Background and problem:Theory and literature in the field of board recruitment are limited. The theory and literature that existed focused primarily on the recruitment of senior management and CEO. It was identified that no one had examined the factors that influence the recruitment of board members. The underlying factors might cause the board recruitment is not done from a purely efficiency perspective and therefore it is of interest to be examined. Purpose:The purpose of this thesis is to examine and give an insight into the underlying factors affecting the choice of new directors in large Swedish companies. Method:The thesis has had a deductive approach and been based on existing theory and literature to explain the factors that affect board recruitment. The study was quantitative and the sample consisted of all the major Swedish listed companies. Results and conclusions:The survey indicated that board members ethnicity and number of other board assignments were factors that influenced the board recruitment. The empirical results showed that these two factors had positive significant correlations with the survey and are therefore factors affecting that the board recruitment might not be done out of a purely efficiency perspective. Proposals for future research:Future research could conduct a qualitative study in which the backgrounds to the ethnic reproduction are studied in order to identify the underlying factors that may explain the phenomenon. Future research may also conduct surveys concerning the Board members' personal relationships with each other to create an understanding of network effects. A similar study for smaller firms to explore the differences between the companies' size and their board recruitment can also be performed.

Från och med årsskiftet 2019/2020 kom Sverige och världen att påverkas av pandemin COVID-19. Det finns ett flertal studier på området om hur tidigare kriser och COVID-19 har påverkat marknaden, men avseende den svenska aktiemarknaden är tidigare studier bristande. Marknadseffektivitet är ett väl undersökt område vid tidigare kriser, däribland effektiva marknadshypotesen och Signaleringsteorin. Ett samband borde enligt nämnda teorier finnas mellan förändringarna i aktiekursen och den information som finns på marknaden. Tidigare studier tyder även på att det vid tidigare kriser, samt vid COVID-19 i andra länder, funnits ett samband mellan bolagens storlek och hur aktiekurserna förändras. I och med de restriktioner som tagits fram har hela aktiemarknaden påverkats av COVID-19, och det bör även ha haft en inverkan på hur olika branscher påverkas, vilket har konstaterats i tidigare studier på andra länder. Syftet med studien är att analysera hur den svenska aktiemarknaden har påverkats av nyheter om COVID-19 genom att studera aktiemarknadens effektivitet, bolagens storlek och dess bransch. Eventstudierna genomförs på tre eventfönster baserade på varsin nyhet med empiriskt underlag som utgörs av aktiekurser för bolag på OMX Stockholm. Marknadens effektivitet testas sedan genom t-test på abnormal avkastning vid samtliga event. Ett eventuellt samband mellan abnormal avkastning och bolagens storlek/bransch undersöks också genom regressionsanalyser. Vi finner att aktiemarknaden har agerat effektivt vid event 1 och 2, aktiemarknaden har då prissatt den information som har publicerats. Bolagens storlek kunde ses ha påverkat förändringen i aktiekurserna under samtliga event, men det var endast under event 1 och 2 som det positivt eftersökta sambandet kunde återfinnas. Ett samband kan i event 2 återfinnas mellan vilken bransch som bolagen tillhör och hur mycket deras aktiekurser sjönk mot vad det borde ha gjort vid nyhetssläppet. Konsument cyklisk var den bransch som hade högst negativ abnormal avkastning under event 2. / The purpose of this study is to analyze how the Swedish stock market has been affected by news about COVID-19 by studying the efficiency of the stock market, the size of companies and its industry. Three different event windows linked to each novelty are examined and the empirical basis consists of share prices for companies on OMX Stockholm. Market efficiency is then tested by t-tests on abnormal returns for all events. A relationship was also sought between abnormal returns and size / industry through a regression model. We find that the market has acted effectively at events 1 and 2 and has then priced the information that has been published. The size of the companies can be seen to have affected the change in share prices in all events, but it was only during events 1 and 2 that the positively sought relationship could be found. In event 2, a relationship can be found between which industry the companies belong to and how much their share prices fell compared to what it should have done (abnormal return) at the news release. The industry consumer discretionary has been the most negatively affected during event 2.

