Stockholm är en stad som ständigt växer. I takt med befolkningsökningen har det skett ökad efterfrågan på bostäder och utbyggd samhällsservice, kompetens, kapital och investeringar med mera. Den kraftiga befolkningsökningen medför utmaningar vad gäller stadsplanering och växande sociala och ekonomiska skillnader mellan stadsdelar i Stockholm. Segregationen och inkomstspridningen har ökat och stockholmarna tenderar även att bo i allt mer socioekonomiskt homogena områden. För att alla stadens aktörer ska arbeta mot samma mål har Stockholm stad tagit fram en vision som ska uppfyllas till år 2040. Målet är att Stockholm blir en storstad som är mångsidig, hållbart växande och dynamisk samt smart och innovativ. Hagastaden anses av Stockholm Stad vara en viktig del av stadens förverkligande av visionen. Den nya stadsdelen ska bildas genom att sammankoppla Solna och Stockholm. Målet är att staden ska utvecklas till en inkluderade stadsdel för folk i olika livsfaser, med olika förutsättningar, behov och intressen. En utmaning med projektet benämns vara att det blir svårt att inkludera alla socioekonomiska grupper i staden, då nyproducerade bostäder är relativt dyra. Detta kan riskera att bidra till ökade sociala klyftor, ojämlika livschanser, utanförskap och minskad social sammanhållning i samhället. Denna utveckling är varken bra för enskilda individer eller för samhället i stort. Syftet med detta kandidatexamensarbete har varit att, genom kvalitativa litteraturstudier och intervjuer, granska om projektet bidrar till ytterligare växande sociala och ekonomiska skillnader i Stockholm samt om bostadsbyggandet bidrar till en mer socialt inkluderande och hållbar stad. Resultatet visade att det har varit svårt att inkludera socioekonomiska grupper när det gäller bostad. Däremot inkluderas de genom att stadsdelen blir tillgänglig för fler och enkel att röra sig i. Hagastaden har lyckats med att bli en innovativ mångsidig och upplevelserik stad. Det finns en blandning av bostadsutbud, men eftersom det endast handlar om nyproduktion har inte låginkomsttagare råd att flytta dit. Det erkänns vara en utmaning att inkludera den socioekonomiska gruppen, men man pekar även på att den rådande bostadspolitiken är skälet till att situationen är som den är idag. / Stockholm is a city that is constantly growing. In line with the population increase, there has been increased demand for housing and expanded community service, skills, capital and investments etc.The rapid increase in population brings challenges in terms of urban planning and growing social and economic differences between districts in Stockholm. Segregation and income distribution have increased, and residents in Stockholm also tend to live in socio-economically homogeneous areas. Inorder for all the city's actors to work towards the same goal, the City of Stockholm has developed avision that will be fulfilled by the year 2040. The goal is for Stockholm to become a big city that isversatile, sustainably growing and dynamic as well as smart and innovative. Hagastaden is considered to be an important part of the city's realization of the vision. The new city will be formed by connecting Solna and Stockholm. The goal is to develop the city into an inclusive neighborhood for people in different stages of life, with different conditions, needs and interests. A challenge with the project is mentioned to be the difficulty to include all socio-economic groups in the city, as newly-manufactured housing is relatively expensive. This may contribute to increased social gaps, unequal life chances, exclusion and reduced social cohesion in the society. This development is not good for neither individuals nor for society at large. The purpose of this bachelor's thesis has been to, through qualitative literature studies and interviews,examine whether Hagastaden contributes to further growing social and economic differences in Stockholm and whether the housing construction in the city contributes to a more socially inclusiveand sustainable city. We have based on the goals that have been set for Vision 2040 and compared to what the project contributes to society. The results showed that it has been difficult to include socio-economic groups when it comes to housing. On the other hand, they are included by making the district accessible to anyone and easy to navigate through. Hagastaden has succeeded in becoming an innovative, versatile and experience-rich city. There is a mix of housing supply, but since the city only consists of newly-manufactured housings, low-income earners cannot afford to move there. It is acknowledged to be a challenge to include the socio-economic group, but it is also pointed out that the current housing policy is the reason why the situation is as it is today.

