Bakgrund: Ur den kritik som sedan 50-talet formulerats mot den byråkratiska “mekaniska” organisationsformen har en utveckling mot mer “organiska” organisationsformer skett. Detta har tillsammans med den tekniska utvecklingen, som under de senaste årtiondena fortskridit, kommit att förändra många verksamheter. Begreppet post-byråkrati har i många sammanhang blivit ett samlingsnamn för dessa nya organisationsformer. Även om organisationer i mångt och mycket framhålls som mer post-byråkratiska, alltså flexibla, nätverkande och decentraliserade, finns det argument för att särskilt mellanchefers arbete och roll inte har förändrats i samma utsträckning och att byråkratin upprätthålls. Det talar för att det förekommer ett glapp mellan föreställning och verklighet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas i organisationer som utger sig för att vara post-byråkratiska. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer och observationer har tillämpats. Detta eftersom syftet var att studera fenomenet på djupet snarare än att producera numerisk data och se samband. Respondenterna utgjordes av sex mellanchefer från två olika organisationer, tre chefer från respektive organisation. Urvalet av organisationerna baserades på ett antal uppställda kriterier. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas som en hybrid mellan byråkratiska och post-byråkratiska kännetecken. Denna kombination gör sig synlig i alla studerade områden inom chefsbeteendet, såsom kommunikation, kontroll/styrning, beslutsfattande, ledarskapsstil och det interpersonella. Dock visar studien att beteendet hos de studerade mellancheferna tenderar att vara övervägande post-byråkratiskt. / Background: From the criticisms that have been formulated against the bureaucratic "mechanical" organizational form since the 1950s, there has been a development towards more "organic" forms of organization. This has along with the technological development, which has continued in recent decades, changed many enterprises. The concept of post-bureaucracy has in many contexts become a collective name for these new organizational forms. Although organizations are widely regarded as more post-bureaucratic, for example being flexible, networking and decentralized, there are arguments that the work and role of middle managers has not changed in the same extent and that bureaucracy is maintained. A gap between assumption and reality seems to occur. Purpose: The purpose of this study is to describe how a post-bureaucratic managerial behavior is embodied in organizations claiming to be post-bureaucratic.Method: The study has been carried out on the basis of a qualitative research approach. Semi-structured interviews and observations have been applied, since the purpose was to study the phenomenon in depth rather than produce numerical data and compare different results with each other. The respondents consisted of six middle managers from two different organizations, three managers from each organization. The selection of organizations was based on a number of criteria. Results/Conclusion: The results of the study show that a post-bureaucratic managerial behavior is regarded as a hybrid between bureaucratic and post-bureaucratic characteristics. This combination is visible in all of the studied areas in managerial behavior, such as communication, control, decision-making, leadership style and the interpersonal. The study shows that the behavior of the studied middle managers tends to be predominantly post-bureaucratic.

Användandet av innovationsmodeller inom vårdsektorn studerades, med anledning av den innovationsmodell Sveriges Kommuner och Landsting nyligen tagit fram. Offentlig sektor har i litteraturgenomgångar inte tagits upp som positiva exempel på innovativ verksamhet, men det finns mycket litteratur som visar på hur systematiserade och byråkratiska de organisationerna är. Därför är det av intresse att undersöka hur en systematiserad organisation angriper innovationsarbete med hjälp av verktyg och modeller. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från fem representanter inom den offentliga vårdsektorn (från två olika kommuner och landsting), och resultaten visade på att valet och användningssättet av innovationsmodeller skiljde sig mellan respondenterna. Vissa respondenter använde redan existerande modeller, medan andra skapade egna. Vidare visade resultatet att den modell Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram ej användes av någon respondent, och endast två kände till att modellen fanns. Studien avslutas med en diskussion gällande innovationsmodellers nivå av generalisering respektive specialisering, samt förslag på en möjlig revidering av modellen Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram, för att på så vis sprida vetskapen om den. / The use of models for innovation within the public healthcare sector were studied, due to the fact that the public agency The Swedish Association of Local Authorities and Regions, SALAR, recently developed and launched a model for innovation. The public sector has not been the focal point in any of the literature about innovative organizations, but there is no shortage of literature regarding that of bureaucracy and the systematization of work processes in the public sector. That is why the authors find it interesting to study how a systemized organization set about working innovatively using instruments and models. Through the use of semi-structured interviews with five representatives from the public healthcare sector, data was collected and the results showed that the choice and use of innovative models differed between the respondents. Some respondents used models that already exist, while others constructed their own. The results also showed that neither one of the respondents used the model created by SALAR, and only two of them had pre-existing knowledge of the model. The study is concluded with a discussion about the degree of generalization/specialization in innovative models, and a suggestion for a possible revision of SALAR’s model in order to create wider knowledge of it.