Ett offentligt uppköpserbjudande skiljer sig från andra typer av företagsförvärv på så sätt att det riktar sig till en större ägandekrets. Eftersom köparen av praktiska skäl inte kan förhandla enskilt med aktieägarna riktar sig köparen istället, i ett offentligt erbjudande, till alla aktieägare i bolaget. Aktieägarna har sedan att förkasta eller acceptera erbjudandet. Förfarandet kring ett offentligt uppköpserbjudande kräver en aktiv målbolagsstyrelse för att tillvarata aktieägarnas intresse. Takeover-reglernas koppling till LUA har i och med revideringen tydliggjorts och de två regelverken utgör tillsammans stommen i regleringen av offentliga uppköpserbjudanden. Målbolagsstyrelsens roll vid ett offentligt uppköpserbjudande kommer främst till uttryck i punkterna II.17, II.19 och II.20 i takeover-reglerna. Takeover-reglerna har reviderats ett antal gånger sedan de första reglerna, då benämnda rekommendationer, utkom 1971 och målbolagsstyrelsens roll har vid varje revidering utvecklats till att bli mer omfattande. De nya takeover-reglerna träder i kraft den 1 juli 2012. Förutom frågan om hur de nya reglerna kommer att påverka målbolagsstyrelsens roll framträder frågan om vilka intressen som målbolagsstyrelsen ska tillvarata och hur dessa förhåller sig till varandra. Intressebegreppen, aktieägarnas intresse och bolagets intresse, kommer till uttryck såväl aktiemarknadsrättsligt som aktiebolagsrättsligt. Märkbart vid analys av ändringarna är att de till viss del har skett genom kodifiering av AMN:s uttalanden och doktrin på området. Reglerna har även anpassats, om än inte fullt ut, till brittiska Takeover Code. Ett tydligt exempel är ändringen avseende avtal om deal protection-arrangemang. För att utröna de konkreta konsekvenserna av regeländringarna krävs, i vissa fall, uttalanden från AMN eller komplettering och uppdatering av doktrin på området. Målbolagsstyrelsens roll har, i och med de nya takeover-reglerna, blivit än mer omfattande samtidigt som dess position, gentemot budgivaren, har stärkts genom tydligare reglering för hur styrelsen ska agera.

Ordet lojalitet är ett vitt förekommande begrepp som används vid beskrivning av hur olika parter skall förhålla sig samt visa trohet och omsorg mot varandra. Motsatsen till ordet lojalitet brukar vara illojalitet, dock är de inte nödvändigtvis varandras rättsliga motsatser. Ifall en handling inte är lojal innebär det således inte att den nödvändigtvis måste vara illojal. Inom associationsrätten förekommer ofta begreppet lojalitetsplikt. Begreppet har sitt ursprung i lojalitetsprincipen och används främst för att beskriva hur olika parter inom en association skall uppträda, verka för och behandla varandra. Det kan uppstå problem i samband med en rättslig behandling av lojalitetsplikten, i och med att begreppet inte är definierat på ett nyanserat sätt i den svenska lagstiftningen. Även svensk praxis är relativt begränsad inom området. Således kan det uppstå en gråzon där bolagsföreträdare agerar utan fullständig vetskap om vilka förpliktelser som denne måste förhålla sig till. Ytterligare ett problem som kan uppstå för aktiebolag har sin grund i den potentiellt stora spridningen av aktieägare. Ett stort antal aktieägare kan medföra svårigheter för bolagsföreträdarnas arbete eftersom de måste ta hänsyn till samtliga aktieägares intressen. Att ta hänsyn till dessa skilda intressen kan påverka bolaget och dess företrädare på olika sätt, bland annat hur olika beslut ska fattas. I uppsatsen ställs en del ekonomiska ställningstaganden mot varandra i samband med att olika intressen kolliderar. Det förekommer förklaringar av ekonomiska termer och effekter, följt av resonemang om hur en bolagsföreträdare bör förhålla sig till dessa för att upprätthålla sin lojalitetsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan medföra skadeståndsanspråk, vilket innebär att en bolagsföreträdare bör vara väldigt mån om att följa aktieägarnas direktiv. Sammanfattningsvis kan alltså den rättsliga gråzonen av lojalitetsbegreppet påverka hur en bolagsföreträdare väljer att agera under utförandet av sitt uppdrag. I uppsatsen kommer vi att förklara och analysera hur en bolagsföreträdare, genom sina handlingar, förhåller sig till sin lojalitetsplikt gentemot bolagets aktieägare.

No description available.