Bakgrund: Med målet att minimera avfall och miljöpåverkan har allt fler företag börjat arbeta med cirkulära affärsmodeller som är en rörelse bort från en linjär resursförbrukning. Ett linjärt konsumtionsmönster, där produkter kastas när de inte längre är önskvärda, innebär enorma hållbarhetsförluster längs med värdekedjan. Cirkulär ekonomi (CE) bygger på att redan från start implementera ett cirkulärt syfte i produkter och planera för en längre livscykel för en längre livscykel. CE är fortfarande ett nischat område och branschers relation till affärsmodellen är ännu inte undersökt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för de barriärer som olika branscher ser med återtillverkning och återvinning inom CE. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för cirkulära affärsmodeller samt den roll som bransch har avseende barriärer. Metod: Studien bygger på ett kvalitativt tvärsnittsurval och ett explorativt tillvägagångssätt har tillämpats. Studien är byggd på en iterativ ansats med målet att nyansera och komplettera befintlig forskning. För att fånga en objektiv beskrivning av det undersökta området utgår studiens vetenskapliga perspektiv från ett kritiskt realistiskt synsätt. Empirin är baserad på semi-strukturerade intervjuer som har analyserats genom tematisk analys. Slutsats: Studien har funnit tecken på att de barriärer som företag upplever vid cirkulära affärsmodeller skiljer sig åt mellan branscher. Material, livslängd, kvalitet, storlek och utseende är alla exempel på aspekter som har en påverkan och som skiljer sig åt mellan olika branscher. Studien fann tecken på att tillgång till material kan agera både som fördel och nackdel vid en cirkulär affärsmodell. Produkters slutkund har även en påverkan, där vissa kundgrupper kommer lägga större vikt vid estetiska aspekter och har även möjlighet att påverka kvaliteten på produkterna som återvänder till företag. Studien fann tecken på att vissa branscher kan ha svårt att konkurrera på pris men att detta inte behöver ha en negativ effekt på konkurrenskraft. Nuvarande lagstiftning påverkar företagen olika hårt, där vissa branscher ser institutionella barriärer som ett stort problem. / Background: With the goal of minimizing waste and environmental impact, more companies have started working with circular business models. A linear pattern of consumption, where products are discarded when no longer wanted, creates major environmental strains on supply chains. Circular economy is based on a circular purpose in products and planning for longer lifecycles. However, CE is still a niche area and the way that different industries manage circular business models are yet to be researched.  Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the barriers different industries face when applying circular business models. The study aims to improve the understanding of circular business models and the role that industry plays in existence of these barriers.  Method: The paper is a cross-sectional study with an explorative approach. The study is built on an iterative base with the aim of creating nuance and contributing to current research. The aim has been to acquire an objective description of the studied subject via a critical realistic point of view. The empirical data has been gathered through semi-structured interviews which has been analyzed using thematic analysis.  Conclusion: The study found signs that the barriers faced by companies using circular business models as well as the intensity of those barriers varies across industries. Material, length of product life, quality, size, and appearance are aspects that has an effect, and which varies across industries. The study found signs that access to material could act as both an advantage and disadvantage when working in a circular business model. End customers of products can also influence circular business models. Certain customers will place more emphasis on aesthetic aspects and may affect the quality of materials returning to companies. The study also found signs that certain industries may face difficulties competing on price, although this might not affect overall competitiveness. The current legislative environment affects companies to varying degrees and certain industries view institutional barriers as a major issue impacting their business.