As the City of Stockholm continues to grow, there is a looming fear that there will not be enough housing for a growing population. Municipalities within Stockholm County are building up their housing stock to contribute solutions to the infamous housing crisis that is on the rise. With this increase of built development, there is also a faint shadow of the Million Homes Project problems that daunts new projects. The last time the city of Stockholm had built up so much new development, some of the Million Homes Project neighborhoods descended into segregated and vulnerable areas. This project looks at how Riksbyggen, a housing developer, can build housing developments that align with social sustainability practices for integrated neighborhoods, in order to avoid the process of segregation. The research focuses on the study area of Ursvik, a residential neighborhood that has plans to grow by 15,000 new residents in the next 10-15 years. This new neighborhood development will border more vulnerable neighborhoods, Rissne, Hallonbergen, and Rinkeby, which have reputations for being high in crime, immigrant dense, and segregated from neighboring areas. Riksbyggen has two existing housing developments in the area and has plans to build one more. Their recently established indicators for social sustainability can help make a long lasting impact on the social sustainability in the neighborhood. Through this project I hope to contribute knowledge on how social sustainability indicators can be used for planning for more integrated and open neighborhoods. The methods used were observations of Riksbyggen’s sustainability department, meetings with city planners from Stockholms and Sundbybergs stad, a survey of current Riksbyggen residents in Ursvik, talking with members of the housing boards, an analysis of indicators, and testing planning solutions. I found that the sustainability indicators are well focused on the needs of residents but could be improved through better communication of social sustainability goals throughout Riksbyggen and through a better follow-up measuring of indicators over time. More concrete measures, like including a diversity of services as well as tracking neighborhood progress over time can help ease residents’ biggest fear of integration: higher crime and lowered security. / Allt eftersom Stockholm stad fortsätter att växa finns det en hotande rädsla för att det inte kommer att finnas tillräckligt med bostäder för en växande befolkning. Kommuner runt om i Stockholms län försöker bidra till bostadskrisen genom att öka sitt bostadsbestånd. Men problemen från miljonprogrammets byggande, där en del stadsdelar över tiden blivit alltmer utsatta och segregerade, kastar en skugga och skapar rädsla bland beslutsfattare och planerare för att göra om samma misstag. Den här studien tittar på hur Riksbyggen, som är en stor byggaktör, kan bygga bostäder som ligger i linje med socialhållbarhetspraxis för integrerade grannskap och kan motverka segregation. Studien fokuserar på området Ursvik, ett bostadsområde som har planer på att växa med 15 000 nya invånare under de kommande 10-15 åren. Detta nya område kommer att angränsa mot mer utsatta områden som Rissne, Hallonbergen och Rinkeby, som har ryktet om sig att ha hög brottslighet, vara invandrartäta samt segregerade från omkringliggande områden. Riksbyggen har två befintliga bostadrättsföreningar i Ursvik och har planer att bygga en till. Deras nyligen etablerade indikatorer för social hållbarhet kan bidra till att långsiktigt påverkar den sociala hållbarheten i grannskapet. Genom det här projektet hoppas jag kunna bidra med ytterligare kunskap om hur sociala hållbarhetsindikatorer kan användas för planering för bättre integrerade och öppna grannskap. Metoderna som används är egna observationer av hur Riksbyggens enhet för hållbarhetsfrågor arbetar, möten med stadsplanerare från Stockholms stad och Sundbybergs stad, en enkät bland nuvarande boende i Riksbyggens bostadsrättföreningar i Ursvik, samtal med styrelsemedlemmar, en analys av indikatorer, samt tester av planeringslösningar. Resultatet visar att hållbarhetsindikatorerna är väl fokuserade på behoven hos men de sociala hållbarhetsmålen kan förbättras om de tydligare kommuniceras och implementeras i hela organisationen samt om Riksbyggen gör bättre uppföljningsstudier av indikatorerna över tid. Mer konkreta åtgärder såsom att Riksbyggen tillsammans med andra aktörer ser till att det blir ett större utbud och mångfaldav tjänster samtidigt som uppföljning av grannskapens framsteg över tid kan hjälpa lindra boendes rädsla inför att Ursviks integration med omgivande stadsdelar skall leda till högre brottslighet och försämrad trygghet.

