Utifrån lagen ska en tjänsteperson vara saklig och opartisk i sin bedömning och utredning av ärenden. Samtidigt som det är viktigt med mångfald och representation i offentlig förvaltning för demokratin enligt forskare. Detta för att klienter ska känna en samhörighet med tjänstepersonerna. Mot bakgrund av detta är det av intresse att undersöka den spänning roll som uppstår för tjänstepersonerna. Det övergivande syftet i den här studien är att öka förståelsen om tjänstepersoners upplevelser av dessa två roller som förväntas av dem. För att uppnå syftet har studien byggt på en huvudfrågeställning och två underfrågeställningar som stöd för att inhämta empiri. Frågeställningarna har besvarat genom kvalitativa intervjuer med fem tjänstepersoner runt om i landet. Den empiriska analysen har resulterat i att tjänstepersoner med en invandrarbakgrund inte gör ett aktiv val att vara representanter för sina klienter. Dessutom får dessa tjänstepersoner ta emot en del otrevligheter från både klienter med en invandrarbakgrund och svenska klienter. Med det sagt är studiens slutsats att tjänstepersoner är utsatts på grund av deras bakgrund, men också för deras opartiskhet. / According to the law, a public official must be objective and impartial in his assessment and investigation of cases. At the same time, it is important to have diversity and representation in public administration for democracy, according to researchers. This is for clients to feel and bond with the service providers. Because of this, it is of interest to investigate the tension role that arises for the public officia. The overarching purpose of this study is to increase the understanding of officials' experiences of these two roles expected of them. To achieve the aim, the study has one main question and two sub-questions as support for obtaining empirical data. The questions have been answered through qualitative interviews with five officials around the country. The empirical analysis has obtained results in in-service staff with an immigrant background and not actively being representative of their clients. Also, these employees receive as emotional and participative from clients with an immigrant background and Swedish clients. The study concludes that public officials are exposed because of their background, but also for their impartiality.

No description available.

This is a qualitative study that investigates a public organization where the areas of agility and knowledge management meet with a focus on the co-worker’s experience. There is currently not much research on knowledge management regarding organizations striving to work explicitly agile, especially not within the public sector. The purpose of this thesis is therefore to contribute with more knowledge and understanding of the co-worker’s experience of knowledge, learning and sensemaking linked to agile working methods in a public organization. Eight qualitative interviews were conducted and then analyzed using a thematic framework based on the agile manifesto through the lens of sensemaking and practice-based knowledge management. This study shows that the co-workers are basically positive to agility but experience obstacles along the way, such as lack of evaluation and the existing public sector hierarchy. The study also shows that the most substantial benefit that employees experience with agile methods is co-operating. The results also show that cooperation in the agile context contributes to sensemaking when people meet. The key findings are that co-workers experience agility as the opposite of bureaucracy and hierarchy and that knowledge sharing, learning and sensemaking are promoted by agile working methods which encourage cooperation between internal and external stakeholders.

Sommaren 2014 infördes extra anpassningar i Skollagen (2010:800). Med det ålades skolan krav på tidiga stödinsatser då en elev riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i ett eller flera skolämnen. När Skolinspektionen (2016) två år senare granskade skolornas arbete med extra anpassningar ansågs  majoriteten av de undersökta skolorna ha brister. Sandström, Klang och Lindqvist (2019) kopplar skolans oförmåga att ge alla elever det stöd de behöver till bristande samsyn mellan skolans professioner. Syftet med detta arbete var att bidra med kunskap om hur rektorer, specialpedagoger och lärare beskriver sitt arbete med extra anpassningar, tolkat ur ett organisatoriskt perspektiv. Mer specifikt utgjorde rollfördelning, kommunikation och uttalade framgångsfaktorer i arbetet med extra anpassningar fokus för studien. Data inhämtades genom kvalitativa intervjuer i såväl fria som kommunalt styrda grund- och gymnasieskolor. Data analyserades utifrån Thomas Skrtic´s (1991) organisationsteori. I analysen synliggjordes hur rektorerna och en majoritet av specialpedagogerna antog ett maskinbyråkratiskt förhållningssätt. Rektorerna och specialpedagogerna frånkopplade sig därmed från ansvaret för de extra anpassningarna utifrån en på förhand uppgjord fördelning av arbetsuppgifter. Ansvar för utformning och genomförande av stödinsatser förlades till de undervisande lärarna vilket i sin tur medförde att rektorer och specialpedagoger saknade insyn i arbetet med extra anpassningar. Resultatet visar vidare på att enskilda lärare upplever sig ensamma med uppgiften att förverkliga stödinsatsen oavsett vilka övriga förutsättningar som råder. Studien synliggör i sin helhet låg grad av samarbeten mellan skolans professioner då det gäller extra anpassningar. Mycket tyder på att den specialpedagogiska kompetens specialpedagoger besitter inte används när skolorna utformar extra anpassningar. Rektorers distansering till stödinsatsen och stödinsatsens underordnade roll vid resursstyrning riskerar utöver det att begränsa den enskilda lärarens möjligheter att genomföra stödinsatsen. Ytterst är det elever som drabbas genom felaktig, sen, eller utebliven stödinsats, vilket står i strid med skollagens krav på inkluderande och likvärdig utbildning.