The Public Administration in Sweden has been adaptning to the market during the past 20 years. In the last years the Toyota production philosophy or more known as Lean-philosophy, has been introduced in the Swedish public sector. The Lean-philosophy is the idea of maximizing the profit through constant improvement of the production and by minimizing waste of resources. The reason for this measure was to lower expenses of the public sector and makes it more effective. The Swedish Migration Agency is one of the agencies which have been implemented the Lean-philosophy. This paper will investigate if the role of the agency officials changed with Lean-philosophy, during the past years, when the large amount of migrants applied for asylum in Sweden. This study will inquire the requirement that the Public Administration has by the Swedish Constitutional Law to preserve and protect democracy and through looking at the impact that Lean-philosophy have on the public sector. The question is if the Lean-philopsohy is compatible with the Swedish Public Administration?

Denna studie behandlar delaktighet inom en byråkratisk organisationsform i en västsvensk kommun. Den ämnar ta reda på om demografiska faktorer har en avgörande betydelse för hur personal upplever delaktighet på arbetsplatsen. Med hjälp av en enkätstudie jämförs kön, ålder och anställningslängd mot tre nivåer av delaktighet: att få sin röst hörd, möjlighet till att forma arbetsplatsen och att inkluderas i beslutsprocesser. Chi-två metoden används för att upptäcka eventuella samband. De tre nivåerna av delaktighet har arbetats fram genom teorin om human relations, som här ställs i kontrast till byråkratin inom organisationsteorins strukturella perspektiv. Byråkratin lämnar föga utrymme för delaktighet, medan de huvudsakliga beståndsdelarna i human relations i stort handlar om just delaktighet. Tidigare forskning visar fördelar med delaktighet i organisationer generellt sett, men det föreligger svårigheter att applicera en sådan organisationsform i en regelstyrd kommunal verksamhet. Studien har dock ett grundläggande antagande om att personalen inom den offentliga sektorn ändå upplever ett visst mått av delaktighet. Frågan är om denna upplevda delaktighet styrs av demografiska faktorer. Svaret på denna fråga kom efter 21 hypotesprövningar, och resultatet var tydligt. Det visade att kvinnor och män, människor i studiens båda åldersgrupper och personal med olika anställningslängd upplever delaktighet på ett relativt snarlikt sätt. Det finns ingen avgörande skillnad som kan styrka att män upplever delaktighet annorlunda än kvinnor, eller någon skillnad rörande ålder eller anställningslängd. Det tycks snarare vara en fråga om att forska vidare med utgångsblick i arbetsmiljön och arbetsplatsens kultur – för att se om de faktorerna påverkar hur personalen upplever delaktighet.