Den svenska bostadsmarknaden är minst sagt bristfällig. Utbudet av prisrimliga bostäder ärbegränsat i mer eller mindre hela landet. De lägenheter som finns tillgängliga är dyrabostadsrätter eller nyproducerade hyresrätter med höga hyror. Den begränsadebostadstillgängligheten har resulterat i subventioner för att öka tillgängligheten avhyresbostäder. Investeringsstödet infördes som ett försök till att, bland annat, erbjuda billigahyresrätter till hushåll med låg eller genomsnittlig inkomst och pressa ner byggkostnader.Uppsatsen har som utgångspunkt att beskriva bostadssituationen i dagsläget samt utvärderainvesteringsstödet. Arbetet består både av en kvalitativ och kvantitativ studie där de kvalitativamomenten består av en teoretisk litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer medsakkunniga inom området. Det kvantitativa momentet bygger på en områdesbaseradkassaflödeskalkyl. Det vill säga att nyckeltal och antaganden som använts i kalkylerna beror påvilket område i landet som det fiktiva projektet genomförs i.Resultatet påvisar att investeringsstödets genomförbarhet är områdesberoende, det vill säga attdet styrs av hyresnivåerna i området. Respondenterna betraktade investeringsstödet som enkortsiktig lösning. Långsiktigt måste innovationen i byggbranschen utvecklas därbyggkostnaderna och byggrätterna är två hämmande faktorer i dagsläget.Med utgångspunkt från litteraturstudien och resultatet belyses den aktuella bostadsbrist ochdisfunktionalitet som grundar sig i en avsaknad av en tydlig bostadspolitisk plan. Resultatet avdetta är att det finns ett behov av subventionering på bostadsmarknaden. Om investeringsstödetär rätt lösning är argumenterbart. Stödet har inte haft en nämnvärd effekt på bostadsbyggandetoch bestraffar, genom en överkompensationsmodell, fastighetsutvecklare som kan pressa nerbyggkostnader. Vidare är det svårt att uppfylla målen med stödet när subventionering är riktadmot utbudssidan. Av dessa anledningar är investeringsstödet inte en bra lösning på dagensbostadsbrist. Subventioneringen bör genomföras på ett annorlunda sätt, möjligtvis genom attrikta subventioneringen mot efterfrågesidan.+ / The Swedish housing market is flawed. The supply of affordable housing is limited throughoutthe country. The available apartment stock consists of either expensive condominiums or newlyproduced rental apartments with high rents. The limited stock has resulted in subsidies toincrease the availability of rental apartments. The investment support was implemented as anattempt to increase the stock of affordable housing for low- to mid-income households and topressure real estate developers to minimize buildings costs.The essay aims to describe the current housing situation and to evaluate the investment support.Both a quantitative and qualitative study will be conducted where the qualitative parts consistof a theoretical literature review and semi-structured interviews with experts within the subjectarea. The quantitative segment of the essay consists of an area-based cash-flow simulationwhere the key figures and assumptions are dependent upon the chosen area.The results show that the investment supports feasibility is highly dependent on location. Theinterviewees consider the subsidy to be a short-term solution. In the long-term the intervieweesbelieve that innovation in the building sector is necessary to reduce building costs.The literature review and the results show that there is a clear housing supply shortage as aresult of the dysfunctionality that has emerged from the lack of a clear housing policy. This hasled to the need of housing subsidies. Whether the investment support is the right way tosubsidize housing is questionable. The subsidy has not had a notable effect on the housingsupply and decreases the profitability for real estate developers that have achieved low buildingcosts. Furthermore, it is quite difficult to achieve the goals that have been set when the subsidyis addressed towards the supply-side. For these reasons the investment support is not a goodsolution for the current housing supply shortage. The subsidy should be carried out in a differentmanner, possibly by subsidizing the demand-side.