Bakgrund: Affärsmodeller som integrerar hållbarhet i verksamheten blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett sätt att göra detta på är genom att förena produktförsäljning med tjänstefiering, vilket resulterar i konceptet produkt som tjänst (PST). För nya företag är ofta riskkapitalbolag ett attraktivt finansieringsalternativ och utgör därmed en betydande roll som möjliggörare för affärsmodeller av denna karaktär. Frågan är hur riskkapitalbolag i sin riskbedömning utvärderar startups med PST. Syfte: Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse för riskkapitalbolags riskbedömning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka hur riskkapitalbolag utvärderar startups med - produkt som tjänst (PST) - i sin riskbedömning? Genomförande: Denna studie är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats som bygger på fyra intervjuer med fyra riskkapitalbolag. Respondenterna arbetar i företag som investerar riskkapital i startups. Respondenterna har valts för att få en insyn i hur riskkapitalbolags riskbedömning genomförs. Värdedrivare och finansiella barriärer för PST har applicerats på den riskbedömning som respondenterna redogjort för. Slutsats: Studien visar på att riskkapitalbolag inte har en specifik riskbedömning för företag med högre hållbarhet, utan de bedöms efter samma kriterier som traditionella affärsmodeller. Däremot kan PST med dess värdedrivare och finansiella barriärer visa på både styrkor och svagheter i riskkapitalbolags riskbedömning / Background: Business models which integrates sustainability in their business becomes more common today. For new business venture capital is often an attractive financing alternative and therefor constitutes a significant role as an enabler for these businesses. The question is how venture capital firms in their risk assessment evaluate these startups. Purpose: This study aims to contribute to an increased understanding of venture capital firms risk assessment. Furthermore, the purpose of this study is to examine how venture capital firms evaluate startups with product as a service in their risk assessment. Completion: This study is of a qualitative structure with an abductive approach that builds on four interviews from four different venture capital firms. The interviewees all work in firms that invest venture capital in startups. They have been chosen to gain insight in the riskassessment of venture capital firms. Value drivers and financial barriers related to PaaS have been applied to the risk assessment that the interviewees have described. Conclusion: The paper shows that venture capital firms does not have a specific riskassessment for companies with a higher grade of sustainability, instead they are assessed on the same basis as traditional business models. PST can however, with its value drivers and financial barriers, display both strengths and weaknesses in the risk assessment conducted by venture capital firms.

Bakgrund: Affärsmodeller som integrerar hållbarhet i verksamheten blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett sätt att göra detta på är genom att förena produktförsäljning med tjänstefiering, vilket resulterar i konceptet produkt som tjänst (PST). För nya företag är ofta riskkapitalbolag ett attraktivt finansieringsalternativ och utgör därmed en betydande roll som möjliggörare för affärsmodeller av denna karaktär. Frågan är hur riskkapitalbolag i sin riskbedömning utvärderar startups med PST. Syfte: Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse för riskkapitalbolags riskbedömning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka hur riskkapitalbolag utvärderar startups med - produkt som tjänst (PST) - i sin riskbedömning? Genomförande: Denna studie är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats som bygger på fyra intervjuer med fyra riskkapitalbolag. Respondenterna arbetar i företag som investerar riskkapital i startups. Respondenterna har valts för att få en insyn i hur riskkapitalbolags riskbedömning genomförs. Värdedrivare och finansiella barriärer för PST har applicerats på den riskbedömning som respondenterna redogjort för. Slutsats: Studien visar på att riskkapitalbolag inte har en specifik riskbedömning för företag med högre hållbarhet, utan de bedöms efter samma kriterier som traditionella affärsmodeller. Däremot kan PST med dess värdedrivare och finansiella barriärer visa på både styrkor och svagheter i riskkapitalbolags riskbedömning. / Background: Business models which integrates sustainability in their business becomes more common today. For new business venture capital is often an attractive financing alternative and therefor constitutes a significant role as an enabler for these businesses. Thequestion is how venture capital firms in their risk assessment evaluate these startups. Purpose: This study aims to contribute to an increased understanding of venture capital firms risk assessment. Furthermore, the purpose of this study is to examine how venture capital firms evaluate startups with product as a service in their risk assessment. Completion: This study is of a qualitative structure with an abductive approach that builds on four interviews from four different venture capital firms. The interviewees all work infirms that invest venture capital in startups. They have been chosen to gain insight in the risk assessment of venture capital firms. Value drivers and financial barriers related to PaaS have been applied to the risk assessment that the interviewees have described. Conclusion: The paper shows that venture capital firms does not have a specific risk assessment for companies with a higher grade of sustainability, instead they are assessed on the same basis as traditional business models. PST can however, with its value drivers and financial barriers, display both strengths and weaknesses in the risk assessment conducted by venture capital firms.