Organisationsförändringar kan medföra risker som innefattar oro, stress och konflikter inom verksamheten. Det är inte ovanligt att ledningen förväntar sig att verksamheten ska fungera som den alltid gjort samtidigt som genomförandearbetet läggs på medarbetarna. Risken finns att en organisationsförändring kan ge konsekvenser som innebär att folk säger upp sig. Denna kandidatuppsats syftar till att ta reda på hur omorganisationen av polismyndigheten som genomfördes den 1 Januari 2015 upplevs av poliser i den ingripande verksamheten. Vi vill skapa förståelse för hur polisens arbete har påverkats i och med organisationsförändringen. Det som gör vår studie unik och egen är att den på ett nyanserat sätt belyser nya aspekter av omorganisationen ur en sociologisk synvinkel, med fokus på polisernas egna känslor och upplevelser. Teorierna vi valt att utgå ifrån behandlar organisationsförändring ur ett strukturellt perspektiv men även på individnivå. Organisationsmodellerna Lean Production, Den byråkratiska organisationsformen och Organisationsförändringsteorin har vi valt att tillämpa för att skapa förståelse för hur poliserna upplever omorganisationens verksamhetsidé i praktiken. Vi har även använt oss av teorierna Alienation och Erkännande för att få en djupare förståelse för hur poliserna upplever att omorganisationen har påverkat deras arbete och arbetsvillkor. Vår sociologiska analys kommer grunda sig i samtliga teorier, vetenskapliga artiklar och den empiriska sammanställningen genom en utförlig diskussion i förhållande till varandra.  Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt där den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin tillsammans med med våra teoretiska utgångspunkter lade grunden för vår analys samt avslutande reflektioner och slutsatser. Slutsatsen vi kunde dra utifrån polisernas upplevelser av omorganisationen är att det var brist på kommunikation och information under reformens genomförande, vilket i sin tur skapade motstånd och friktioner i relation till polisernas försämrade arbetsvillkor. / Unsuccessful organizational changes can imply risks that include anxiety, stress and conflicts within the agency. While the management expects the agency to function as it always has, it is not uncommon for the implementation work to be imposed on the employees. Therefore, there is a risk that organizational changes can have consequences that results in people resigning. This bachelor's thesis aims to examine how the reorganization of the Swedish police which implemented on January 1, 2015 is experienced by cops in Intervention activities. Furthermore, we also intended to create an understanding for how police work has been affected by this particular organizational change. What makes our study unique is that it in a nuanced way highlights new aspects of the reorganization from a sociological approach directed on the police officers own emotions and experiences related to the organizational change. The theories we have chosen to start from deal with organizational change from a structural perspective, but also at the individual level. The organizational models Lean Production, The Bureaucratic organizational form and The organizational change theory we have chosen to apply to create an understanding of how the police experience the reorganization's business idea in practice. We have also used the theories Alienation and The struggle to Recognition to gain a deeper understanding of how the police experience that the reorganization has affected their work and working conditions. Our sociological analysis will be based on all theories, scientific articles and the empirical compilation through a detailed discussion in relation to each other. Our study had been based on a qualitative approach through which we collected the empirical data by semi-structured interviews. The collected empirics, associated with our theoretical basis, formed the foundation for our analysis as well as our concluding reflections and conclusions. The most comprehensive conclusion we can compose from the police officers personal experiences of the reorganization, is that there was a deficient communication and information related to the reform that constituted resistance and frictions within the agency.

<p>This thesis aims to analyse the problems concerning the reorganization of the Swedish consulary system, which took place right after the Swedish entry in the European Union in 1995. This thesis shows the underlying debate in the Parliament before the changes. It also discusses which factors caused the reorganisation. </p><p>My work focuses on the Swedish consulary representation in Spain which exist of an embassy in Madrid and 20 underlying honorary consulates. The consulates are not foreign authorities but are still handeling a lot of cases as an govenmental authority. This add to the fact that the assignment as an consul is unpaid makes the case with the honorary consulates even more complex. </p><p>The thesis analyses the problems with the implementaty chain and it also sees to the consul´s role. The consul works as a burecrate right under the Embassay, which in their turn works under the Foreign Affair departement (UD) in Stockholm. The role is quite complex and has to be seen in both a top- down and an bottom- up perspective, taking consideration to the local conditions. </p><p>Threw a metod of interviews and empirical research is my intention to analyse the role of the counsul, the power of the authorities and the legitimacy of the consulary activities with the help of theories from Michael Lipsky’s Street- Level bureaucracy, Guy Peter’s management thinking and Max Weber’s legitimacy thoughts. </p><p>The result of the analysis indicates that there are some problems with the Swedish consulary activities of today. The system is not a long- term solution and it has to be rechanged to be both effective and durable. The opinions of the future consulary system are diverging and they suggest different courses of development even though most of the involved proclaims that a changing is needed in one way or another.</p>

