In the last few years, Sweden has felt rising energy prices leading to more harsh living for single houses. In the years 2021–2022, both Europe and Sweden witnessed record-high electricity prices and experts predicted an increase in the coming years. As a result of this, homeowners began to improve their energy efficiency in their homes. Therefore, this study will aim to answer the question “How does the final price of detached houses differentiate between Gothenburg and Luleå due to their energy efficiency?”. The hypothesis for the work is that a positive relationship between sales price and energy efficiency occurs. That Gothenburg will have a larger effect than Luleå. To answer the question a quantitative method is applied using the hedonic pricing model with two multiple regressions, one for each cross-section. The time series is from 2020–2023. The variables used are sale price as a dependent variable and a series of eight independent variables. The regression results show a positive relationship between energy efficiency measures and final price in both cross sections. Furthermore, the results are significant for Luleå and insignificant for Gothenburg. Regarding Luleå energy efficient ventilation and heating has a statistical significance on sale price. Meanwhile, house size and plots of land are significant for Gothenburg. These results are both in line with previous research but also contradict them. The thesis is unique because the analysis is made between two different energy pricing areas in Sweden. / Under de senaste åren har Sverige påverkats av stigande energipriser. Detta har resulterat i en mer pressad situation för småhusägare runt om i landet. Under åren 2021–2022 upplevde Sverige och Europa rekordhöga energipriser och experter förutspår en fortsatt ökning under de kommande åren. Med detta i åtanke har småhusägare börjat energieffektivisera sina hem. Således kommer denna uppsats besvara problemformuleringen “Hur skiljer sig slutpriset på småhus mellan Göteborg och Luleå av energieffektivisering?". Hypotesen för arbetet är att finna ett positivt samband mellan slutpris och energieffektivisering. Där till att inverkan i Göteborg är större än i Luleå. För att besvara frågeställningen appliceras en kvantitativ metod tillsammans med den hedoniska prismodellen. Modellen använder två multipla regressioner, en för vardera tvärsnitt. Tidsserien är mellan år 2020–2023. Den beroende variabeln är slutpris och förklaras med hjälp av åtta oberoende variabler. Regressionsresultaten visar ett positivt samband mellan energieffektiviserande åtgärder och slutpris i båda kommunerna. Dock är koefficienterna signifikanta i Luleå och icke signifikanta i Göteborg. För Luleå är energieffektiv ventilation och energieffektiva uppvärmningssystem statistiskt fastställda. Medan för Göteborg påvisar boarea och tomtstorlek signifikans. Resultaten ligger både i linje med tidigare forskning men motsäger även dem. Uppsatsen är unik då analysen genomförs mellan två olika energiområden i Sverige.

The study’s aim was to examine how Swedish municipalities navigates the housing paradox as a right and a commodity and how they manage housing inequality. This was done by analyzing five municipal guidelines for housing provision. The analysis was carried out through a document study and a directed content analysis. The directed content analysis entails that the previous research and literature has formed the basis of the study’s analytical framework.  The study showed that the municipalities described that certain groups have a claimable right to housing. They also described groups that don’t. The municipalities mainly navigate the paradox by providing support actions and by formulating the guidelines. The municipalities point out certain groups that experience a vulnerable position on the housing market. Constituting these groups are mainly the elderly, households with poor resources, students and young adults. The municipalities provide different support actions to support and help these groups on the housing market. The studied municipalities have a housing shortage, which they describe further complicates the vulnerable groups' situation. The study’s conclusions are therefore that navigating the paradox is a hard task for the municipalities and that housing inequality certainly is a problem that further needs to be treated.