Mobile media OTT service such as mobile music and mobile video is believed to be the next big revenue driver for mobile operator’s mobile broadband business. The media industry is willing to take mobile distribution channel to increase the content value. In Europe, there are already several successful cooperation cases between online media service provider and mobile operator, such as Spotify and Telia. However, with more complicated market and business environment in China, the mobile media services are still under development with immature business models.This thesis report aims to identify the business models of mobile media services in Europe and China, and to give business solution and strategic recommendation after analysis on actors, business roles, resources and activities using several business model theories. Six interviews have been done with industrial people from mobile network operator, online media service provider and TV channel in Sweden and China. With Spotify and Telia cooperation as the major part of case study in Europe market, data was gathered through business intelligent reports and interviews in Sweden. Six elements of business model theory from Chesbrough & Rosenbloom are used to conduct business model analysis onTelia-Spotify case. The result shows that Spotify play a joint connection role between tons of content from music insustry and mobile connection provider Telia, delivering value of good user experience and brand. Telia put the value of network, billing capability and user resource in the partnership with Spotify and benefit from the differentiated mobile broadband service, in terms of incearsing customer experience and reducing churn rate. TV4 case is investigated to analyze thebusiness development of mobile video in Europe. The result shows that there are two obstacles when delivering TV content to mobile device from TV channel’s perspective. One is that there is no way to measure the advertisement rate on mobile device, the other is that it is difficult to do localized advertisement program on mobile network. In the business model analysis in China, actors from mobile operator, state-owned media group and Internet company are identified as well as their activities in mobile media service. ARA model theory is used to analyze the value network and give the clear map of different actors’relations. The result shows that mobile media service in China has different situation in platform development, partnership with labels, service provider organization property and revenue model. Chinese mobile operators as state-owned companies develop mobile media service platform ontheir own instead of cooperation with service provider to avoid political and finance risk. They have direct partnership with content provider and give 50% of media OTT service revenue to content provider. The pirate rate of music in China is high, which result in very little willingness to pay for the music streaming service. Internet companies can build freemium service model with both licensed music content and content from illegal aggregators on advertising revenue model. However in online video area, Chinese government have implement strict regulatory to protect the copyright of video content. The major part of online video service providers’ revenueis also advertising, but with only licensed video content. The main factor that makes the different business environment between Europe and China is that the state-owned economy force in China plays important role in mobile media area. State owned mobile operators take the most business roles in mobile media service, which makes the possibility to cooperate with Spotify-like Internet companies is low. The first patch 3G mobile licenses are only granted to eight state-owned media groups, which are the only possible content providers of mobile operators’ mobile video service. To address the problem of cooperation inbetween mobile operators and Internet companies, to setup joint venture is the recommended solution. High customer satisfied service platform should be developed to enlarge the value of service. The recognized service value will lower the piracy rate and make the subscription revenue model possible.

Printed and organic electronics have been intensely researched in the past few years, and their potential low-cost and sustainability benefits combined with their unique form properties makes them interesting from a product design perspective. However, there has been a lack of product design with printed and organic electronics, which has created a gap between research and market. The aim of this thesis is to find an application of printed and organic electronics in a previously unexplored application area. The thesis includes interviews and workshops with relevant actors, a SWOT analysis, and idea generation through brainstorming. It is found that printed and organic traceability tags (RFID/NFC) have the potential to facilitate circular business models in the fashion industry if they are developed to fulfil the identified requirements.  Three concepts of how traceability tags can facilitate rental fashion are developed. The main identified potential benefits for the rental companies are reduced logistics costs and the possibility of data collection. The potentially low cost of printed and organic traceability tags would also enable rental companies with smaller profit margins to implement a digital traceability solution which would help the survival of these companies and accelerate the shift towards circular fashion. These findings contribute with a new possible application of printed and organic electronics. In order to reach the identified benefits, more research on printed and organic traceability tags is needed, as well as a full product development process of the three concepts. To really know whether this and other identified applications of POE could be viable on the market there is a need for economic and performance analysis to determine whether their applications can be successful. Further the authors also see a need for life cycle analyses on all types of POE applications to determine their environmental impact.

