<p>Den här uppsatsen studerar om och hur tjänsten e-bud, budgivning via Internet, påverkar utbudspriset och överlåtelsepriset på småhus i Sverige. Köpare och säljare måste söka på bostadsmarknaden för att finna information om utbudspris och överlåtelsepris i förhållande till område och kvalitet. Detta är en process som den moderna utvecklingen av informationsteknologin kan påverka förutsättningarna för. Överlåtelsepriset bestäms i regel av en budgivning mellan köpare och säljare medan utbudspriset antas vara säljaren reservationspris. Detta kan informationsteknologin också inverka på. De huvudsakliga slutsatserna i uppsatsen är att e-bud förenklar sökprocessen, vilket resulterar i ett högre överlåtelsepris jämfört med konventionell budgivning samt att utbudspriset har betydelse för överlåtelsepriset men inte för den procentuella vinsten utöver utbudspriset. Utbudspriset på småhus sålda via e-bud visar därmed säljarens reservationspris.</p>

No description available.

Den här uppsatsen studerar om och hur tjänsten e-bud, budgivning via Internet, påverkar utbudspriset och överlåtelsepriset på småhus i Sverige. Köpare och säljare måste söka på bostadsmarknaden för att finna information om utbudspris och överlåtelsepris i förhållande till område och kvalitet. Detta är en process som den moderna utvecklingen av informationsteknologin kan påverka förutsättningarna för. Överlåtelsepriset bestäms i regel av en budgivning mellan köpare och säljare medan utbudspriset antas vara säljaren reservationspris. Detta kan informationsteknologin också inverka på. De huvudsakliga slutsatserna i uppsatsen är att e-bud förenklar sökprocessen, vilket resulterar i ett högre överlåtelsepris jämfört med konventionell budgivning samt att utbudspriset har betydelse för överlåtelsepriset men inte för den procentuella vinsten utöver utbudspriset. Utbudspriset på småhus sålda via e-bud visar därmed säljarens reservationspris.

I juni 2016 införde Finansinspektionen, i samtycke med regeringen, ett amorteringskrav för nya bolån med avsikten att minska de svenska hushållens skuldsättning. Syftet med uppsatsen är att analysera den effekt amorteringskravet har haft på bostadspriser inom den svenska marknaden för bostadsrätter. Detta har genomförts med en ekonometrisk modell, samt med stöd av nationalekonomisk teori och tidigare forskning. Studien har fokuserat på förändringen i bostadspriser för bostadsrätter i Sveriges tre största kommuner, Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar på en statistiskt och ekonomiskt signifikant negativ effekt av amorteringskravet i Stockholms kommun medan resultatet för de två övriga kommunerna inte går att statistiskt säkerställa. Vidare visar uppsatsen att de faktorer som bestämmer bostadspriser går i en riktning som påverkar priserna positivt och begränsar amorteringskravets effekt på bostadspriser. / On June 1, 2016, the Swedish Financial Supervisory (Finansinspektionen), in agreement with the Swedish government, imposed an amortization requirement for new housing loans with the intention of reducing the households’ indebtedness. The purpose of this paper is to analyze the effect of the amortization requirement on housing prices in the Swedish housing market. This has been executed using an econometric model and with the support of economic theory and previous research. The study has focused on the change in housing prices in condominiums in Sweden’s three largest municipalities, Stockholm, Göteborg and Malmö. The result shows a statistically and economically significant negative effect of the amortization requirement in the municipality of Stockholm, while results for the other two municipalities fail to show statistical significance. Furthermore, this paper shows that factors determining housing prices have developed in a way that positively affects housing prices and limits the effect that the amortization requirement have on housing prices.

