This report is a degree paper made for the Engineering program in Technical Chemistry at the School of Engineering, Jönköping University.The intention of the project which is described, is to answer whether HV71 might become environmentally certified according to the criteria of "miljödiplomering". The project also included an investigation of which further steps and measures must be undertaken by the enterprise in order to achieve the certificate. The final part was to implement the necessary requirements for the certification.The report starts with a short background where the origin and function of environmental management is briefly explained.The report continues with how the practical work with the environmental certification was done according to requirements of Jönköping municipality. Motivations behind each part of the process are given as well as explanations of how each part of the process was carried out.The final result of the project was that HV71 took the measures needed to live up to the required demands. After a revision made by Miljöstrategen i Jönköping AB, HV71 passed the demands and became thereby an environmentally certified business.

Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte. Den resulterande checklistan har 83 kriterier, främst med inriktning på två av hållbar utvecklings tre ben; ekologiska och sociala aspekter. En bilaga medföljer checklistan, den förklarar de olika kriterierna och hjälper till att tolka dem lika för alla som fyller i listan. De hållbarhetsgranskningsmallar som finns är främst anpassade för stora företag med stora resurser, företagen i SSSE:s nätverk är små och medelstora företag som behöver något mer konkret. Med hjälp av litteraturstudier har de stora kriterierna tolkats och omformats till mer konkreta kriterier. Slutsatsen är att checklistor verkar vara ett välanvänt och effektivt verktyg samt att företagsvärlden har börjat ta sitt sociala ansvar genom CSR (Corporate Social Responsibility), även om det är i storföretagens värld det händer.

Introduktion: WHO:s checklista för säker kirurgi skapades för att minska risken för komplikationer vid kirurgiska ingrepp. Den har sedan 2009 implementerats på de flesta sjukhus i Sverige, vilket gör det av intresse att undersöka följsamheten till WHO:s checklista i Sverige 2014.   Syfte: Syftet var att undersöka följsamheten till WHO:s checklista för säker kirurgi inom dagkirurgisk verksamhet på två sjukhus, samt undersöka om sjukhus, anestesiform eller om operationen utförs på förmiddag eller eftermiddag är associerat med följsamheten.     Metod: Studien genomfördes som en icke deltagande, strukturerad observationsstudie med kvantitativ design. Det genomfördes 39 stycken observationer. Data analyserades med IBM:s SPSS och presenteras i tabeller och löpande text. Resultat: Följsamheten till checklistans kontroller varierade mellan 0 till 92 %. Fyra av kontrollerna visade statistiskt signifikanta skillnader mellan sjukhusens följsamhet. Jämförelsen mellan de olika anestesiformerna visade en statistiskt signifikant skillnad i följsamheten till en kontroll. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs i följsamheten till kontrollerna mellan för- och eftermiddag.   Konklusion: Resultatet visar varierande följsamhet till WHO:s checklistas faser och kontroller. Vissa av kontrollerna genomförs inte överhuvudtaget. För att förbättra följsamheten och därmed även patientsäkerheten kunde det ligga i organisationernas intresse att ta upp för diskussion hur följsamheten kan förbättras.

<p>Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte. Den resulterande checklistan har 83 kriterier, främst med inriktning på två av hållbar utvecklings tre ben; ekologiska och sociala aspekter. En bilaga medföljer checklistan, den förklarar de olika kriterierna och hjälper till att tolka dem lika för alla som fyller i listan. De hållbarhetsgranskningsmallar som finns är främst anpassade för stora företag med stora resurser, företagen i SSSE:s nätverk är små och medelstora företag som behöver något mer konkret. Med hjälp av litteraturstudier har de stora kriterierna tolkats och omformats till mer konkreta kriterier. Slutsatsen är att checklistor verkar vara ett välanvänt och effektivt verktyg samt att företagsvärlden har börjat ta sitt sociala ansvar genom CSR (Corporate Social Responsibility), även om det är i storföretagens värld det händer.</p><p> </p>