Den senaste finanskrisen har visat att det finns ett behov av ökad övervakning av aktörerna på den finansiella marknaden. Ett sätt att förbättra övervakningen är genom att öka förståelsen för företagens affärsmodeller. Syftet med detta examensarbete är att hitta likheter i affärsmodellerna hos svenska kreditinstitut och hos svenska filialer av utländska banker. Mer specifikt syftar denna studie till att hitta grupper av företag, i denna rapport kallat kluster, med liknande affärsmodell och till att identifiera existerande affärsmodeller på den svenska bankmarknaden. Informationen som användes i studien är från årsredovisningar som rapporterades till Finansinspektionen för åren 2000, 2005, 2010 och 2013.  För att möjliggöra en jämförelse mellan olika aktörers data har kvoter skapats utifrån deras balans- och resultaträkningar. För att reducera mängden data och för att få ett fåtal okorrelerade variabler användes principalkomponentanalys. Metoden som användes för att hitta klustren är en hierarkisk agglomerativ metod kallad Wards metod. Antalet kluster bestämdes genom att använda Calinski- Harabasz-index. Bootstrapping användes för att testa stabiliteten hos de identifierade klustren.  Denna studie visar att mönster existerar på den svenska bankmarknaden och att det är möjligt att hitta kluster av företag med liknande affärsmodell. Svenska filialer av utländska banker och svenska kreditinstitut har studerats separat. För svenska kreditinstitut hittades sex kluster och för att beskriva affärsmodellerna kallas de: Universalbanker, Sparbanker, Leasingföretag, Icke inlåningsfinansierade kreditinstitut, Servicefokuserade kreditinstitut och Övriga kreditinstitut. De mest stabila klustren, det vill säga de med högst likhet, är Sparbanker och Leasingföretag. Klustret med lägst likhet är Universalbanker och detta bör ses som ett mönster i använd data snarare än ett kluster. För de svenska filialerna av utländska banker hittades tre kluster och dessa kallas: Banker, Servicefokuserade kreditinstitut och Övriga kreditinstitut. Dessa kluster är stabila. / The recent financial crisis has emphasized the need for improved supervision of the actors on the financial market. One way to improve supervision is through better understanding of business models. The aim with this thesis is to find similarities in business models for Swedish credit institutions and for Swedish branches of foreign banks. More specific this study aims to find groups of companies, in this paper called clusters, with similar business models and identify existing business models in the banking market. The data used in this study are financial statements reported to the Swedish Financial Supervisory Authority for the years 2000, 2005, 2010 and 2013. In order to compare the companies’ data, ratios from the income statements and balance sheets have been created. To reduce the amount of data and arrive at a smaller set of uncorrelated variables, principal component analysis was used. The method used for finding the clusters was a hierarchical agglomerative clustering method called Ward’s method. The number of clusters was determined using Calinski-Harabasz index. Bootstrapping was used in order to test cluster stability. This study shows that patterns in the Swedish banking sector exist and that it is possible to find clusters of companies with similar business models. Swedish branches of foreign banks have been treated separately from Swedish credit institutions. For Swedish credit institutions a division into six clusters was found to be most suitable and in order to describe the business model the clusters are named: Universal banks, Savings banks, Leasing companies, Non-deposit funded credit institutions, Service-focused credit institutions and Other credit institutions. The most stable clusters, that are the clusters with highest similarity, are Savings banks and Leasing companies. The cluster with lowest stability is Universal banks and it could be considered as a pattern in the data rather than a cluster. For Swedish branches of foreign banks, three clusters were found to be most suitable and the clusters are named: Banks, Service-focused credit institutions and Other credit institutions. These clusters are stable.

