Bakgrund: Inom den psykiatriska vården kan tvångsåtgärder behöva utföras på patienter som vårdas under tvångsvård. Detta kan innebära att patienternas delaktighet i vårdandet försvinner. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har svårt att vidta tvångsåtgärder då åtgärderna går emot flera av de principer som sjuksköterskor arbetar efter. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt utförd med en systematisk sökning av vetenskapliga artiklar och analyserad med hjälp av femstegs analys.  Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder är mycket negativ. De upplever det som den svåraste delen av arbetet. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten påverkas även negativt. Det upplevdes däremot som något nödvändigt för att skydda personal och patienter. Inget annat alternativ kunde inte heller identifieras och tvångsåtgärder sågs därför som nödvändigt för att situationen inte skulle bli ohållbar. Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård har en svår arbetsuppgift att utföra tvångsåtgärder när tvångsvård behövs. Det skapar ett etiskt dilemma som medför att respektera patientens autonomi/integritet och behovet att utföra åtgärder som resulterar i en kränkning av patienten. När en patient blir för aggressiv är situationen ohållbar. Tvångsåtgärder ses som nödvändigt för att bedriva en trygg och säker psykiatrisk vård. / Background: Restrictive measures can sometimes be necessary in psychiatric care as patients are treated with compulsory care. This can result in the disappearance of patient´s participation in the care. Previous research shows that nurses have difficulty using these measures as it goes against several of the nursing principles. Aim: Examine nurses experience of restrictive measures in psychiatric care. Method: A qualitative literature review was made using a systematic search for scientific articles. The data was analyzed using a five-step analysis. Findings: Nurses' experience of restrictive measures was very negative. They perceived it as the most difficult part of the job. The relationships between nurses and patients were also affected negatively. However, they perceived restrictive measures as necessary to protect patients and staff. No other alternative could be identified and it was perceived necessary to have the alternative of using it, to not make the situation unsustainable. Conclusion: Nurses in psychiatric care have a difficult task to perform with restrictive measures when compulsory care is needed. It creates an ethical dilemma, the patient’sautonomy/integrity needs to be respected but restrictive measures that violate patients are also needed. When patients become too aggressive the situation is unsustainable. To perform safe psychiatric care, restrictive measures are necessary.

Background: Mental illness is a major social and public health problem around the world. As a result of mental illness, the person may suffer from other diseases. Mental illnesses often create prejudices, which can affect the relationship between patient and nurse. Every person is unique and can sometimes deviate from the pattern we expect, for that reason the nurse's nursing knowledge is important in order to apply and personalize care for the patient. Aim: The aim was to describe nurses attitudes when caring for patients with mental illness. Method: A literature review in accordance with Fribergs method was selected and the results were compiled from ten scientific articles. The data collection was done in the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles have been categorized and analyzed. Results: The results of the literature review describe both positive but mainly negative attitudes of caring patients with mental illness. The results are reported under five categories: Attitudes and stigmatization, feelings of fear and anxiety, lack of knowledge, lack of education and communication. Summary: The results of the literature review showed that negative attitudes and stigmatization occurred with several nurses. They experienced feelings such as fear and worry as well as lack of communication. The results also indicate that there is a great need for education and knowledge regarding the care of patients with mental illness.

The overall purpose of the essay is to, based on an anthology book with acollection of texts, reproduce voices from elderly care by describing carerelationships and what significance they can have for care recipients, care staffand the quality of the work. A second purpose of the thesis is to describe howworking conditions can affect the quality of the care relationship and the carework. When my idea was to write about care relationships and working conditionsin elderly care, I chose to start from some form of reality-based book with storiesbased on care staff and / or care recipients. The choice of empirical data landed inan anthology book consisting of thirty-five reality-based stories of experiencesand concrete knowledge about elderly care. The stories constitute the authors' ownperspectives and experience of elderly care. The stories reflect both urban andrural areas, as well as positive and negative experiences. The authors of theanthology are as numerous as the stories and consist of relatives who tell abouttheir mothers, thus mostly daughters, assistant nurses, care staff, who tell abouttheir work either in home care or in nursing homes. The theoretical frames ofreference I have used to gain an understanding of my results are relational theory,coping and Maslow's description of a pathogenic approach. As an analysismethod, I chose to use a thematic analysis. The method takes into account partly avisible content but also an implicit content, which I thought was appropriate basedon my empirical data. The results and analysis part show that the importance ofthe care relationship between staff and care recipients is a fundamental factor forgood quality care. The care staff strives to create good and meaningful carerelationships with the care recipients, which generates a good quality of care.Furthermore, it appears that the working conditions with its control instrumentsthat are implemented affect the quality of care and generate an inadequacy of thecare staff.

