Många svenska städer står idag inför utmaningen att dämpa de negativa effekterna som uppstår från den ökade segregationen. Det finns en tydlig rumslig åtskillnad mellan personer med olika socioekonomiska förutsättningar vilket påverkar individens valmöjligheter att arbeta, utbilda eller bosätta sig var hen vill. Syftet med detta arbete är att undersöka, genom en fallstudie, hur arbetet i Linköping ser ut för att motverka boendesegregationen i staden. Genom kvalitativa intervjuer med personer, involverade i segregationsfrågan, har detta undersökts med den fysiska miljön och organisatoriska åtgärder som utgångspunkt. Studien visar att genom tydlig tvärsektoriell samverkan och blandade bostadsmiljöer möjliggörs förutsättningarna för en blandad befolkningssammansättning, men att det krävs ett mångsidigt ansvar från alla individer för att minska stigmatiseringen kring utsatta områden. / Many Swedish cities face the challenge of mitigating the negative effects that arise from the increased segregation. There is a clear spatial segregation between people with different socio-economic backgrounds which affects the individual's choices to work, education or live wherever they want. The purpose of this study is to investigate, based on a case study, how measures are taking place in Linköping to counteract increased housing segregation. Through qualitative interviews with people involved in the segregation issue, the subject has been investigated with the physical environment and organizational actions as a starting point. The study shows that through cross-sectoral cooperation and incorporating mixed housing environments the conditions for a mixed population are made possible, but that responsibility is required from all individuals to reduce the stigma around the vulnerable areas.

Den politiska tilliten är fundamental för ett politiskt välfungerande system. Den politiska tillitens ursprung är välstuderat, men trots detta råder det oenighet inom forskning kring dess ursprung. Tidigare forskning har framför allt fokuserat på de institutionella och kulturella teorierna för att förklara den politiska tillitens ursprung, men nyligen genomförda studier pekar på att det även finns en geografisk dimension som påverkar tilliten. I uppsatsen undersöks om det finns ett samband mellan den geografiska dimensionen och politisk tillit i Sverige. De geografiska dimensionerna som studeras är boendesegregation samt stad och land. De teoretiska utgångspunkterna består av teorier om centrum och periferi, som även kan appliceras på klyftorna mellan stad och land. Sambandet mellan den geografiska dimensionen och politisk tillit testas genom multivariat regressionsanalys. Undersökningen baseras på data från SOM-undersökningen 2020 samt data konstruerad av Delmos och SCB som synliggör hur olika områden förhåller sig till varandra med avseende på socioekonomisk status. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan att bo i större städer och politisk tillit men att boendesegregation inte påverkar den politiska tilliten. Uppsatsens resultat kan bidra med ökad förståelse kring den politiska tillitens ursprung.

The purpose of the study is to create an understanding of the continued stratification within the school in relation to the school choice. Through understanding parents' motives behind choice and non-choice of a segregated school and differences between those motives. The study is qualitative interview study based on eight interviews with parents that live in a segregated area and have children that go to elementary school. This segregated area is in a medium sized city in Sweden. Theories that have been used are Jenkins social identity, Skegss disidentification and respectability and Marinis social values and norms. The results of study show that parents justify both choice and non-choice of school with what they consider to be the right social context for their children. It is important what student composition the school has for their children to feel group affiliation, but also because there is a fear of exclusion. As for differences in motives, parents choose to not choose the nearby segregated school because they do not want to be associated with the notion that exists about the area´s parents. This shows that the free choice of school can also be understood based on the parents´ identity- creating practices.

En av samhällets stora frågor är hur den ökade segregationen kan motverkas och förebyggas. Den förstärkta segregationen innebär ett utökat avstånd mellan individer, bostäder och samhällsservice som vidare leder till ökade ojämlikheter mellan individer, och kan ses som ett resultat av hur våra samhällen är gestaltade. Studien utgår från Motala kommun och syftar till att undersöka hur boendesegregation kommer till uttryck i nationella respektive kommunala strategier, samt vilka möjligheter och utmaningar som identifieras med aktuella insatser utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta görs med utgångspunkt från följande begrepp som alla är centrala för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås: helhetssyn, samband, variation, identitet, inflytande. Med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer framgår det att de kommunala strategierna i stor utsträckning speglar de nationella strategierna. Det framgår även att kommunen saknar ett helhetsperspektiv i sitt segregationsarbete och att en socialt hållbar stadsutveckling därmed blir svår att åstadkomma i flera avseenden. / One of society's biggest questions is how the growing segregation can be countered and prevented. The reinforced segregation implicates an increased distance between individuals, housing and community services which further reinforce inequalities between individuals and can be seen as a result of the way our societies are shaped. This study is based on the municipality of Moala and aims to investigate how residential segregation is expressed in both national and municipal strategies, as well as what opportunities and challenges that are identified with current efforts from a social sustainability perspective. This is done on the basis of the following concepts which are central to achieving a sustainable urban development: holistic view, connection, variation, influence, identity. By using document analysis and interviews it appears that the municipal strategies largely reflect the national approach. It also appears that the municipality lacks an overall perspective in their segregation work and that a socially sustainable urban development therefore is difficult to achieve in several respects.