Innovation has become of increased importance to a company’ competitive advantage during the past years. Over the years, the importance of services has increased. Information and Tele- Communication Technologies (ICT) have become a supportive role in almost any type of industry. The ICT market is continuously changing at a very high pace. In order to cope with these changes, companies active within the IT and software industry needs to unceasingly maintain their solutions up to date. This thesis provides a case study on Digital Marketing AB, a small company active in the ITindustry, delivering tools for planning, sending, and analyzing digital marketing campaigns. Digital Marketing AB operates within a market that is changing rapidly. As new technologies emerge, existing technologies becomes known, and low-cost versions of the present technology appears in the market, eroding revenues from more differentiated services. Furthermore, if the companies are small, and do not have the same financial resources as bigger actors, it is important for these companies to rely on other types of strengths. Companies also need to make sure that they are able to sell the new technology in a way that is attractive to their customers, but at the same time profitable for the company. In other words, they need to integrate the new technology in a business model. The thesis concludes that Digital Marketing AB needs to develop new technology with regards to a specific target customer group, but also to work together with the customers in order to develop an attractive and competitive business model. Furthermore, the thesis concludes that how the business model will be designed will determine the success of adopting a new technology. Other issues that arise who have to do with the design of the business model are how to package and position the new technology. / Under de senaste åren har innovation har blivit ett allt viktigare bidrag till ett företags konkurrensfördelar. Betydelsen av tjänster har dessutom ökat. IT och telekommunikation (ICT) har kommit att spela en viktig roll i nästan alla typer av industrier. Denna marknad ändras mycket snabbt och kontinuerligt. För att bemöta dessa förändringar måste företag som är aktiva inom IT- och mjukvaruindustrin ständigt hålla sina lösningar uppdaterade. Detta examensarbete består av en fallstudie utförd på ett litet företag aktivt i IT-branschen, referat till som Digital Marketing AB. Företaget levererar ett system för att planera, sända och analysera digitala marknadsföringskampanjer. Digital Marketing AB konkurrerar på en marknad som förändras i mycket hög takt. Då nya teknologier växer fram blir de existerande lösningarna kända vilket ger utrymme för lågkostnadsalternativ som eroderar intäkter från mer differentierade tjänster. Om dessa företag vars intäkter eroderas dessutom är mindre företag som inte har samma finansiella resurser som de större företagen, måste de förlita sig på andra typer av styrkor. Företag måste även se till att kunna sälja tekniken de producerar på ett sätt som är attraktivt för kunden, men som samtidigt är lönsamt för företaget. De måste integrera sin teknik i en affärsmodell. Examensarbetet visar på att Digital Marketing AB bör utveckla sin affärsmodell dedicerad åt en specifik målgrupp, och dessutom göra det tillsammans med potentiella kunder för att affärsmodellen skall bli attraktiv och konkurrenskraftig. Dessutom visar arbetet på att beroende på hur affärsmodellen utformas, kommer att avgöras hur pass framgångsrik affärsmodellen kommer att vara. Andra frågor som uppstår i samband med utvecklingen av affärsmodellen har att göra med hur tekniken skall paketeras och positioneras.

In der Verkehrswirtschaft findet ein von der Europäischen Union ausgelöster Deregulierungsprozess statt, welcher zu neuen und wissenschaftlich bisher nicht identifizierten Geschäftsmodellen in den Transportketten des Schienengüterverkehrs in Europa geführt hat. Diese Geschäftsmodelle stellen den Untersuchungsgegenstand der Dissertation dar. Zur Durchführung deren Identifikation definiert der Autor ein Geschäftsmodellverständnis und grenzt dieses vom Strategiebegriff ab. Er konkretisiert den Geschäftsmodellbegriff mit der Art und Weise der Wertschöpfung im Unternehmen und nutzt dafür unter anderem theoretische Ansätze des strategischen Managements und der Institutionenökonomie. Die gewählten Ansätze verknüpft er zu einem Wertschöpfungswürfel, mit welchem er die Identifikation der Wertschöpfung in den Geschäftsmodellen des Schienengüterverkehrs vornimmt. Den Leistungsumfang der Geschäftsmodelle des Schienengüterverkehrs gegenüber den Kunden bringt der Autor durch die Berücksichtigung der Transportketten in die Diskussion ein. Aus den Dimensionen Art und Weise der Wertschöpfung und Leistungsumfang in den Transportketten bildet er ein Portfolio zur Geschäftsmodellidentifikation, welches neun theoretische Geschäftsmodelle in den Transportketten des europäischen Schienengüterverkehrs beschreibt. Um die Geschäftsmodelle auch empirisch nachzuweisen führt der Autor eine Studie unter Güterbahnen im deutschsprachigen Raum durch. Die Auswertung erfolgt mittels einer Korrespondenzanalyse, durch welche das theoretisch aufgestellte Portfolio bestätigt wird und sechs zum Teil signifikant verschiedene Geschäftsmodelle in den Transportketten des Schienengüterverkehrs