I detta arbete beskrivs intresset för och kännedomen om tre innovativa boendeformer som riktar sig till unga vuxna mellan 18 och 35 år på den svenska bostadsmarknaden. Det belyser det befintliga beståndet av bostäder och unga vuxnas största hinder för att erhålla en bostad. Arbetet tar sin utgångspunkt i den rådande bostadsbristen i Sverige, där flertalet grupper av olika skäl upplever hinder att ta sig in på bostadsmarknaden. Detta bidrar till att offentliga aktörer och olika bostadsutvecklare behöver hitta nya sätt för att underlätta för utsatta grupper att erhålla en bostad. Studien baseras på litteraturstudier av bland annat tidigare forskning, enkätundersökningar med unga vuxna och intervjuer med representanter från olika delar av branschen. Resultaten visar ett intresse för, men låg kännedom om, de tre boendeformerna: hyrköp, ungdomsettor och kooperativa hyresrätter. Dessa är alla anpassade för att avhjälpa problematiken för vissa inom målgruppen, särskilt gruppen unga vuxna, att ta sig in på bostadsmarknaden. / This work concerns the examination of the interest and awareness of three innovative forms of housing that target young adults between the ages of 18 and 35 in the Swedish housing market. It also describes the existing stock of housing and highlights the most serious obstacles for the target group to obtain an accommodation. The work takes it’s starting point in the current housing shortage in Sweden where many groups for various reasons are hindered from the housing market for various reasons. The market is in need for public actors and various housing developers to find new ways to remedy the problem of obtaining an accommodation for these vulnerable groups. The study is based on previous research, surveys with young adults and interviews with intermediaries from different parts of the industry as a methodology. The results show an interest for, but low knowledge about the three types of housing: rent purchases, youth sets and cooperative rental apartments adapted for young adults. These are all adapted to reduce the problem for some persons within the target group to enter the housing market.

Problem statement: Accurate and reliable forecasts of trends in the housing market can be useful information for market participants as well as policy makers. This information may be useful to minimize risk related to market uncertainty. Since the burst of the housing bubble in the early 1990s the price level of single-family houses has risen sharply in Sweden. The Swedish housing market has experienced an unusually long period of high growth rates in transaction prices which has opened up for discussions about the risk of another housing bubble. Business and property cycles have shown to contain asymmetries, which linear models are unable to pick up and therefore inappropriate to analyze cycles. Approach: Therefore, this study uses non-linear models which are able to pick up the asymmetries. The estimated models are variations of the Markov-switching regression model, i.e. the Markov-switching autoregressive (MS-AR) model and the Markov-switching dynamic regression (MS-DR) model. Results: Our ndings show that the MS-AR(4) model allowing for varying variance across regimes estimated using the growth rate of FASTPI produce superior forecasts over other MSAR models as well as variations of the MS-DR model. The average expected duration to remain in a positive growth regime is between 6.3 and 7.3 years and the average expected duration to remain in a negative growth regime is between 1.2 to 2.5 years. Conclusion: The next regime shift in the Swedish housing market is projected to occur between 2018 and 2019, counting the contraction period in 2012 as the most recent negative regime. Our ndings support other studies ndings which indicate that the longer the market has remained in one state, the greater is the risk for a regime shift. / Problemformulering: Noggranna och tillforlitliga prognoser om utvecklingen pa bostadsmarknaden kan vara anvandbar information for marknadsaktorer samt beslutsfattare. Denna information kan vara anvandbar for att minimera risken relaterad till osakerheten pa marknaden. Sen bostadsbubblan sprack i borjan av 1990-talet har prisnivan for smahus okat kraftigt i Sverige. Den svenska bostadsmarknaden har upplevt en ovanligt lang period av hog tillvaxt i transaktionspriser som har oppnat upp for diskussioner om risken for en ny bostadsbubbla. Konjunkturoch fastighetscykler har visat sig innehalla asymmetrier som linjara modeller inte kan uppfanga och darfor visat sig vara olampliga for att analysera cykler. Tillvagagangssatt: Darfor anvander den har studien icke-linjara modeller som kan uppfanga dessa asymmetrier. De skattade modellerna ar variationer av Hamiltons Markov-switchingmodell, dvs. en autoregressiv Markov-switchingmodell (MS-AR) och en dynamisk Markov-switchingmodell (MS-DR). Resultat: Resultatet visar att MS-AR(4)-modellen som tar hansyn till varierande varians over regimerna estimerad med tillvaxten av FASTPI producerar overlagsna prognoser jamfort med andra MS-AR-modeller samt variationer av MS-DR-modellen. Den genomsnittliga forvantade varaktigheten att benna sig i en positiv regim ar mellan 6,3 och 7,3 ar och den  genomsnittliga forvantade varaktigheten att benna sig i en negativ regim ar mellan 1,2 till 2,5 ar. Slutsats: Nasta regimskifte pa den svenska bostadsmarknaden beraknas ske mellan 2018 och 2019, antaget att nedgangen under 2012 ar den senaste negativa regimen. Resultatet stodjer tidigare studier, som tyder pa att ju langre marknaden har varit i ett tillstand, desto storre ar risken for ett regimskifte.