Vår studie är inspirerad framförallt genom vår utbildning på en sida och tidigare forskningen på den andra, där vi som studenter och framtidens medarbetare i offentlig sektorn försöker belysa den objektiva verkligheten av offentliga verksamheten. Studieresultat är samling av empiriska erfarenhet och subjektiva åsikter bland anställda inom två kommunen där vi lyckades få svar av tjänstemän med olika befattning och på olika andvarsnivåer bl.a. Förvaltningscheferna, verksamhetscheferna, enhetscheferna och olika slag medarbetarna som deltog i intervjuer och genom enkätformulär, men samtidigt vi avstår att blanda våra egna åsikt och funderingar. Studie behandlar olika aspekter som vi bemöter inom dagens offentlig organisering och tillhörande verksamhet, men samtidigt presenterar positiva och negativa detaljer. Vi kommer att skriva om, hur styrning påverkar verksamhet, men samtidigt hur ledning kan skapa motivation, positiv arbetsklimat, förtroende och samverkan inom organisation och i samarbete med andra. Offentlig anställda och deras erfarenhet, synpunkt och idé är centralt för våra studie där vi kommer skapa och belysa mönster mellan teorier, vetenskapliga artiklar och insamlad studiedata. Studien presenterar vardagliga hierarkiska och byråkratisk strukturell ordning, arbetsförhållning, arbetsvillkor, social och professionell förhållningsätt. Offentlig verksamhetsorganisering är komplex och kräver att flera olika faktorer sammankopplas framförallt formell och informell arbetsstruktur som genom styrning, ledning och operativ verksamhet genomför beslut och åtgärd för medborgarnas välfärd.

Den här studien syftar till att undersöka hur socialarbetare i Sveriges kommuner upplever detkommande verkställandet av ändringen inom socialtjänstlagen (2001:453 5 kap. 11 a §) enligtproposition 2020/21:163 Förebyggande av våld i nära relationer, med avseende på de egnaförutsättningarna för yrkesutövning i enlighet med lagändringen. Lagändring trädde i kraft 1augusti 2021, efter att datamaterialet för studien samlades in. Empirin samlades in genomfem semistrukturerade intervjuer med personer yrkesverksamma inom Socialförvaltningenmed olika funktionsuppdrag. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematiskanalysmetod. Den teoretiska utgångspunkten för analysen var Michael Lipskys (2010) teoriom street-level bureaucracy. Resultatet visar att socialarbetare upplever sig ha bristandeförutsättningar att hantera de ändringar som lagändringen (2001:453 5 kap. 11 a §) syftar till.Anledningen till socialarbetares upplevelser är att handlingsutrymmet ofta är begränsat ochatt de inte ges tillräckligt med resurser för att hantera de förändringar som lagändringeninnebär.

