Under senare åren har segregationen ökat i de flesta kommuner i Sverige. Idag är boendesegregationen en av de största utmaningarna och problemen i Sverige. Boendesegregationen har många negativa effekter och hindrar invånarna i flera områden från att integreras i det svenska samhället. Denna uppsats handlar om hur invånare ser på segregationen i Norrköping och särskilt Hagebysområdet. På slutet av året 2021 ingick två områden i Norrköping på listan ”låg socioekonomisk status”, och ett av områdena var just Hageby. För att kunna genomföra forskningen om boendesegregation användes huvudsakligen kvalitativ metod. I den här uppsatsen genomfördes semistrukturerade intervjuer med fokus på att undersöka hur invånarna själva upplevde segregationen i andra områden i Norrköping. Under intervjuerna visade det sig att inte alla invånare håller med om medias uppfattning om området och att inte alla delar av Hageby är otrygga. Resultatet jag fått från intervjuerna är att segregationen till en stor del beror på hur staden har byggts från början. Trots att bostadsbristen löstes snabbt av Norrköpings kommun ökade segregationen och blev mer komplex. Intervjuerna med invånare i Hageby fokuserade på tre viktiga ämnen: 1) relationen mellan Hageby och andra områden i Norrköping, 2) de hinder som man möter på i vardagen utanför Norrköping och som beror på språk eller rasism, och 3) inom Hageby finns det skillnader då olika boendeformer i området kan vara positivt eller negativt laddade utifrån sin socioekonomiska status.

The study is a qualitative study that aims to examine how foreign-born parents affect second-generation immigrants choice of form of housing and residential areas and what differences there are between Swedish native-born and foreign-born parents. The study also examines how ethnicity affects young adults' choice of housing and residential area and the importance of second-generation immigrants attitudes towards segregated areas in the future have. The study focuses on the residential neighbourhoods of Sätra located in Gävle and Vivalla located in Örebro. Both neighbourhoods are million program areas but in different ways. The data collection consisted of ten people, five women and five men. The method asked specific questions and then interviewees spoke about themselves and how they perceive housing segregation. The selection has been made strategically thus the people that have been interviewed are born in Sweden and have parents that are born abroad. Also all of the interviewed individuals live in segregated areas. There is a lot of prejudice in the media and the public about segregation and the vulnerability of segregated areas. The results shows five women and five men’s own experiences and thoughts about living in segregated residential areas, having foreign- born parents, how both have affected them and their views of ethnic segregation. / Undersökningen är en kvalitativ studie där intervjuer kommer göras för att jag somforskare ska kunna befinna mig i den sociala miljön som analyseras. Studien syftar tillatt granska hur utlandsfödda föräldrar påverkar andra generationens invandrares val avbostadsform och bostadsområde samt vilka skillnader det finns mellan inlandsfödda ochutlandsfödda föräldrar. Samt hur etnicitet påverkar unga vuxnas val av bostadsform ochbostadsområde och vilken betydelse andra generationens invandrares inställning tillboendesegregerade områden i framtiden har. För att utföra arbetet har en fallstudieanvänts. Anledningen till att en fallstudie har använts är för att arbetet ska utföras underen tidsbegränsad period. I studien ligger fokus på bostadsområdena Sätra och Vivalla,det dessa två områden har gemensamt är att de är segregerade på olika sätt och ärmiljonprogramsområden. Datainsamlingen bestod av tio personer, fem kvinnor och femmän. I studien tas intervjupersonernas erfarenheter, tankar och upplevelser med ochmetoden går ut på att ställa bestämd frågor och sedan har intervjupersonerna fått pratautifrån sig själva och hur de själva upplever ämnet. Urvalet är strategiskt, detintervjupersonerna har gemensamt är att de själva är födda i Sverige och harutlandsfödda föräldrar från olika länder samt bor i segregerade områden. Detförekommer mycket fördomar av media och människor utifrån på grund avsegregationen och utsattheten som råder i områdena. Resultatet visar fem kvinnor ochfem mäns egna erfarenheter, upplevelser och tankar av att bo i bostadsområdena och attha utlandsfödda föräldrar, hur det har påverkat dem och hur de ser på den etniskaboendesegregationen.

Uppsatsen ämnar undersöka den socioekonomiska boendesegregationens utifrån faktorerna Medianinkomst, Utrikes födda, Högstadieutbildning 9år samt Högskoleutbildning 3 år eller längre löst byggt på en metod av rumslig analys. Detta har gjorts utifrån ett geografiskt perspektiv där mönster och samband mellan de fyra tidigare nämnda faktorerna har gjorts utifrån och mellan årtalen 2012 samt 2016. Detta är något som gjorts utifrån det kartmaterial som tagits fram specifikt för uppsatsen där areabaserade data har använts utifrån kilometerrutor. Analysen som gjorts av dessa har i sin tur baserats på tidigare forskning och på statistik och de trender och utvecklingstendenser Region Örebro län själva har kartlagt. Tidigare forskning har berörts, där huvudkategorierna har varit segregation och begreppets innebörd, kort om segregation och dess vetenskapshistoria, olika metoder att mäta segregation samt segregationens konsekvenser och hur den kan motverkas. Resultatet har i huvudsak visat tre saker. Dels att segregationen inom Region Örebro län framförallt är ett fenomen knutet till tätorterna som finns inom regionen, vilket talar för att det framförallt är regionens tätorter som arenan för segregation som fenomen, men dess omfattning är något som uppsatsen inte har ämnat att undersöka. Den andra är relationen mellan stad och landsbygd utifrån utbildningsnivå, där andelen med lägre utbildningsnivå är koncentrerat till landsbygd, och andelen med hög utbildning till tätorterna. Den tredje slutsatsen är att det finns rumsliga samband mellan de negativa delarna av de utvalda faktorerna (såsom lägre utbildningsnivå och lägre medianinkomst) med områden där andelen utrikes födda är hög.