In the last 30 years, the Swedish housing market has changed from a market characterized by a centralized governing body with a focus on affordable housing for all, to a significantly less regulated market. This shift in the market landscape created a housing market that is not sufficient for the current housing demands. An insufficient supply should theoretically be visible in the personal experiences of a selected group and problems surrounding the acquisition of a place to live should be present. This study aims to identify how a local example could apply to a national phenomenon. To fulfil this aim, empirical evidence was created through interviews conducted with students at Umeå university.  The results show that less students had problems with finding housing when moving than what could be differentiated in the national statistics. This result could be explained by the presence of beneficial circumstances acquired through various forms of human capital. Having a social network, previous knowledge about the town itself or having economic stability indicated an easier acquisition of housing. However, it was deemed that this only aided the process and was not the direct factor in the acquisition of housing, as a correlation between those who experienced problems and the lack of benefits through human capital factors could not be established. The absence of human capital was also never the reason for the problems in acquisition, which further implicates that it is purely beneficially, not strictly mandatory for the acquisition of housing in a new place.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och analysera miljöcertifieringarnas påverkan på den svenska bostadsmarknaden. Fokus ligger på tre huvudsakliga miljöcertifieringssystem: BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. Studien avser att identifiera om och hur dessa certifieringar kan skapa ett ekonomiskt mervärde för fastigheter, med särskild uppmärksamhet på hur dessa värden uppfattas och värderas av fastighetsägare. Examensarbetet har som mål att analysera hur miljöcertifieringar påverkar fastighetsvärden på den svenska bostadsmarknaden och undersöka om certifieringarna leder till mervärde eller eventuella konkurrensfördelar på bostadsmarknaden. En kvalitativ metod används, där semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom fastighetsbranschen utgör den primära datainsamlingen. Urvalet av respondenter baseras på deras erfarenheter och insikter i utvecklingen och förvaltningen av hållbara bostäder. Den teoretiska ramen inkluderar värdeteori och en detaljerad genomgång av de valda miljöcertifieringssystemen. Studien visar att miljöcertifieringar kan erbjuda flera konkurrensfördelar för fastighetsutvecklare och förvaltare. Miljöcertifierade byggnader tenderar att ha högre hyres- och försäljningspriser samt lägre driftkostnader tack vare minskad energiförbrukning och vattenanvändning. Resultaten indikerar dock att värdet av miljöcertifieringar varierar beroende på marknadssegment och kundernas miljömedvetenhet. Utmaningar inkluderar höga kostnader för certifieringsprocessen och osäkerheter kring de ekonomiska fördelarna, vilket kräver noggrann avvägning från fastighetsägarnas sida. Studien bidrar till en fördjupad förståelse av hur miljöcertifieringar kan påverka bostadsmarknaden och ger värdefulla insikter för fastighetsutvecklare och förvaltare i deras framtida beslut om hållbarhetsinvesteringar. / This thesis aims to investigate and analyze the impact of environmental certifications on the Swedish housing market. The focus is on three main environmental certification systems: BREEAM, LEED, and Miljöbyggnad. The study seeks to identify whether and how these certifications can create economic value for properties, with particular attention to how these values are perceived and evaluated by property owners. The aim of this thesis is to analyze how environmental certifications affect property values in the Swedish housing market and to investigate whether the certifications lead to added value or potential competitive advantages in the housing market. A qualitative method is employed, with semi-structured interviews with key stakeholders in the real estate industry serving as the primary data collection method. Respondents were selected based on their experiences and insights into the development and management of sustainable housing. The theoretical framework includes value theory and a detailed review of the selected environmental certification systems. The study shows that environmental certifications can offer several competitive advantages for real estate developers and managers. Certified buildings tend to have higher rental and sales prices and lower operating costs due to reduced energy and water consumption. However, the results indicate that the value of environmental certifications varies depending on market segment and customer environmental awareness. Challenges include high certification process costs and uncertainties about economic benefits, requiring careful consideration by property owners. The study contributes to a deeper understanding of how environmental certifications can impact the housing market and provides valuable insights for real estate developers and managers in their future sustainability investment decisions.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.