I samband med den globala finanskrisen bröt också en fastighetskris ut i Spanien med förödande konsekvenser för den spanska ekonomin. Spanien är unikt i och med att bygg- och fastighetssektorn haft en så central roll i landets starka ekonomiska utveckling det senaste decenniet. Priserna på bostäder har haft en stabil och väldigt kraftig uppgång till följd av en rad faktorer som förklaras närmare i uppsatsen. Dessa faktorer kan förklara en stor del av prisstegringen, men denna har inte varit befogad i sin fulla skala då det finns bevis för att det skapades en prisbubbla på fastighetsmarknaden under början av 2000-talet. Prisbubblan sprack till slut vid årsskiftet 2007/2008 och sedan dess har fastighetspriserna sakta sjunkit. Till följd av de strukturella bristerna i den spanska ekonomin och det stora beroendet av byggsektorn finner man sig idag i en oroväckande situation där 5 miljoner personer är arbetslösa och ca 1,5 miljoner nya bostäder står tomma. Under den spanska ekonomins expansiva år byggdes det i ett väldigt högt tempo och bostadsbeståndet utökades med 5 miljoner nya bostäder på bara några år. Bristen av politiskt ansvar och kreditbubblan, mestadels orsakad av väldigt generösa lånevillkor från de regionala sparbankerna under många år, tillät denna överproduktion av bostäder. En stor del av de nya bostäderna står idag osålda och den stora utmaningen är att snabbt få ut dessa på marknaden. För att detta ska ske förväntas det ytterligare prisjusteringar nedåt. Mycket lärdom kan tas från denna fastighetskris och i framtiden bör man vara mer försiktig med riskerna som finns i en alltför stark och långvarig prisstegring i bostadspriser. Spanska politiker och de finansiella instituten borde ha agerat mer ansvarsfullt och reagerat tidigare på de negativa signaler som under många år pekade på att bostadsmarknaden var övervärderad. Efter den stora avregleringen av finansmarknaden har den spanska regeringen omstrukturerat banksektorn. Detta borde lägga grunden för en mer försiktig kreditutgivning och på så vis förhindra framtida kreditbubblor då dessa är starkt relaterade till fastighetsbubblor.

Bostadsprisernas sƟgande utveckling har under de senaste åren skapat klyŌor mellan olika grupper av befolkningen. PrisƟllväxten påverkar främst unga vuxna och har gjort det oerhört svårt för de aƩ sig in på den ägda bostadsmarknaden. Anledningen är både kortare sparandeƟd och yrkesliv vilket medför betydande svårigheter aƩ generera de kapital och inkomster som krävs för aƩ få eƩ beviljat bolån. De två hinder unga vuxna påträffar vid etablering på bostadsmarknaden är kontanƟnsatsen och aƩ klara bankernas kreditprövning vilka blivit allt svårare som en konsekvens av marknadsutvecklingen och ökade finansiella krav. Med syŌet aƩ undersöka lösningar på problemaƟken för unga förstagångsköpare har studien granskat HSB:s koncept HSB Dela som underläƩar bostadsköp. HSB Dela är eƩ samägande mellan en privatperson och HSB som innebär aƩ respekƟve part köper 50 procent av bostaden. Genom deƩa upplägg erhålls en avsevärd ekonomisk underläƩnad med en lägre belåningsgrad, minskad amorteringstakt samt en halverad kontanƟnsats. Dessa faktorer leder Ɵll lägre årliga utgiŌer i jämförelse med aƩ köpa hela bostaden. Bostadens köpare behöver däremot betala en månatlig avgiŌ som omfaƩar fasƟghetsutvecklarens ägandedel. Det främsta hindret för aƩ expandera konceptet i stor skala är begränsad Ɵllgång av kapital med lång kapitalbindning bland fasƟghetsutvecklare. De är villigare aƩ i stället investera kapitalet i nya projekt. Därför behöver aktörerna vända sig Ɵll investerare på kapitalmarknaden, vilket kan komma aƩ bli nästa steg. I granskningen av konceptet HSB Dela har en jämförelse genomförts med mer konvenƟonella köp. Därigenom har studien undersökt samt beräknat skillnaderna avseende individens årliga avgiŌer för de två köp alternaƟven. I resultatet framgår aƩ individens avgiŌer blir betydligt lägre under Ɵoårsperioden samägandeavtalet gäller samt aƩ HSB Dela medför en större effekt i storstäder jämfört med mindre tätorter. Väljer sedan individen aƩ köpa ut fasƟghetsutvecklaren vid upphörandet av samägandeavtalet blir däremot kostnader högre jämfört med om bostaden ursprungligen hade förvärvats genom eƩ konvenƟonellt köp. Slutligen redovisar resultatet hur investeringar i samägandebostäder uƞormas för fasƟghetsutvecklare. Dessutom presenteras eventuell uƞormning av möjlig kapitalplacering för utomstående investerare. Där ser studien främst kommuner med bostadsbrist som lämpliga potenƟella investerare. Sammantaget skapar konceptet en Ɵoårsperiod med fördelakƟga ekonomiska förutsäƩningar för individen aƩ etablera sig inom yrkesliv, familjebildning och på bostadsmarknaden. SamƟdigt uppstår en svårighet för fasƟghetsutvecklare aƩ finansiera de investeringar som krävs för samägda bostäder