identifiziert werden. Mittels der entwickelten Geschäftsmodelllogik ermittelt der Autor den Veränderungsbedarf je Geschäftsmodell, wofür auch erweiterte Korrespondenzanalyen zur Anwendung kommen. (Autorenreferat) / In transport economics a deregulation process is taking place, triggered by the European Union, which has led to new and not scientifically identified business models in transport chains of European rail freight transport. These business models represent the examination subject of the thesis. For their identification the author defines an understanding of business model and delimits this from the strategy concept. He puts the business model concept in concrete terms with the way of the added value in the enterprise and uses among other things theoretical approaches of the strategic management and the institutional economics. He connects the chosen approaches to an added value cube with which he carries out the identification of the added value in the business models of rail freight transport. Considering also transport chains the author brings into the discussion the scope of work of the business models of rail freight transport for the customer. Out of the dimensions ‘way of the added value’ and ‘scope of work in the transport chains’ he forms a portfolio for the business model identification which describes nine theoretical business models in the transport chains of the European rail freight transport. To prove the business models also empirically, the author carries out a study under railway undertakings in the German-speaking area. The examination of the study was done with a correspondence analysis with which the theoretically built portfolio was confirmed and six partly significantly different business models in the transport chains of the rail freight transport were identified. By means of the developed business model logic the author determines the change requirement per business model. For this he uses also enlarged applications of the correspondence analysis. (Author’s abstract)

As new food networks are emerging the question about their possibilities to contribute in changing the current unsustainable global food system arises. This case study explores a project of an alternative business model within the coffee sector and its possibility to shorten the food chain and at the same time re distribute margins among the involved actors, for a more democratic and sustainable food chain. We examined in what way the studied business model challenge and/or reproduce the current global food system, focusing on the coffee producer and the economic, social and ecologic sustainability. The study emphasizes several risk factors that are of importance to the outcome of the project. Our findings show that it is possible for alternative food networks to influence on a microlevel, but to change the system on a macro level requires a higher level of governance and cooperation between sectors. The study also points out the importance of control management and documentation as a key activity to make sure that the right actions are performed to stay true to the mission. / I takt med att nya livsmedelsnätverk utvecklas växer frågorna kring vilka möjligheter de har att bidra till förändring av dagens globala och till synes ohållbara livsmedelsystem. Denna fallstudie utforskar ett projekt tillhörande en alternativ affärsmodell inom kaffesektorn, dess möjligheter att korta ned livsmedelskedjan och samtidigt omfördela marginalerna mellan de ingående aktörerna, för att uppnå en mer hållbar och demokratisk kedja. Vi undersökte på vilka sätt projektet och den studerade affärsmodellen utmanar och/eller reproducerar det rådande livsmedelsystemet med fokus på kaffeproducentens ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet. Studien lägger betoning på ett antal riskfaktorer som är av vikt för ett lyckat utfall av projektet. Våra resultat visar att det finns möjlighet för alternativa modeller att påverka systemet på mikronivå, men att större systemförändringar kräver en högre nivå av styrning och samarbete mellan nivåer och sektorer. Studien pekar också på vikten av dokumentation, kontroll och uppföljning som nyckelaktiviteter i projektet för att kunna säkerställa dess validitet.

Sedan 1950-talet har konsumtions- och utvinningsekonomier accelererat vilketbidragit till ett samhälle präglat av exponentiell tillväxt och linjära ekonomiskasystem. Om trenderna fortsätter förväntas konsumtionsmängder år 2050 bli tre gångerså höga sett till vad planeten klarar av. Konsekvenser är utarmning av värdefullanaturresurser och ekosystem. För att uppfylla Parisavtalets 1,5 graders målidentifieras cirkulär ekonomi vara av vikt. Cirkulär ekonomi är en regenererandeekonomi på uppgång med syfte att bibehålla produkter och material i flöde under enså lång tid som möjligt. Studien tydliggör och jämför mönster i samband mednuvarande cirkulära tjänster, hinder, möjligheter och utvecklingsområden förcirkulära affärsmodeller inom outdoor-branschen. Syftet är att sammanställa kunskapför att bidra till utvecklig inom branschen. Metoden består av en dokumentanalys avhemsidor och hållbarhetsrapporter hos 18 outdoor-företag och 10 företag med cirkuläraffärsmodell kopplat till nuvarande cirkulära tjänster. Sedan semistruktureradeintervjuer med 9 outdoor-företag samt en enkätundersökning med 22 SOGmedlemsföretag