Svenska bostadspriser har stigit allt mer under de senaste åren. Privatpersoners konsumtion gör att priset på bostäder stiger och belåning ökar i och med prisökningarna. Det huvudsakliga syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan bostadspriser och hushållens ekonomiska situation på den svenska bostadsmarknaden under tidsperioden år 2005 till år 2013. Fokus ligger på bostadsrätt- och villapriser på den svenska bostadsmarknaden, sekundärdata är inhämtad från databaser som studien baseras på. Dessa undersöks månadsvis under den valda tidsperioden. Vi har valt att studera variablerna; bostadspriser för bostadsrätter samt villor som beroende variabler och hushållens ekonomiska situation som oberoende variabel. Hushållens ekonomiska situation mäts med hjälp av konfidensindex. Utlåningsränta och antal bostäder till försäljning var studiens kontrollvariabler.Utifrån studiens fastställda hypoteser visade studien ett resultat som bekräftar att hushållens ekonomiska situation har ett signifikant förhållande till priser för bostadsrätter respektive villor och att studiens kontrollvariabler är relaterade till detta samband. Resultatet i denna studie har stöd från tidigare forskning. / Swedish housing prices have been rising steadily in recent years, the consumption of private individuals are pushing housing prices to rise and this relationship between these variables increases the ratio that households are borrowing from banks. The main purpose of this study was to investigate the relationship between housing prices and households' financial situation in the Swedish housing market during the period from 2005 until 2013. The focus is on villa and condominiums prices in the Swedish housing market. Secondary data are obtained from databases on which the study is based. These are examined monthly during the selected time period. We have chosen to study 6 variables, housing prices for condominiums and villas as the dependent variable, households' financial situation as the independent variable. The household's financial situation is measured using confidence index. Lending rates and number of housing for sale were the control varibles of the study. Based on the established hypotheses, the study showed a result confirming that the household's current financial situation has a significant relationship to housing prices for condominiums and villas, and that the study's control variables are related to this relationship. The result of this study is supported by previous research. / <p>Betyg E, 170709</p>

Bostadsbrist har varit ett rådande problem i de större städerna över landet under en längre period, särskilt för den yngre generationen. Två tidigare examensarbeten har föreslagit att bygga ett attefallskvarter eller att attefallhus är en möjlig lösningen till bostadsbristen. Deras slutsatser var att de intervjuade inte tror att det kan vara ekonomiskt gynnsamt att genomföra ett attefallskvarter och att intresset av att bygga mindre bostäder finns men problemet ligger i att ingen vågar investera när det finns brister i visionen och affärsupplägget. Efter att ha tagit del av studierna kring attefallshus, kan man överväga om mindre småhus kan vara attraktiva i jämförelse med större villor som permanentbostad. Syftet med rapporten är att genomföra en enklare jämförelse mellan småhus med en yta på 30–60 kvm mot villor på ca 100–160 kvm för att ta reda på om småhus är ett bra alternativ till ett ekonomiskt och miljömässigt boende. Studien belyser olika tekniska och ekonomiska faktorer som påverkar byggnadsstorlekarna för att öka förståelsen till varför man sällan bygger litet.Studien är utförd genom att intervjua branschfolk och samla in data från tidigare studier via litteraturstudier. Syftet med intervjuerna är att få en inblick i hur branschfolk tänker kring ämnet som studeras. Litteraturstudiens information är tagen från databaserna Primo och DIVA – portal, samt från lämpliga myndigheters hemsidor inom samhällsplanering, byggande och boende. Intervjun består av ungefär 20 frågor och vissa av dem anpassas beroende på vad den intervjuade personen har för arbetsroll, tidigare erfarenheter och kunskaper. Prisskillnaden mellan byggnadsstorlekarna upplevs inte vara särskilt stor i dagsläget enligt de intervjuade. Detta medför att man hellre lägger på en liten kostnad för en procentuellt stor mängd extra kvadratmeter. Majoriteten av faktorerna som studeras gör konceptet inte möjligt att genomföra i nutid.Slutsatsen som dras är att det i dagsläget inte är möjligt för företagen att bygga mindre småhus men det har potential att kunna genomföras i framtiden i samband med utveckling av intressanta byggmetoder som kommer kunna dra ner byggkostnaderna och produktionstiden. Detta skulle öppna fler möjligheter och med det intresse