Antalet unga vuxna som bor kvar i barndomshemmet har de senaste åren legat på rekordhöga nivåer. Parallellt med denna trend har prisutvecklingen på bostadsmarknaden tills nu närmast skenat i Sverige, i synnerhet i storstäderna. Möjligheterna för unga att köpa egen bostad är väldigt begränsade samtidigt som hyresmarknaden lider av ett underskott på lägenheter. Situationen har medfört att en stor andel unga vuxna idag bor kvar hemma, ofta ofrivilligt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning prisutvecklingen har påverkat denna grupp. Genom en fixed effects-regression med paneldata över Sveriges tre största städer, under åren 1997-2019, visar studien att det finns mycket som indikerar ett samband. Men vi kan inte hävda kausalitet. Största delen av vår data är statistiskt signifikant och sambandet finns onekligen där, men vidare studier måste genomföras för att kunna fastställa en faktisk effekt huvudvariablerna emellan.

Syfte: Syftet med studien är att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende inför inträdelsen på bostadsmarknaden utifrån livscykelhyoptesen. Teori: Den främsta teoritillämpningen för studien är livscykelhypotes om människans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas då den angriper det social- psykologiska perspektivet angående behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan påverka huruvida en människa sparar eller inte. Metod: Studiens metodansats består av en metodkombination, detta innefattar en enkätundersökning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsområdet. Det innefattar även tre intervjuer med etablerade experter inom studiens område. Studien har en hermeneutisk vetenskapssyn och en abduktiv slutledningsform. Empiri: Presenterar den data som är mest relevant för studien från samtliga tre intervjuer och enkätundersökningen. Erhållen kvantitativ data presenteras i diagram. Slutsats: Studien påvisar att majoriteten av populationen anser att bostadsmarknaden är svår att inträda och att det är främst på grund av bostadsbrist och likvida skäl. Tendenser visar dock ett möjligt behov om att sparandet inför bostadsmarknadsinträdet bör läras ut och implementeras av individer i tidigare ålder, än vad livscykelhypotesen antyder. Föräldrar eller vårdnadshavare kan bli för ekonomiskt belastade på grund av delvis ökade bostadspriser. Därför bör barn samarbeta med deras föräldrar eller vårdnadshavare för att förebygga och bemöta bostadsmarknadsinträdet på ett optimalt sätt. Dock ska det tas i beaktning att alla hushåll eller privatpersoner inte har dessa ekonomiska förutsättningar för att efterfölja studiens generella och rationella sparbeteende.