för att samla in och analysera hinder, möjligheter ochutvecklingsområden. Studien visar att analyserade företag i olika hög grad har börjatatt implementera cirkulära tjänster utifrån produktkategori och vald affärsmodell.Vanligt upplevda hinder beskrivs som kostnader för vidareutveckling, politiskahinder, linjär affärsmodell, logistik samt ekonomisk lönsamhet. För traditionellaföretag beskrivs linjära affärsmodeller vara ett övergripande hinder som kan ligga tillgrund för andra identifierade hinder. För företag med cirkulär affärsmodell kopplashinder till kapitalanskaffning. Oavsett organisatorisk uppbyggnad eller affärsmodellför en verksamhet kan hinder för utveckling vara delade, t.ex. politiska faktorer ochsamhällsbeteenden. Identifierade möjligheter beskrivs som kundlojalitet ochsamarbete, följt av marknadsföring samt innovationer. För både traditionella företagoch företag med cirkulär affärsmodell beskrivs liknande uppfattningar kopplat tillmöjligheter. Verksamheterna kan få större möjlighet till kundkontakt i och medutveckling av produktstegen vid t.ex. uthyrning eller second-hand försäljning. Vidareidentifieras branschöverskridande samarbeten som en stor möjlighet. Vilket kan bidratill ett snabbare skifte sett till stora globala flöden och skapa incitament förvidareutveckling av återvinningssystem. Kopplat till utvecklingsmöjligheter anseshögre användning av återvunna material, samarbete samt upp-skalning vara viktigt.Det är tydligt att utvecklingsområden inom branschen skiljs åt utifrån olika faktorert.ex. verksamheternas inriktning, kategori, storlek samt typ av vald affärsmodell. Endel av slutsatsen är vikten av utveckling mot gemensamma materialströmmar samtinsamlingssystem för att möjliggöra värdeuppfyllnad av cirkulär ekonomi till enhögre grad. Samtidigt identifieras enskilda aktörers arbete och lösningar underutvecklingsfasen vara av stor vikt för att bygga vidare på utveckling och efterfrågan isamhället vilket kan bidra till överkommandet av externa barriärer så som politiskafaktorer och samhällsbeteenden. / Since the 1950s, consumption and extraction economies have accelerated, which hascreated a society characterized by exponential growth and linear economic systems. Iftrends continue, consumption volumes in 2050 are expected to be three times as highof what Earth can handle. Consequences are depletion of valuable natural resourcesand ecosystems. In order to meet the Paris Agreement’s 1.5-degree goal, circulareconomy is identified as important. Circular economy is a regenerating economy onthe rise with the aim of maintaining products and materials in flows for as long aspossible. This thesis clarifies and compares patterns in connection with currentcircular services, obstacles, opportunities and development areas for circular businessmodels in the outdoor-industry, with the aim to compile knowledge in contributionfor development. The method consists of a document analysis of websites andsustainability reports of 18 outdoor companies and 10 companies with a circularbusiness model linked to current circular services. Then semi-structured interviewswith 9 outdoor companies and a survey with 22 SOG member companies, to collectand analyze obstacles, opportunities and development areas. The thesis shows avarying degree of implementation of circular services by analyzed companies, basedon product category and current business model. These companies - describedobstacles as costs for further development, political barriers, linear business models,logistics and economic profitability. For traditional companies, linear business modelsare described as an overall obstacle that can form the basis for other commonlyperceived obstacles. For companies with a circular business model, obstacles arelinked to capital raising. Regardless of the organizational structure or business modelfor a business, obstacles for development can be shared, e.g. political factors andsocietal behaviors. Identified opportunities are described as customer loyalty andcollaboration, followed by marketing and innovations. For both traditional companiesand companies with a circular business model, similar opportunities are described.The businesses can have big opportunities regarding customer contact through thedevelopment of products steps at e.g. rental or second-hand sales. Furthermore, crossindustrycollaborations are identified as an important area of development. Whichalso can contribute to a faster shift in terms of large global flows and create incentivesregarding further development of for example recycling systems. Linked todevelopment opportunities, higher use of recycled materials, collaboration andupscaling are considered important. It is clear that development areas for the industryare distinguished on the basis of various factors, e.g. focus for the business, category,size and type of chosen business model. Part of the conclusion concerns theimportance of development towards common material flows and collection systems toenable fulfillment of circular economy to a higher degree. At the same time, the workand solutions from individual actors during the development phase are identified tobe of great importance to further develop and create a demand in the society, whichcan contribute to the overcoming of external barriers such as political factors andsocietal behavior. / <p>2021-06-04</p>