Idag anses innovation och kunskap leda till konkurrenskraft. Antalet kunskapsintensiva företag har därför ökat och autonomi lyfts som en byggsten för att utforma framgångsrika organisationer med ett starkt kunskapskapital. Forskning har dock visat att kunskapsintensiva företag kan innehålla byråkratiska strukturer, så kallade mjuka byråkratier. Tidigare forskning har kartlagt byråkratiska strukturer men inte fokuserat på anställdas upplevelser och önskemål kring ledarskapet där mjuk byråkrati råder. Därav utfördes en kvalitativ fallstudie på ett professionellt serviceföretag som är en typ av kunskapsintensivt företag. Syftet var att skapa förståelse för hur anställda upplever byråkratiska strukturer och autonomi samt deras önskemål kring ledarskapet för att uppnå en balans mellan dessa i ett professionellt serviceföretag. Mjuk byråkrati och ledarskapsstilarna laissez-faire, transformerande, karismatisk samt transaktionell bildade det teoretiska ramverket. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer, interna dokument samt tematisk analys. Sex byråkratiska strukturer identifierades och resultatet visade att de anställda upplevde fyra av dem som positiva medan två upplevdes som negativa. Resultatet visade även att de anställda önskar en transformerande ledare, men med inslag från de andra tre ledarskapsstilarna. Därmed belyste studien vikten av att ledare kombinerar ledarskapsstilar vilket vidare tolkas kunna vara balansen mellan styrning och självstyrning i ett professionellt serviceföretag.

Denna studie undersöker hur formuläret Organiserad Verksamhet i Renbetesfjäll inom förvaltning i Västra Jämtlandsfjällen förstås och används av människor som arbetar i besöksnäringen och i småföretagande. Med intervjuer som empiriskt material diskuterar studien hur begreppen funktion och struktur är relaterade till dominerande idéer i områdets förvaltning. Som teoretiskt perspektiv används Tim Ingolds dwelling-perspektiv. Studien når fram till att formuläret inte uppfyller de behov aktörerna har för att ha ett tillfredsställande samarbete med varandra och renskötarna. Formuläret för förvaltning är inte anpassat efter en lokal kulturell kontext, den är skapad utifrån idéen om landskapet som multifunktionellt vilket studien formulerar kritik gentemot.

Intresset för hur HR och ledning kan påverka medarbetarnas beteendemönster och den sociala strukturen inom organisationer har gett upphov till denna undersökning. Med utgångspunkt i teorier om komplexa adaptiva system som perspektiv har jag försökt fånga medarbetarnas förutsättningar att nå organisationers vision och därmed förverkliga medarbetarpolicyn i praktiken. Tillsammans med kontaktpersoner från den undersökta kommunen har jag gjort en djupdykning i en offentlig organisation i syfte att förklara byråkratins inverkan på beteendemönstret hos medarbetarna och hur de tillsammans skapar en social struktur vilken speglar organisationens vision. Syftet med studien är att undersöka hur det adaptiva systemet fungerar i en byråkratisk organisation och vad det betyder för medarbetarnas möjligheter att förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy. Undersökningen har genomförts på en socialförvaltning i en kommun i mellan Sverige och med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex respondenter deltagit i undersökningen. Samtliga respondenter har olika befattningar inom organisationen och bidrar därmed med olika perspektiv på samma fenomen. Undersökningens resultat visar att den offentliga verksamhetens byråkratiska organisationsstruktur bidrar till att det bildas olika adaptiva system inom organisationen, där medarbetarnas beteendemönster bildar en social struktur som leder till att visionen och medarbetarpolicyn inte förverkligas. Undersökningen visar även att de adaptiva systemen inom organisationen inte påverkar varandra, då de inte interagerar med varandra inom organisationen. Det som ligger till grund för hur medarbetarnas beteendemönster etableras inom organisationen är kraven från omvärlden, hög arbetsbelastning och avsaknaden av stabilitet i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och inte vad tidigare forskning visat; att det skulle vara hög regelstyrning som ligger till grund för beteendemönstret inom den offentliga sektorn. Slutsatsen är att för att medarbetarna ska kunna förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy kräver det att HR, ledning och medarbetare alla ingår i samma adaptiva system. För att det ska vara möjligt behöver HR upprätta strategier för hur samtliga inom organisationen ska interagera med varandra i det dagliga arbetet. Ledningen och medarbetarna behöver även ha goda möjligheter att kommunicera med varandra regelbundet i en större omfattning än vad de gör idag. Konkreta åtgärder för hur det lämpligen bör genomföras presenteras under diskussionen. / The significance of how Human Resources, HR, and management can cooperatively effect the behavioural pattern of co-workers and the social structure within organizations originated this study. With the perspective of complex adaptive systems as the starting point, the purpose has been to establish the requirements for co-workers to implement the organizations’ vison and policies in practice. In cooperation with the contacts of the studied municipality, I made an in-depth study within a public organization to explain the bureaucracy's effect on the behaviour pattern of the co-workers and how they together create a social strucutre reflecting the organization's vision. The purpose with the study is to examine how the complex adaptive systems functions within a bureaucratic organization and its effect on co-workers’ possibilities to implement the vision and policy of the organization. The study was made within a social welfare service in a municipality in Middle Sweden, using a qualitative method and semi structured interviews six respondents have participated, all with different positions in the organization contributing to several perspective of the same phenomena. The results of the study points to the public sector’s bureaucratic organization structure conduces’ of the creating different adaptive systems within the organization where co-workers’ behaviour pattern create a social structure which leads to failure of implementing the vision and policy. The study also presents that the adaptive systems within the organization does not affect each other as they do not interact with each other in the organization. The basis of how co-workers’ behaviour pattern establishes within the organization is the demands from the surrounding world, high workload, and of the lack of stability in the organizational and social working environment and not as the previous research have showed; that high ruling would underlie to behavioural pattern within the public sector. In conclusion, for co-workers to implement the vision and policy of the organization it requires for HR, management and co-workers all are in the same adaptive systems. To make that possible HR needs to form strategies on how all within the organization will interact with each other in daily work. Management and co-workers also needs great possibilities to communicate with each other regularly to an increasing extent. Concrete proceedings for how this should be done most suitably is presented in the discussion.