En studie gjord av den internationella mäklarfirman Knight Frank placerar den svenska bostadsmarknaden på en fjärde plats i rankingen över världens hetaste bostadsmarknader. Många kommuner i Sverige har upplevt en kraftig prisutveckling på bostäder de senaste åren och det är därför viktigt att studera den svenska bostadsmarknaden och dess priser. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka faktorer det är som påverkar prisutvecklingen på småhus i Sveriges kommuner. Studien är en tvärsnittsstudie över 288 kommuner där förändringen i bostadspriserna studeras under åren 1996 till 2015. Studien har utförts med hjälp av en statistisk metod i form av en regressionsanalys som har delats upp i två perioder: 1996 till 2005 och 2006 till 2015. Den beroende variabeln är prisutvecklingen på bostäder och de förklarande variablerna är utbudet av bostäder, förvärvsinkomst, arbetslöshet, befolkning och kommunalskatt. Regressionsanalysen visar att befolkningsökningen är den variabel som är signifikant med prisutvecklingen under den första perioden och alla förklarande variabler utom kommunalskatten ärsignifikanta under den andra perioden. Genom den deskriptiva statistiken kan vi även se ett samband mellan utbud av bostäder per invånare och prisutvecklingen på bostäder. / According to a study by the international real estate firm Knight Frank, the Swedish housing market is in a fourth place in the rankings of the world's hottest housing markets. Many municipalities in Sweden have experienced a strong price trend in housing during recent years. Therefore, it is important to study the Swedish housing market and its prices. The purpose of the study is to examine which factors affect the increase in house prices in Sweden's municipalities. We have made a cross-sectional study of 288 municipalities and studying the change in housing prices from year 1996 to 2015. The study was conducted using a statistical method in form of a regression analysis that has been divided into two time periods: 1996 to 2005 and 2006 to 2015. The dependent variable is the change in housing prices and the explanatory variables are the supply of housing, professional income, unemployment rate, population rate and municipal taxes. The regression analysis show that population growth is the variable that is significant to the price trend during the first period. All the explanatory variables except municipal taxes is significant during the second period. Through the descriptive statistics, we can also see a connection between supply of housing per capita and increases in house prices.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bostadsutvecklingsbolag väljer upplåtelseform vid nyproduktion och hur omvärldsfaktorer påverkar detta beslut. Studien behandlar valet företagen gör mellan att bygga hyresrätter eller bostadsrätter. Som teoretisk utgångspunkt används beslutsteorier om hur besluten tas av investerare. Sedan beskrivs de analyser och metoder som är lämpliga för ett bostadsutvecklingsbolag som ger ytterligare information inför beslutsfattandet. Tidigare forskning av Kauskale &amp; Geipele (2017) visar på hur viktigt det är att beakta omvärldsfaktorer inför ett beslut inom fastighetsbranschen. Vilket har lett till att dessa omvärldsfaktorer fått stor vikt och ett eget kapitel i denna studie. Metoden för denna studie har varit att kvalitativt undersöka få företag med utgångspunkt att gå från teori till empiri med en abduktiv ansats. För att få fram empiri till studien har fem företag intervjuats, där det viktigaste kriteriet var att de producerar både hyresrätter och bostadsrätter. Ämnet för studien är stort och komplext vilket gör att studien ligger nära att vara en fallstudie, då få företag undersöks noggrant. Intervjuerna och intervjuguiden är uppbyggd utefter teorierna om hur besluten tas och vilket underlag de grundas på, samt vilken påverkan respondenterna ansåg omvärldsfaktorerna har. De slutsatser som kan dras av denna begränsade studie visar på att de intervjuade företagen har byggt till stor del bostadsrätter på senare tid och att de i de allra flesta fallen ser detta som ett givet förstahandsalternativ. De få hyresrätter som har byggts av företagen har tillkommit nästan enbart genom markanvisningar från kommunerna. Ytterligare en stor slutsats i studien visar på att kommunerna genom sina verktyg och beslut har en central roll i vilken upplåtelseform som byggs, både direkt och indirekt.