hos en större kundgrupp. / Housing shortage has been a prevailing problem in the larger cities throughout the country for an extended period, particularly for the younger generation. A previously conducted studysuggested building a micro village with small compact houses as a solution to the housing shortage. Various reasons, such as expensive square meter prices made the concept not possible in present day. Another study studied the reason why people don’t take advantage to the new rules around the Swedish micro house called “Attefallshus”. Their interviewees did not believe that it could be economically beneficial. The interest in building smaller building is there but no one is brave enough to invest in similar projects when there are deficiencies in vision and business models. After reviewing studies on Attefallshus, it can be considered whether smaller homes can be attractive in comparison to lager villas as permanent residences.The purpose of the report is to conduct a simple comparison between small houses with an area of 30-60 sqm and villas of approximately 100-160 sqm to find out if small houses are a good alternative for economical and environmentally friendly living. The study highlights various technical and economic factors that affect building sizes to increase the understanding of why small houses are rarely built.The study was conducted by interviewing people in the industry and gathering data from previous studies through literature. The purpose of the interview was to gain insight into how industry professionals think about the subject. The literature review information was taken from the databases Primo and DiVA-portal, as well as from appropriate government agencies websites related to urban planning, construction, and housing. The interview consists of approximately 20 questions, and some of them are tailored depending on the interviewee´s job role, previous experience, and knowledge.The price difference between the building sizes is not perceived to be particularly significant at the present according to the interviewees. This means that people are willing to pay a small cost för a proportionally large amount of extra square meters. Most of the factors studied make the concept not possible to implement at present. The conclusion drawn is that it is not possible to build smaller houses in present day but has the potential to be implemented in the future in conjunction with the development of interesting construction methods that can reduce costs and production time. This would openmore opportunities and generate interest among a large customer base.

This study aims to investigate how people's housing preferences changed during the Corona Pandemic. To achieve the purpose of the study, three questions have been formulated: Have housing preferences changed for people during the pandemic in Northeast Scania? How did real estate agents experience the housing market and their customers' housing preferences? Did the pandemic cause greater concern for young adults on the housing market? To answer these questions, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews with both customers and real estate agents in Northeast Scania. The results of the study shows that people's housing preferences did change during the pandemic, where a larger living space was considered the most desirable. The real estate agents shared this view and saw a trend toward the interest of moving out of the city. Finally, the results of the study showed that young first-time buyers did not find it more difficult to enter the housing market than usual, but their feelings about working from home and involuntary isolation were affected to almost the same extent as ordinary people during the pandemic. / Denna studie syftar till att undersöka hur människors boendepreferenser förändrades under Corona-pandemin. För att uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: Har boendepreferenser förändrats för människor under pandemin i nordöstra Skåne? Hur upplevde fastighetsmäklare bostadsmarknaden och deras kunders bostadspreferenser? Har pandemin orsakat större bekymmer för unga vuxna på bostadsmarknaden? För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med både kunder och fastighetsmäklare i nordöstra Skåne. Resultaten av studien visar att människors boendepreferenser förändrades under pandemin, där ett större bostadsutrymme ansågs vara det mest önskvärda. Fastighetsmäklarna delade denna uppfattning och såg en trend mot intresset att flytta ut ur staden. Slutligen visade studiens resultat att förstagångsköpare inte hade svårare att ta sig in på bostadsmarknaden än vanligt, men deras känslor kring att arbeta hemifrån och ofrivillig isolering påverkades i nästan samma utsträckning som gemene man under pandemin.