I svallvågorna efter det senaste decenniets omstruktureringar och omorganisationer har ansvaret för stora delar av innehållet i personaltjänsten inom Försvarsmakten transformerats. Detta är utgångspunkten för vår induktiva studie genom intervjuer av chefer i marinen, deras erfarenheter och förutsättningar i att kunna effektuera medarbetarsamtalets resultat i form av utvecklingsplaner. Cheferna upplever en uppsida av att medarbetarsamtalet som i stort är bra och att syftet är en ökad operativ effekt – nedsidan som framkommer mycket tydligt är bristen på beslutsmandat i förhållande till uppgifterna och leder till en ökad administrativ belastning. Genom en organisationsteoretisk referensram konstaterar studien att situationen består av kollisionen mellan personaltjänstens centralisering i förhållande till den militära linjestyrningen och deras inbördes logiker och värderingar. Om det är en medveten omsvängning eller en olycklig omständighet genom reformprogram att chefer ska lägga mer tid på personaltjänst och administration framgår inte av vår empiri. Studien konstaterar däremot att det är chefernas ansvarstagande och professionella militära värderingar som gör att fiaskot undviks men succén uteblir för personaltjänsten när de ställs inför uppgifter som de inte har förutsättningar att lösa. Vår förhoppning är att denna undersökning bidrar till ökad förståelse för chefers situation och kan utgöra ett underlag för vidare utveckling av Försvarsmaktens personaltjänst. Detta i syfte att skapa motivation och tillit till personaltjänstens processer, öka den operativa effekten och behålla Försvarsmaktens personal. / Responsibilities for the personnel services in the Swedish Armed Forces have the last decade transformed in the backwash of reorganization and restructuring. This is the outset for our thesis and the research on how executives in the Navy can execute the personal development plan as a result of staff appraisals. As authors we have had confirmation in some of ourprejudice as well as developed new knowledge. The executive’s experiences are mainlypositive and the recognitions of the staff appraisal to gain operational effect are clear. The downside is also clear in accordance with the result of our research – the magnitude of the staff appraisal is too big, take too much time and necessary mandates are missing. Our empirics do not tell us if the executive ́s extended workload on personnel service are an intentional turn or an unfortunate circumstance of New Public Management. Our conclusion is nevertheless – it is not likely to gain operative effect by executive ́s doing more admin work.