nyligen genomförda studier pekar på att det även finns en geografisk dimension som påverkar tilliten. I uppsatsen undersöks om det finns ett samband mellan den geografiska dimensionen och politisk tillit i Sverige. De geografiska dimensionerna som studeras är boendesegregation samt stad och land. De teoretiska utgångspunkterna består av teorier om centrum och periferi, som även kan appliceras på klyftorna mellan stad och land. Sambandet mellan den geografiska dimensionen och politisk tillit testas genom multivariat regressionsanalys. Undersökningen baseras på data från SOM-undersökningen 2020 samt data konstruerad av Delmos och SCB som synliggör hur olika områden förhåller sig till varandra med avseende på socioekonomisk status. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan att bo i större städer och politisk tillit men att boendesegregation inte påverkar den politiska tilliten. Uppsatsens resultat kan bidra med ökad förståelse kring den politiska tillitens ursprung.

The purpose of the study is to create an understanding of the continued stratification within the school in relation to the school choice. Through understanding parents' motives behind choice and non-choice of a segregated school and differences between those motives. The study is qualitative interview study based on eight interviews with parents that live in a segregated area and have children that go to elementary school. This segregated area is in a medium sized city in Sweden. Theories that have been used are Jenkins social identity, Skegss disidentification and respectability and Marinis social values and norms. The results of study show that parents justify both choice and non-choice of school with what they consider to be the right social context for their children. It is important what student composition the school has for their children to feel group affiliation, but also because there is a fear of exclusion. As for differences in motives, parents choose to not choose the nearby segregated school because they do not want to be associated with the notion that exists about the area´s parents. This shows that the free choice of school can also be understood based on the parents´ identity- creating practices.

En av samhällets stora frågor är hur den ökade segregationen kan motverkas och förebyggas. Den förstärkta segregationen innebär ett utökat avstånd mellan individer, bostäder och samhällsservice som vidare leder till ökade ojämlikheter mellan individer, och kan ses som ett resultat av hur våra samhällen är gestaltade. Studien utgår från Motala kommun och syftar till att undersöka hur boendesegregation kommer till uttryck i nationella respektive kommunala strategier, samt vilka möjligheter och utmaningar som identifieras med aktuella insatser utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta görs med utgångspunkt från följande begrepp som alla är centrala för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås: helhetssyn, samband, variation, identitet, inflytande. Med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer framgår det att de kommunala strategierna i stor utsträckning speglar de nationella strategierna. Det framgår även att kommunen saknar ett helhetsperspektiv i sitt segregationsarbete och att en socialt hållbar stadsutveckling därmed blir svår att åstadkomma i flera avseenden. / One of society's biggest questions is how the growing segregation can be countered and prevented. The reinforced segregation implicates an increased distance between individuals, housing and community services which further reinforce inequalities between individuals and can be seen as a result of the way our societies are shaped. This study is based on the municipality of Moala and aims to investigate how residential segregation is expressed in both national and municipal strategies, as well as what opportunities and challenges that are identified with current efforts from a social sustainability perspective. This is done on the basis of the following concepts which are central to achieving a sustainable urban development: holistic view, connection, variation, influence, identity. By using document analysis and interviews it appears that the municipal strategies largely reflect the national approach. It also appears that the municipality lacks an overall perspective in their segregation work and that a socially sustainable urban development therefore is difficult to achieve in several respects.