Bakgrund Afasi är en störning där personen har svårigheter att förstå och uttrycka sig verbalt. Personer som drabbas av afasi har försämrad kommunikationsförmåga och därför är det väsentligt att sjuksköterskan skapar en relation till patienten för att underlätta kommunikationen. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter som drabbats av afasi. Metod En systematisk litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar, gjordes genom sökningar i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Av de tio artiklarna var 5 kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 av mixade metoder.  Resultat Ett huvudtema och ett tema framkom av resultaten: Olika strategier för kommunikation med patienter och Hinder för en god kommunikation. Huvudtemat Olika strategier för kommunikation med patienter byggs upp i sin tur av två underteman: Icke-verbal kommunikation och Vårdmiljöns betydelse. Utifrån sjuksköterskors erfarenheter framkom det att vissa kommunikationsstrategier, såsom korta meningar och bilder, påverkade kommunikationen med patienter som lider av afasi. Icke-verbal kommunikation och vårdmiljö spelade också en väsentlig roll för att underlätta kommunikationen med patienter. Faktorer som enligt sjuksköterskor utgjorde hinder för en god kommunikation med patienter var tidsbrist och bristande kompetens. Sjuksköterskors höga arbetsbelastning och tidspress gjorde att kommunikationen upplevdes även som tidskrävande. Bristande kompetens upplevde sjuksköterskor försvårade kommunikationen med patienter som lider av afasi.  Slutsats Kommunikationsstrategier upplevdes av sjuksköterskor främja en god kommunikation med patienter som drabbas av afasi, men tidsbrist utgjorde ett hinder för implementering av sådana strategier i praktiken. Bristande kompetens hos sjuksköterskor skapade tvivel vilket resulterade i att patienter som drabbas av afasi exkluderades från vården. En utveckling av kunskap hos sjuksköterskor är därför viktig för att ge en god omvårdnad, där patienten känner sig delaktig i sitt vårdande. / Background Aphasia is a disorder in which the person experiences difficulties in understanding and expressing themselves verbally. Individuals affected by aphasia have impaired communication abilities, so it is essential for nurses to establish a relationship to facilitate communication with patients. Aim The purpose of the study was to describe nurses' experiences in communication with patients affected by aphasia. Method A systematic literature review, based on ten scientific articles, was conducted through searches in the databases Cinahl Complete and PubMed. Out of these ten scientific articles, 5 were qualitative, 2 were quantitative, and 3 were mixed methods.  Results One main theme and one theme emerged from the results: Different strategies for communication with patients and Barriers to good communication. The main theme Different strategies for communication with patients is built upon two subthemes: Non-verbal communication and The importance of the care environment. Based on nurses' experiences, it emerged that certain communication strategies, such as short sentences and pictures, influenced communication with patients suffering from aphasia. Non-verbal communication and the care environment also played a significant role in facilitating communication with patients. Factors identified by nurses as obstacles to effective communication with patients were time constraints and inadequate competence. Nurses' high workload and time pressure made communication feel time-consuming. Nurses perceived insufficient competence as complicating communication with patients suffering from aphasia. Conclusions Nurses perceived communication strategies as facilitating good communication with patients affected by aphasia, but time constraints posed a barrier to implementing such strategies in practice. Inadequate competence among nurses created doubts, resulting in patients affected by aphasia being excluded from care. Therefore, the development of knowledge among nurses is important for providing quality care, where the patient feels involved in their own care.