Innan första spadtaget tas vid en nybyggnation, finns det vissa förpliktelser byggherren tvingas beakta. Beroende på placering av fastigheten finns det olika anmälningar att utföra och tillstånd att söka. Anmälningarna kan skilja sig om det är innanför detaljplanerat område eller utanför. Nybyggnationen ska följa Plan- och bygglagen, Miljöbalken och myndigheters föreskrifter. Det är en stor omfattning av moment som skall genomföras med anledning av förpliktelser byggherren har vid uppstart av byggnadsprojekt. Om något av momenten försummas kan hela projektet tvingas att stanna av. Att komma ihåg alla moment eller att veta om de är relevanta är en svårighet för byggherren. I moderna entreprenader landar fler och fler av byggherrens uppgifter på entreprenören och det blir därför deras ansvar. I samarbete med företaget NCC utformades inom detta examensarbete en checklista som skall underlätta uppstarten av nybyggnationsprojekt inom husproduktion. Listan skall resultera i förståelse om varför momentet fordras och vilken lag, förordningen eller föreskrift den uppfyller. Checklistan är relativt generell för husbyggnad, men den är mer direkt användbar för bostadshus och liknande relativt enkla byggnader. Arbetet grundades i två studier, en studie om checklistans innehåll och en den aktuella studien. Studien om checklistans innehåll analyserade de krav som finns enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Den analyserade även interna dokument från NCC:s interna portal. Den aktuella studien bestod av intervjuer med sex personer i branschen för att få åsikter om checklistans uppbyggnad. Studierna resulterade till information om kraven och åsikter från respondenterna. Det bidrog till innehållet och uppbyggnaden av checklistan som skall göra det lättare för användaren att starta upp ett projekt. Den ger en överskådlig bild på vad som ska genomföras, när det ska vara klart, vem som ska utföra uppgiften och vem som ansvarar för att det blir gjort. Den ger även ytterligare uppgifter om varit kraven kommer ifrån samt en kort förklaring om varför kravet ska utföras eller varför det förekommer. Den skall även främja kommunikation mellan medarbetarna i och med att den talar om vem som ska utföra vad och vem som faktiskt ansvarar för uppgiften. Den är simpelt uppbyggd för att öka användarvänlighet. Checklistan skall även kunna vara enkel att ändra av den orsaken till att alla projekt skiljer sig åt och att kraven kan komma att ändras med tiden. Den ska ge användaren möjlighet att lägga till egna punkter eller ta bort de som inte behövs. För mer komplicerade husbyggnadsprojekt kan listan behöva kompletteras med ytterligare punkter. I diskussionskapitlet diskuteras eventuella andra metoder som skulle kunna ge annorlunda resultat. Att förändra den aktuella studien hade gett störst inverkan på resultatet. Att utöka den aktuella studien och använda fler respondenter med olika yrkesroller skulle kunna bidragit till en annorlunda upplagd checklista. Den aktuella studien gjordes med anställda på NCC eftersom det är de som i första hand skall använda checklistan. Diskussionen behandlade även respondenternas och författarnas tankar om kraven som finns inför uppstart av projekt. Dessa tankar jämfördes och skillnaden mellan ålder/erfarenhet och åsikter analyserades. Slutsatsen av arbetet är att checklistor är en viktig och användbar del i byggbranschen. För att de ska fungera på bästa sätt ska de vara konkreta och okomplicerade. Olika typer av checklistor används flitigt i byggnadsbranschen och tjänstemännen som intervjuades ansåg att checklistan som genereras i arbetet kommer hjälpa dem i sitt yrke. Checklistan behöver efter arbetet prövas i verkligheten för att se om den fungerar på tänkt vis.

Bakgrund: Det föreligger alltid risk för att patienten drabbas av vårdskada i samband med operation. World Health Organization's (WHO) Surgical Safety Checklist har visat sig vara effektiv för att förebygga vårdskada och öka teamarbete på operationssalen. Checklista för säker kirurgi 2.0 är baserad på WHOs checklista och har utvecklats av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag genom ett brett samarbete inom svensk operationssjukvård. Syfte: Syftet var att kartlägga operationssjuksköterskornas användning och erfarenhet av ”Checklista för säker kirurgi 2.0" med fokus på patientsäkerhet och teamarbete. Metod: Kvantitativ studie med induktiv ansats som genomfördes genom en enkätundersökning. Resultat: Att fullständig, korrekt och ökad användning av "Checklista för säker kirurgi 2.0" påverkar operationssjuksköterskornas erfarenhet av patientsäkerhet och teamarbete i operationssalen och erfarenhet av patientsäkerhet påverkas även av deras erfarenhet av checklistans innehåll, uppbyggnad och presentation av deras ansvarsområde. Teamarbete och patientsäkerhet är två faktorer som påverkar varandra. Slutsats: "Checklista för säker kirurgi 2.0 " har betydelse för patientsäkerhet och samarbete på operationssalen. Mer forskning behövs för att kunna utveckla strategier avseende följsamheten av checklistan.