Denna studie undersöker vilka visioner Göteborg kommun har med blandstad och blandade boendeformer som medel mot segregation på översiktlig- och detaljnivå. Detta sker genom undersökningen av Göteborg kommuns gällande översiktsplan från 2009 och tre detaljplaner från Göteborg kommun. Undersökningen baseras på en innehållsanalys som genomförs utifrån studiens frågeställningar. Studien visar att det finns en skillnad mellan kommunens ambitioner på översiktlig nivå och deras avsikter på detaljnivå. Studiens resultat visade även att rådande maktstrukturer påverkar bostadsmarknaden och den kommunala fysiska planeringen i Göteborg kommun.

Denna kvalitativa studie fokuserar på den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Fittja, beläget i Botkyrka kommun. Botkyrka kommun är ett så kallat miljonprogramsområde där de flesta invånarna har utländsk bakgrund och anses vara ett område där arbetslösheten är hög och villkoren är såsom hyran, mat, kläder är billiga. De flesta väljer att bo tillsammans med sina nära anhöriga som i sin tur samlar dessa på ett och samma område, ett segregerat område. Dagligen påträffar man fördomar och negativa kommentarer om utlänningarna i de segregerade områdena utifrån media, vilket vidare försvårar integreringen för dessa människor. Resultatet av studien är baserade intervjuer med sex Fittjabor, där deras upplevelser och erfarenheter av att bo i det etniskt boendesegregerade Fittja läggs i fokus. Studiens övergripande kunskapsmål är att förstå etnisk boendesegregationen ur de boendes egna perspektiv egna upplevelser, erfarenheter och förhållningssätt till sitt bostadsområde. Syftet är att studera segregationens grunder i människors aktiva val och strategier och analysera hur sex personer som flyttat till Fittja berättar om sin flytt.

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering. En avgörande del i hur ungdomarna presterar och väljer skola är hur mycket och vilka olika former av kapital de har med sig sedan tidigare. Med ett sämre kapital minskar möjligheterna att införskaffa de resurser som krävs för att välja bort skolan i närområdet och gå till en resursstarkare skola. Slutsatsen visar att ungdomars studieresultat påverkas av vilka system de ingår i och hur starkt kapital de har. Var och hur man bor inverkar även på ungdomars möjligheter till framtida studier och skolval. / The aim of this qualitative study was to examine the impact of residential segregation on young people´s educational opportunities. The study included 15 scientific articles and reports which were analyzed by using system theory and Bourdieu´s theory of capital forms. The results showed that the social environment is an imortant factor in explaining the academic performance of young people. The adults in the residential area are important as role models. Norms and behaviors in the immediate environment play a crucial role in the socialization of young people. A determining factor of young people´s academic performance and on their school choice is which forms of capital forms and resources they bring from their childhood. With less capital, it also follows that they can not acquire the resources that are necessary to choose a resourceful school instead of the school in the neighbourhood. The conclusion shows that young people´s school results are affected by the system they are part of and how strong capital resources they bring. Where and how you live, do have an impact on young people’s opportunities for further studies.

<p>Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.</p>

Ungdomskriminalitet är ett ofta förekommande problem i dagens samhälle. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse av de individuella och sociala förhållandena av ett kriminellt beteende bland unga män. Studien genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet insamlades genom narrativa intervjuer. Fokus lågiggerigger på fem unga mäns livsberättelser om barndomen, tonåren, kriminaliteten och framtiden. För att få en djupare förståelse av de riskfaktorer som ligger till grund för ungdomskriminalitet jämfördes det empiriska materialet med tidigare välkända riskfaktorer.   Under intervjuerna har det lyfts fram olika riskfaktorer som kan ha bidragit till att ungdomarna i studien har utvecklat ett kriminellt beteende. Riskfaktorer som framkom under intervjuerna var att ungdomarna är födda i en familj där familjemedlemmar lider av psykiska funktionsnedsättningar eller i en familj där föräldrarna saknar effektiv föräldraförmåga, påverkan av grupptryck och/eller bosatta i ett område med låg socioekonomisk status. Även olika motiv som till exempel pengar, popularitet bland jämnåriga, makt och kontroll kan har varit bidragande till ett utvecklande av ett kriminellt beteende.   Utifrån frågeställningarna kan man dock inte ange en entydig faktor till varför ungdomarna begår brott. Däremot kan ett samspel mellan olika faktorer utlösa ett kriminellt beteende hos en ung individ. Dessa faktorer kan vara uppväxtförhållanden, umgängeskretsen och resurssvaga bostadsområden. Informanterna har erhållit olika erfarenheter av livet under sin uppväxt. På så sätt fick forskarna ett brett perspektiv på olika faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av ett kriminellt beteende.