Sammanfattning Bakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vårdrelation där synen på övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vårt samhälle framkommer. Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav elva är kvalitativa och två kvantitativa. Innehållsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman. Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vården behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hälsotillstånd, begränsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sårbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta människor samt hur det negativt påverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmågor. Skuld, skam och förnedring, beskriver relationen till vikt, kropp, kost och dessa konsekvenser. Stigmatisering och ambivalens i vårdrelationen illustrerar vårdrelation, kontraster mellan de positiva och negativa upplevelserna, samt vilka faktorer som bidrar till ambivalens både hos patienten och hos sjukvårdpersonalen. Diskussion: diskuterar resultat mot Katie Erikssons teori samt mot delar av bakgrunden med egna reflektioner. Slutsats: mera komplexa och meningsfulla behandlingar, kunskap och förståelse måste initieras för att framgångsrikt behandla både övervikt/fetma och lidande. Nyckelord: upplevelse, övervikt/fetma, komplexitet, känslor, behandling, lidande, vårdrelation. Keywords: experience, overweight/obesity, complexity, emotions, treatment, suffering, care relationship.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande. Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Travelbees omvårdnadsteori används som teoretisk referensram. Resultat: Ur ett patient-och sjuksköterskeperspektiv framkom två huvudteman och åtta subteman gällande upplevelser av omvårdnad i behandling och relationsfrämjande faktorer i omvårdnaden. Det första huvudtemat som framkom var fråntagande av kontroll och ansvar, med dess subteman; upplevelser av: behandling, vårdrelationen, kommunikationens betydelse, tillgänglighetens betydelse och  individualiserad vård. Det andra huvudtemat blev att återskapa kontroll och ansvar, där subteman kom att bli; upplevelser av: självbestämmandets betydelse, kunskapens betydelse och stödets betydelse. Diskussion: Sjuksköterskan bör ta hänsyn till individuella skillnader i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. De kontrollerande omvårdnadsåtgärderna, med fokus på fysiska symtom, bidrar till att individen glöms bort. Med hjälp av Travelbees omvårdnadsteori diskuterar författarna vikten av att skapa en vårdrelation för att främja patientens autonomi och integritet. / Background: Anorexia nervosa means severe weight loss, which is a consequence of fear of gaining weight. A large part of the nursing consists of controlled treatment of physically symptoms. That can lead to a struggle of power due to the fact that people with anorexia nervosa neither wants to be helped or get well. This challenges the creation of care relationship. A working health care relationship is crucial for the recovery. Objective: To describe patients and nurses experiences of the health care relationship in nursing of anorexia nervosa. Method: The study is based on a qualitative literature review. The information was retrieved from the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL, database. The material was analyzed using a content analysis. Results: From a patient and nurse perspective two main and eight sub themes emerged regarding experiences of nursing in treatment and relationship promotional factors in nursing. The first main theme that emerged was removal of control and responsibility, which has the following sub themes; experiences of:  treatment, the health care relationship, the significance of communication, the significance of availability and individualized care. The second main theme was to restore control and responsibility, with the following sub themes; experiences of: the significance of self-determination, the significance of knowledge and the significance of support. Discussion: The nurse should take in consideration individual differences in nursing patients with anorexia nervosa.The controlled nursing measures, with focus on the physically symptoms, contributes to that the individual becomes neglected. With the help of Travelbees nursing theory the authors discuss the importance of creating a health care relationship to promote the patients autonomy and integrity.