<p>This study aims to investigate associations in two areas in Stockholm County with diverse socio-economic conditions. The study intends to examine the impact these differences have on what role the bureaucrats and politicians in the two areas think that the associations should have. Bureaucrats are those who design guidelines for associations and that is why they have an important role in the conditions of the associations. A comparison between the two areas has been made to see if the requirement in the guidelines for the areas are different according to where the members live. The two areas that have been used to compare the guidelines of associations are Danderyd municipal and the district Spånga-Tensta. These two areas have economic and social resource differences. The study is based on qualitative approach in which interviews with bureaucrats and local politicians from each area were used to obtain a deeper understanding of what impact socio-economic conditions have on the associations. There are major differences in the range of associations between these two areas, this may be because of the different demands that the bureaucrats and politicians have on the associations. Guidelines for associations show clear differences in the role that the bureaucrats and politicians believe that the associations will play in the area.</p> / <p>Denna studie syftar till att undersöka förutsättningarna för föreningslivet i två områden i Stockholms län med skilda socioekonomiska förhållanden. Studien ämnar till att undersöka vilken inverkan dessa skillnader har på hur byråkraterna och politikerna i de båda områdena ställer sig till föreningslivets roll i respektive område. Byråkraterna är de som utformar riktlinjerna för föreningsbidrag, därför har de en viktig roll i föreningslivets förutsättningar. För att se om det ställs olika krav på föreningsmedlemmar beroende på vilket område de bor i har en jämförelse gjorts mellan riktlinjerna för respektive område. De två områden som har använts för att jämföra riktlinjerna för föreningsbidrag är Danderyds kommun och stadsdelen Spånga-Tensta. Dessa två områden skiljer sig gällande ekonomiska och sociala resurser. Studien är baserad på kvalitativ metod där intervjuer med byråkrater och lokalpolitiker från respektive område har använts för att få en djupare förståelse för vilken inverkan de socioekonomiska förhållandena har på föreningslivet. Det råder stora skillnader i utbudet av föreningar mellan dessa två områden, detta kan bero på att de krav som ställs på föreningarna skiljer sig åt. Riktlinjerna för föreningsbidrag visar tydliga skillnader i den roll som byråkraterna och politikerna anser att föreningarna ska fylla för området.</p>

<p>A1160</p><p>Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?</p><p>Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.</p><p>Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.</p><p>Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer</p><p>Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.</p>

A1160 Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK? Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori. Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation. Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.

Abstract Title: Gender equality – of course! A qualitative study on gender equal recruitment at a university Author: Ingrid Öhlund Several studies show that the division of gender in Swedish universities is uneven. Since universities are important organizations where our future citizens get their education and become socialized, I found it interesting to investigate how a Swedish university handles the gender equality issue in the process of recruitment. The aim of this study was to contribute with a higher level of knowledge and understanding about the recruitment process out of a gender equality perspective. The aim was also to identify which stages of the recruitment process that was vulnerable out of a gender equality perspective. To examine this, these following questions were put: Which struc-tures may seem prohibitive when it comes to recruit gender equal? and Which stages in the pro-cess is vulnerable out of a gender equal perspective?. Weber's bureaucracy model and also institutional theory with concepts such as legitimacy were used to explore the subject. To carry out the study, a qualitative method with interviews was used and seven persons with different experiences of the recruitment process participated. The result shows that there are several vulnerable stages in the recruitment process and that there are structures that may seem prohibitive from a gender equality perspective. There is a discrepancy between how the documents present the work with gender equality and the actual behavior in the organization. Another vulnerability that emerges from the study is that knowledge and information were not communicated and spread out in the organization. There are ambiguities in the routines and uncertainties on how you can, or cannot, write the employment profile to attract candidates. The commitment to gender equal recruitment is often a matter of personal interest. However, the results show that nobody opposes the issue of equality as an important matter. The results were further analyzed by using the concepts professional bureaucracy, meritocracy, inertia, legitimacy and decoupling. Keywords: Gender equality, University, Bureaucracy, Recruitment process, Meritocracy