Sammandrag I Sverige finns upplåtelseformerna hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Den förste maj 2009 gjorde lagstiftning det även möjligt att upplåta ägarlägenheter, och detta blev introduktionen till den nya boendeformen. Däremot är ägandeformen en vanlig företeelse utomlands där ägarlägenheter funnits under lång tid. När regeringen införde ägandeformen i Sverige hade de en förhoppning om att det skulle byggas mellan 3 000 och 5 000 ägarlägenheter varje år, det är dock inte förrän år 2021 som antalet registrerade och färdigbyggda ägarlägenheter överstigit 3 000 i antalet.  Uppsatsens syfte är att undersöka den aktuella efterfrågan på marknaden för produkten ägarlägenheter ur fastighetsmäklares och projektledarens perspektiv, samt byggbolagens intresse för att producera upplåtelseformen.    Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kvalitativ metod och med en abduktiv forskningsansats. Inom det kvalitativa forskningsområdet har en semistrukturerad intervjustudie genomförts. Genom semistrukturerade intervjuer har respondenterna fritt fått berätta om sina erfarenheter och uppfattningar.    Studien har visat på en ökad efterfrågan av ägandeformen bara under de senaste åren, trots en pandemi. Efterfrågan har inte bara ökat hos konsumenterna utan även byggbolagens intresse för upplåtelseformen har blivit större då flera byggbolag vill hjälpa till att utvidga utbudet kring boendeformen. Förutom efterfråga finns det flera aspekter som påverkar produktionen av den nya upplåtelseformen, som exempelvis kommunernas inställning och uppmuntran till att uppföra ägarlägenheter på deras mark. Dagens stora efterfrågan, kommunens positiva inställning och entreprenörernas vilja att satsa kapital i projekt med ägarlägenheter bidrar till en ljus framtid för upplåtelseformen. / Abstract In Sweden there are three forms of housing tenures: tenancy, cooperative tenancy, tenant-ownership, and owner-occupied apartments. On May first, 2009, legalization made it possible to build owner-occupied apartments, which was the introduction to the new form of housing. On the other hand, the form of ownership is a common phenomenon abroad where owner apartments have existed for a long time. When the government introduced owner-occupied flats in Sweden, they had a hope that between 3 000 and 5 000 units would be built each year, it is not until 2021 that the number of registered and completed apartments exceeded 3 000. The purpose of this exam is to examine the current demand on the market for the product, from a real estate agent and project managers perspective, but also the construction companies’ interest in producing this new product.    Research questions were answered with the help of a qualitative and abductive approach. Within the qualitative research area semi-structured interviews have been conducted. Through semi-structured interviews the interviewees have been allowed to freely speak about their experiences and perceptions.    The study has shown an increased demand for the form of apartment ownership only in recent years, despite a pandemic. Demand has not only increased among consumers, but also the construction companies’ interest in this new product has increased. This is because the construction companies want to help expand the range of housing. In addition to demand, there are several aspects that affect the production of the new form of lease, including the municipality's attitude and encouragement to build owner apartment flats on their land. Today´s high demand, the municipality´s positive attitude and the contractor’s willingness to invest capital in projects with apartment ownership flats, has contributed to a bright future for the form of lease.