Bakgrund: Att befinna sig i miljöer som kan uppfattas som hotfulla är ingen ovanlighet för ambulanssjuksköterskor. Att utsättas för hot i sitt arbete förekommer och uppfattas som ett problem av många inom ambulansverksamheten och är enligt såväl nationella som internationella studier ett växande problem. Att arbeta inom den prehospitala vården innebär att man ofta verkar inom en utsatt miljö. Då en hotfull situation påverkar vården är en viktig del av ambulanssjuksköterskans kompetensområde att skapa ett säkert vårdrum där patienten kan erhålla ett adekvat omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar av hot i samband med omhändertagande av sjuk eller skadad person. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Ett strategiskt urval användes vilket resulterade i tio intervjuer med ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i en mellanstor stad. Intervjuerna spelades in med ljud och transkriberades i efterhand. Resultat: De analyserade intervjuerna mynnade ut i fyra beskrivningskategorier om ambulanssjuksköterskors uppfattningar om hot i samband med omhändertagande av sjuk eller skadad person. De fyra beskrivningskategorierna var: Att det är en del av jobbet, Personliga förutsättningar och yrkeserfarenhet, Att hantera en hotfull situation och Att endast utföra det nödvändiga. Slutsats: Uppfattningarna kring hot varierar mycket, ett antal uppfattningar var extra förekommande. Bland annat att en könsdifferentierad ambulansbesättning uppfattades som positivt, också att en vårdrelation blir lidande och att bara den nödvändigaste vården utförs om situationen uppfattas vara hotfull. / Background: Being in environments that can be perceived as threatening is not unusual for ambulance nurses. Being exposed to threats in their work occurs and is perceived as a problem by many in the ambulance business and according to national as well as international studies, is a growing problem. Working in prehospital care means that you often work within an exposed environment. As a threatening situation affects healthcare, an important part of the ambulance nurse´s field of expertise is to create a safe care space where the patient can receive adequate care. Aim: The aim of the study was to describe ambulance nurse's perceptions of threats associated with the treatment of sick or injured persons. Method: Qualitative interview study with phenomenographic approach. A strategic selection was used which resulted in ten interviews with ambulance nurses at an ambulance station in a medium-sized city. The interviews were sound recorded and transcribed post the interviews. Results: The analyzed interviews appeared in four descriptive categories on the perception of ambulance nurses on threats associated with the treatment of sick or injured persons. The four description categories were: That it is part of the job, Personal circumstances and professional experience, Managing a threatening situation and To only perform the necessary. Conclusion: The perceptions regarding threats varies a lot, a number of different were more extra common. As example that a gender differentiated ambulance crew were perceived as something positive, also that the caring relationship suffers and that the only necessary care is given if a situation is regarded as being threatening.

Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonalen inom psykiatrivården. Metod: Designen är en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databasen CINAHL, som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Analysen visade på tre teman: Vårdrelation med respekt för människan, att inte bli sedd och kommunikation.  Resultatet visade att relationen mellan vårdpersonal och patient är av stor vikt. Genom interaktion med vårdpersonalen så skapas ett gemensamt förtroende. Förtroende i relationen ger känslan av att vara förstådd och detta resulterade i en känsla av trygghet. Studierna beskriver att bekräftelse i en vårdrelation skapar en bra relation. Resultatet visade även på att inte bli sedd uppfattades av patienterna som ointresse och brist på engagemang av personalen. Slutsatser: Författarna drar slutsatsen att vårdrelationen mellan vårdpersonal och patient är viktig för maximal återhämtning, och att en negativ upplevelse av bemötande kan påverka resultatet av den fortsatta vården. Författarna ser en stark koppling mot bemötandets betydelse som understödjer syftet med studien. Förslag på fortsatt forskning: Författarna rekommenderar forskning med inriktning på vårdpersonalens förutsättningar, politiska- och ekonomiska förutsättningar. Vidare föreslås forskning på om hur synen på psykisk ohälsa ses ur ett folkligt perspektiv. Fortsatt forskning utifrån ett patientperspektiv bedöms dock som det enskilt viktigaste då patienten alltid står i centrum i vården. / Aim: To describe adult patients' experience of treatment from healthcare professionals in the psychiatric care industry. Method: The design is a general literature review. Data collection has taken place in the CINAHL database, which resulted in nine qualitative scientific articles. Result: The analysis showed three themes: Care relationship with respect for man, not being seen and communication. The results showed that the relationship between healthcare professionals and patients is of great importance. Through interaction with healthcare staff, a common trust is created. Confidence in the relationship gives the feeling of being understood and this resulted in a feeling of security. The studies describe that confirmation in a care relationship creates a good relationship. The result also showed that not being seen by the health care professionals was perceived by the patients as inconvenience and lack of commitment. Conclusion: The authors conclude that the care relationship between healthcare professionals and patients is important for maximum recovery, and that a negative experience of treatment may affect the outcome of continued care. The authors see a strong link, to the importance of a good care relationship with the patient, connected to the aim of the study.  Proposal for continued research: Research focusing on healthcare professionals' conditions, political reasons and economic reasons. Perhaps research on how the view of mental health is perceived from a general perspective. Further research from a patient perspective is considered to be the single most important area for further research, when the patient is always at the center of care.