SAMMANFATTNING Endoskopiska undersökningar är vanligt förekommande vid diagnostisering av gastrointestinala sjukdomar. Checklistor för att öka patientsäkerhet vid kirurgi används runt om i världen och studier visar på goda resultat. Under år 2015 inleddes ett projekt vid ett akutsjukhus i Stockholm där en checklista implementerades med fokus på säker och personcentrerad endoskopi. Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården samt att få en vård vilken är säker och personcentrerad. Specialistsjuksköterskan ska kunna implementera evidensbaserade forskningsresultat i det akuta omhändertagandet av patienten. En individuellt anpassad kommunikation och dialog med patient och anhöriga ska föras och patientinformationen ska förmedlas så att patientsäkerheten är god oavsett arbetsbelastning och patientflöde. Specialistsjuksköterskan ska samarbeta på ett respektfullt sätt med övrig vårdpersonal i vårdteamet och vårdkedjan. Utvärdering och uppföljning är viktiga delar vid implementering. Utifrån detta ter det sig viktigt att belysa och beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta och bedriva omvårdnad utifrån en checklista inom endoskopisk kontext.   Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån Checklista för Säker och Personcentrerad Endoskopi [CSPE].   Studien bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor vilka arbetade på endoskopienheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide användes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlad data.   Respondenterna beskrev att arbete utifrån CSPE upplevdes ge patienterna en delaktighet på ett strukturerat sätt samt bidrog till en säker vård. Utmaningar vilka beskrevs var en mindre följsamhet till checklistan vid stress och ovana vårdteam.   Införandet av CSPE verkar ha bidragit till en ökad säkerhet för patienterna. Patienternas delaktighet upplevdes ha ökat då de blivit aktivt involverade i sjuksköterskans sammanfattning inför den endoskopiska undersökningen. Utmaningar i vårdteamet angående samarbetet behöver lyftas fram och bemötas.   Nyckelord: Endoskopi, checklista, personcentrerad vård, patientsäkerhet, intervjustudie

No description available.

Projektet är utfört på uppdrag av Kraftringen AB för deras nybyggda värmekraftverk i Örtofta med anledning av att den befintliga dokumentationen över de olika systemen saknar en tydlig steg-för-steg process med avseende på drift, start och stopp av anläggningen. Fokuset för denna uppsats är avgränsad till uppstart genom HMI för ångturbin. Genom observationer på plats i värmekraftverket samt tagit del av driftpersonalens egna instruktioner, har en checklista och flödesschema tagits fram av uppsatstagarna. Resultatet har fått en högre tillförlitlighet tack vare att uppsatstagarna även har haft tillgång till dokumentation från leverantörer i form av papper och digitala kopior i Kraftringens interna nätverk. Detta projekt har lett fram till en tydlig och enhetlig steg-för-steg process som kommer att underlätta driftpersonalens arbete på Örtoftaverket och skapa en ytterligare effektivitet vid uppstart av ångturbin.

Almroth Byggnads AB är mitt i processen att revidera sina olika ledningssystem. Entré, som nyligen började användas som ekonomiledningssystem, i ett steg på vägen för att kunna utvecklas till ett verksamhetsledningssystem. Dit ska man komma genom att samarbeta med Povel, ett branschanpassat ledningssystem för alla typer av byggföretag. Detta kräver mycket justering av dokument för att passa Almroth, då Povels dokument är väldigt generella, och gäller både stora och små företag. Det finns styrande dokument för anbudsskedet i Povel, de är sådana att de måste justeras för att passa Almroth. Denna studie tar reda på vad som bör ingå i Almroths dokument, vad Almroth bör gå igenom från det att man får in en anbudsförfrågan tills arbetet med anbudet är färdigt och om ledningssystemet kommer medföra att Almroths arbete med anbud blir effektivare. De styrande dokumenten jag tar fram ska vara utformade så att de når kraven i ISO 9001, ISO 14001 och AFS2001:1. Jag har undersökt vilken typ av arbeten man har och hur man bör gå till väga vid olika typer av entreprenader och upphandlingar. Mina resultat av teori och empiri om anbudsskedets process är presenterade i kapitel 4, där gör jag även en analys över hur ledningssystemen kommer påverka anbudsprocessen och snuddar även lite bredare runt dessa system. Vidare finns mina checklistor och rutinbeskrivning som bilagor, med grund i kapitel 4 och 5, analysen samt mina slutsatser.