The housing market segmentation could provide a reference for more targeted policymaking and investment strategies. Although there have been many studies, there are no consistent submarkets delineating methods because of a lack of theoretical support and subjective evaluation. In this paper, two market segmentation methods are introduced. The continuous spatial segmentation divides properties into submarkets according to their coordinates, while the discontinuous spatial segmentation creates submarkets according to the variable having the most significant impact on the price index, which is the construction year of properties. Two valuation methods, the hedonic price model and the XGBoost regression model, are applied to evaluate the overall Stockholm housing markets and the created. The results proved that both market segmentation methods could improve the valuation prediction accuracy compared to the valuation under the overall Stockholm housing market. The non-spatial continuous market segmentation approach delivers more improvement in valuation accuracy but also has greater volatility. As for the two valuation models, no single valuation method can be absolutely advantageous in any market context. / Segmenteringen av bostadsmarknaden skulle kunna utgöra en referens för mer målinriktade politiska beslut och investeringsstrategier. Även om det har gjorts många studier finns det inga konsekventa metoder för att avgränsa delmarknader på grund av brist på teoretiskt stöd och subjektiv utvärdering. I detta dokument presenteras två metoder för marknadssegmentering. Den kontinuerliga rumsliga segmenteringen delar in fastigheter i delmarknader utifrån deras koordinater, medan den diskontinuerliga rumsliga segmenteringen skapar delmarknader utifrån den variabel som har störst inverkan på prisindexet, vilket är fastigheternas byggnadsår. Två värderingsmetoder, den hedoniska prismodellen och XGBoost-regressionsmodellen, används för att utvärdera Stockholms bostadsmarknad och den skapade marknaden. Resultaten visade att båda marknadssegmenteringsmetoderna kunde förbättra värderingens prediktionsnoggrannhet jämfört med värderingen under den övergripande bostadsmarknaden i Stockholm. Den icke-rumsliga kontinuerliga marknadssegmenteringsmetoden ger större förbättringar i värderingsnoggrannheten men har också större volatilitet. Vad gäller de två värderingsmodellerna kan ingen enskild värderingsmetod vara helt fördelaktig i något marknadssammanhang.

This master's thesis seeks to determine the price elasticity of the Swedish housing supply through a vector error-correction model. The elasticities are estimated on a municipal, county and national level using data for the period 1992-2021. Furthermore, this study aims to find key determinants to explain the regional variations of housing supply elasticities. Overall, the results obtained indicate that the price elasticity of housing supply remains relatively inelastic regardless of the level. Only a small quantity of municipalities exhibited an elastic housing supply, those were Härjedalen, Krokom and Östra Göinge. The supply elasticity was estimated to be 0.074 on a national level. On a county level the elasticities varied between -0.107 and 0.461. The responsiveness of housing supply was found to be determined by the size of population and by land use regulations such as building permits, which is in line with previous empirical studies. Neither population growth, population density, house price or local tax rate were found to be significantly correlated with the obtained supply elasticities. The results imply that the housing supply elasticity varies substantially across counties and municipalities. Moreover, the study shows that the responsiveness of housing supply to fluctuations in price is low, which can serve as a potential indicator for future development of housing prices. / Denna masteruppsats syftar till att bestämma priselasticiteten för det svenska bostadsutbudet genom en vektor error-correction model. Elasticiteterna beräknades på kommunal-, läns- och riksnivå med hjälp av data för perioden 1992-2021. Därutöver syftar denna studie till att hitta bestämningsfaktorer för att förklara de regionala variationerna i bostadsutbudets priselasticitet. Sammantaget visade de erhållna resultaten att utbudselasticiteterna till övervägande del är oelastiska oavsett nivå. Några enstaka kommuner visade på ett elastiskt bostadsutbud, däribland Härjedalen, Krokom och Östra Göinge. Utbudselasticiteten uppskattades till 0.074 på nationell nivå. På länsnivå varierade priselasticiteterna för bostadsutbudet mellan -0.107 och 0.461. Vidare har responsiviteten hos bostadsutbudet visat sig bestämmas av befolkningsmängd och av reglering av markanvändning såsom bygglov, vilket är i linje med tidigare empiriska studier. Varken befolkningstillväxt, befolkningstäthet, bostadspris eller lokal skattesats har visat sig vara signifikant korrelerade med de erhållna utbudselasticiteterna. Resultaten tyder på att bostadsutbudets elasticitet varierar kraftigt mellan län och kommuner. Dessutom visar studien att bostadsutbudets responsivitet till följd av prisfluktuationer är lågt, vilket kan fungera som en potentiell indikator för den framtida utvecklingen av bostadspriser.