Bakgrund: Akutmottagningar har genom åren fått en större volym av patienter, men vårdutrymmen har inte varit i fas med antal besökare. Patienter upplever att trånga utrymmen och väntetiderna orsakas av underbemanning, tidsbrist eller bristande patientsäkerhet. Akuta händelser kan utlösa övergående stressreaktioner hos involverade och stressbelastningen kan vara så stor att den leder till en posttraumatisk stress reaktion. Syfte: Att skapa en översikt kring sjuksköterskors erfarenheter av sekundär traumatisk stress vid akut omhändertagande av patienter på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt med sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar samt en artikel med mixed-method analyseras. En kvalitativ analysmetod användes för att hitta likheter och skillnader i artiklarnas resultat, metod och syfte. Resultat: Sjuksköterskor kunde utveckla sekundär traumatisk stress på grund av organisatoriska faktorer, vårdrelationens faktorer och vårdkulturella faktorer till sekundär traumatisk stress. Dessa kunde leda till utvecklandet av somatiska och psykosomatiska symtom vilket i sin tur påverkade omhändertagandet på akutmottagningen ogynnsamt. Detta kunde även bidra till osäker omvårdnad samt sämre teamsamverkan på grund av kommunikationsbrist. Slutsats: En överidentifiering med patienten eller hög arbetsbelastning ökade risken för utvecklingen på någon form av symtom eller traumatisering vilket kunde medföra att vårdrelationen försämrades eller begränsade patienten från att delta i sin egen omvårdnad. / Background: Emergency departments have received a larger volume of patients, but the care facilities have not been in phase with the increase in the number of visitors. Waiting times are caused by understaffing, lack of time with the patient or patient uncertainty. Acute events can trigger transient stress reactions in those involved and, in some patients, the stress load can be so immence that it leads to a post-traumatic stress reaction. Aim: To create an overview of nurses' experiences of secondary traumatic stress in acute care of patients. Method: A general literature review with six qualitative, five quantitative as well as an article with mixed method is analyzed. Results: development of secondary traumatic stress due to organizational factors, care relationship factors and care cultural factors to secondary traumatic stress was notable. These could lead to the somatic and psychosomatic symptoms, which had a negative impact on the care of patients at the emergency room. This could also contribute to insecure nursing as well as poor team collaboration due to lack of communication. Conclusion: A high workload increased the risk that nurses would develop symptoms or traumatization which could limit patients' participation and cause a care relationship to fail.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor anses vara ett stort folkhälsoproblem världen över. Våldets uttryck mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer innebär att kvinnor blir utsatta för våld av en närstående vilket orsakar smärta och lidande för de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna när de söker vård för våldet som har inträffat. Ett gott bemötande som grundar sig i respekt förebygger lidande hos våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet är att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ litteraturöversikt där resultatet bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Fem teman identifierades i resultatet som besvarar examensarbetets syfte. Dessa var: Att känna sig misstrodd. Känsla av skuld, skam och oro i mötet. Att inte våga berätta. Uppleva bristande kunskaper hos vårdpersonal. Behov av god vårdrelation i mötet. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med vården var skuld, skam och oro. De upplevde även en kunskapsbrist hos hälso- och sjukvården gällande ämnesområdet våld mot kvinnor. Våldsutsatta kvinnor uttryckte även en önskan om empati och lyhördhet från vårdpersonal. / Background: Men's violence against women is a major public health problem. The expression of violence against women includes physical, psychological and sexual violence. Intimate partner violence means that women are exposed to violence by a close relative, which causes pain and suffering for the abused women. Nurses have an important role in the meeting with women exposed to violence when they seek care for the violence that has occurred. Good treatment based on respect prevents suffering among abused women. Aim: The aim is to describe abused women's experiences of the meeting in healthcare. Method: The study is a qualitative literature review where the results are based on ten qualitative articles. Results: Five themes were identified in the results that answer the purpose of the study. These were: Feeling mistrusted. Feeling guilty, ashamed and anxious in the meeting. Not daring to tell. Experiencing lack of knowledge among healthcare professionals. Need for a good care relationship in the meeting. Conclusion: Abused women's experiences of the encounter with care were guilt, shame and anxiety. They also experienced a lack of knowledge in health care regarding the subject area violence against women. Women exposed to violence also expressed a desire for empathy from healthcare.