Forskningsämnet boendesegregation har på senare år kommit att få en allt större roll inom den svenska segregationsdiskussionen. Uppsatsen är en litteraturstudie som diskuterar hur forskare studerar och har studerat begreppet boendesegregation, hur den synliggörs, varför den uppstår och vilka konsekvenser den ha på individer.Genom att koppla ihop den rådande diskussionen kring boendesegregation, grannskapseffekter, stigmatiseringsprocesser samt blandad boendemiljö med empiriskt material från två fallstudieområden i Botkyrka Kommun, ämnar den här uppsatsen studera konsekvenser av boendesegregation.Resultatet av fallstudien och litteraturstudien har visat upp ett komplext forskningsläge där det, dels går att finna forskare som använder teorin om grannskapseffekter som utgångspunkt i sin forskning, medan det å andra sidan finns skeptiker som pekar på empiriska brister vad gäller beläggen för existensen av grannskapseffekter.I fallstudieområdena har det kunnat noteras relativt stora skillnader mellan den socioekonomiska karriären för unga vuxna i de båda områdena. Antydan till en exogen effekt av boende i områdena, har noterats, men i en studie av denna karaktären har inte ett orsakssamband mellan boendeområdet och invånarnas socioekonomiska karriär helt kunnat fastställas. / The research regarding residential segregation has in recent years come to play an increasingly large role in the debate concerning segregation in Sweden. This paper is a literature study which discusses how researchers both have studied and are studying the conceptofsegregat ion,howsegregat ionismadevisible,whyitoccursa ndwhat consequences it may bring.By connecting the current discussion of residential segregation, neighbourhood effects, stigmatisation and mixed residential environments with empirical data from two case study areas in Botkyrka Kommun in Sweden, is the intention of this paper to study the consequences of residential segregation on inhabitants.The result of the case study and the literature study has shown a complex research area, whereas you on one hand can find researchers who uses the neighbourhood effect as a basis in their research, while on the other hand there are some sceptics who points at empirical shortcomings for the evidence of the existence of neighbourhood effects.Furthermore it has been possible to detect relatively large differences between the to case study areas, when it comes to the socio-economic career of young adults. Traces of an exogenous effect have been spotted, but the study has had difficulties in proving a cause-and- effect connection between the residential area and its inhabitants socioeconomic career.

Denna studie – Integrationens mosaik – är en kvalitativ innehållsanalys som undersöker boendesegregationen i Limhamn Sjöstad i Malmö, med fokus på stadens strategier för att skapa blandat boende. Syftet med denna studie är att undersöka boendesegregation och hur blandat boende kan påverka samhällsintegrationen. Genom att tillämpa utvalda teorier som - grannskapseffekterna, social distance och white flight – strävar studien efter att belysa orsakerna till boendesegregation. Genom att analysera uttalanden från invånare i Limhamn Sjöstad kan vi se hur olika fenomen och attityder bidrar till och upprätthåller bostadssegregationen. Uttryck för otrygghet, social distans och kulturellt motstånd visar på de komplexa dynamikerna som präglar bostadsmarknaden och samhällsstrukturen. Resultaten visar att blandat boende kan ha många positiva effekter på längre sikt, inklusive minskad segregation, ökad social sammanhållning och skapande av jämlika ekonomiska förutsättningar. Komplikationer som socioekonomiska skillnader och kulturella normer förekommer, vilket kan leda till fortsatt segregation trots närvaron av blandat boende. En viktig slutsats är att Malmö stad behöver implementera åtgärder som främjar inkludering och samexistens över hela staden, inklusive investeringar i bostadsinfrastruktur och tillgång till utbildning och arbetsmöjligheter. Studien pekar på behovet av fortsatt forskning kring hur media påverkar uppfattningar om integrationsstrategier och dess inverkan på det politiska klimatet. / This study - The Mosaic of Integration - is a qualitative analysis examining residential segregation in Limhamn Sjöstad in Malmö, with a focus on the city's strategies for creating mixed housing. The purpose is to investigate residential segregation and how mixed housing can affect societal integration. By applying theories as - neighborhood effects, social distance and white flight - the study aims to illuminate the causes of residential segregation. By analyzing statements from residents in Limhamn Sjöstad, can we observe how different phenomena and attitudes contribute to housing segregation. Expressions of insecurity, social distance, and cultural resistance demonstrate the complex dynamics that characterize the housing market and social structure. The results indicate that mixed housing can have positive long-term effects, including reduced segregation, increased social cohesion, and the creation of equal economic opportunities. Complications such as socioeconomic differences and cultural norms occur, which can lead to continued segregation despite the presence of mixed housing. An important conclusion is that the Malmö needs to implement measures that promote inclusion and coexistence, including investments in housing infrastructure. The study highlights the need for research on how media influences perceptions of integration strategies and its impact on the political climate.

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. / Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.