Forskningsämnet boendesegregation har på senare år kommit att få en allt större roll inom den svenska segregationsdiskussionen. Uppsatsen är en litteraturstudie som diskuterar hur forskare studerar och har studerat begreppet boendesegregation, hur den synliggörs, varför den uppstår och vilka konsekvenser den ha på individer.Genom att koppla ihop den rådande diskussionen kring boendesegregation, grannskapseffekter, stigmatiseringsprocesser samt blandad boendemiljö med empiriskt material från två fallstudieområden i Botkyrka Kommun, ämnar den här uppsatsen studera konsekvenser av boendesegregation.Resultatet av fallstudien och litteraturstudien har visat upp ett komplext forskningsläge där det, dels går att finna forskare som använder teorin om grannskapseffekter som utgångspunkt i sin forskning, medan det å andra sidan finns skeptiker som pekar på empiriska brister vad gäller beläggen för existensen av grannskapseffekter.I fallstudieområdena har det kunnat noteras relativt stora skillnader mellan den socioekonomiska karriären för unga vuxna i de båda områdena. Antydan till en exogen effekt av boende i områdena, har noterats, men i en studie av denna karaktären har inte ett orsakssamband mellan boendeområdet och invånarnas socioekonomiska karriär helt kunnat fastställas. / The research regarding residential segregation has in recent years come to play an increasingly large role in the debate concerning segregation in Sweden. This paper is a literature study which discusses how researchers both have studied and are studying the conceptofsegregat ion,howsegregat ionismadevisible,whyitoccursa ndwhat consequences it may bring.By connecting the current discussion of residential segregation, neighbourhood effects, stigmatisation and mixed residential environments with empirical data from two case study areas in Botkyrka Kommun in Sweden, is the intention of this paper to study the consequences of residential segregation on inhabitants.The result of the case study and the literature study has shown a complex research area, whereas you on one hand can find researchers who uses the neighbourhood effect as a basis in their research, while on the other hand there are some sceptics who points at empirical shortcomings for the evidence of the existence of neighbourhood effects.Furthermore it has been possible to detect relatively large differences between the to case study areas, when it comes to the socio-economic career of young adults. Traces of an exogenous effect have been spotted, but the study has had difficulties in proving a cause-and- effect connection between the residential area and its inhabitants socioeconomic career.

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. / Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.

SAMMANFATTNING Boendesegregationen har ökat i Västerås (SVT, 2018), vilket har lett till att det stigmatiserade Bäckby och medelklassbetonade Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp har hamnat i fokus, där de två områdena har jämförts. Dessa jämförelser har en tendens att uteslutande göras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Detta gör att fokus enbart riktas mot socioekonomiska faktorer, och därmed utelämnar andra relevanta aspekter i förhållande till boendesegregationen, som till exempel hur socialt aktiva och politiskt engagerade invånarna är i respektive bostadsområde. Denna uppsats har för avsikt att jämföra Bäckby och Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp utifrån ett breddat medborgarskapsperspektiv (där socioekonomiska faktorer är inkluderade) för att bedöma den sociala hållbarheten (graden av medborgarskap) i respektive område. Syftet är alltså att beskriva och undersöka kopplingen mellan social hållbarhet och medborgarskap, att undersöka nivån av medborgarskap i båda områdena samt att jämföra för att se om resultatet i denna undersökning skiljer sig från den schablonmässiga bilden. För att göra detta kommer denna undersökning att utgå ifrån en komparativ metod, där Bäckby och Öster Mälarstrand kommer att jämföras utifrån välvalda variabler som beskriver medborgarskap och social hållbarhet. Till detta kommer primära källor i form av observationer och intervjuer samt sekundära källor i form av statistiskt material att samlas in. Materialet kommer därefter att poängsättas utifrån tre grader – låg, medel och hög – för att bedöma graden av medborgarskap som i sin tur kommer att visa graden av social hållbarhet. Resultatet i denna undersökning visar skillnaderna mellan Bäckby och Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp är minimal. Bäckby bedöms vara socialt hållbarare med 0,1 poängs marginal. Vi kommer fram till att det finns vissa betydande skillnader i medborgarskapets utformning i de båda områdena, men att den samlade bedömningen visar att områdena i princip är lika socialt hållbara.