WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsäkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut använde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fåtal studier från Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för säker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visar på både vinster och svårigheter när WHO:s checklista används. Checklistan är viktig för teamets kommunikation, planering och är en säkerhetsrutin och kontroll för att undvika misstag. Den är en samlingspunkt, klargör fakta, ger säkrare vård och tar minst tid om teamet synkroniserar sig, väntar in varandra, fokuserar och koncentrerar sig på checklistan. Det finns ett behov av delat ansvar för att komma ihåg att använda checklistan och det behövs ett engagemang och stöd från ledningen för god implementering. Alla måste vara delaktiga, överens om att använda den och ta den på allvar. Checklistan är mindre relevant vid små ingrepp där önskan finns att modifiera den. Vidare studier av multidisciplinär teamträning för att utveckla checklistan skulle vara av intresse. För att kunna jämföra de olika yrkeskategorierna med varandra och för att få djupare kunskaper, behövs det göras flera fokusgruppintervjuer. / WHO's checklist has significantly reduced complications and mortality and increased patient safety in surgical patients by being a standardized tool for communication and co-operation of the surgical team. At the end of 2011 most Swedish hospitals used WHO´s checklist, but there are only a few studies from Sweden after the introduction. The purpose of this pilot study was to investigate the surgical team´s experiences working with WHO´s checklist for safe surgery. A focus group interview was conducted with a surgical team. Data analysis was done by qualitative manifest content analysis. The result shows both benefits and difficulties when WHO´s checklist is used. The checklist is important for the team´s communication and planning and is a routine security and control to avoid mistakes. It´s a meeting point, it´s clarifying the facts, providing safer care and it takes less time if the team synchronizes itself, waits for each other, focuses and concentrates on the checklist. There is a need of shared responsibility to remember it and the commitment and support from the management for good implementation. Everyone must be involved, agree to use it and take it seriously. The checklist is less relevant for small procedures where the desire is to be able to modify it. Further studies of multidisciplinary team training for the development of the checklist would be interesting. In order to compare various professional categories with each other and gain deeper knowledge, it is necessary to do several focus group interviews.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety. Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist. Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden. Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower. Team member introductions, patient ID, planned surgery and antibiotic prophylaxis had highest compliance. Theatre nurse responsibilities in Timeout, particularly sterility and positioning of the patient had low compliance. During Sign In the majority of theatre nurses greeted the patient in the operating room and everyone performed skin control. One theatre nurse asked the patient about allergies/intolerance. The theatre nurses participated rarely in Sign Out. Conclusions: The study showed that there are large differences in compliance between items of the checklist. Theatre nurses can increase their participation by being more involved in the surgical team communication and thus clearly demonstrate her responsibilities in the perioperative nursing. Revisited routines and continuous monitoring may be needed for increased checklist compliance

Det demokratiska samhället med värderingar om allas lika rätt till inflytande har med Förenta Nationernas barnkonvention lyft frågan om barns rätt att påverka den fysiska planeringen (UNICEF, 2009). Plan- och bygglagen (PBL) gör ingen skillnad på barn eller vuxna vilket innebär att de ska ses som jämlika medborgare inom samhällsbyggnadsprocesser (SFS, 2010:900). Detta utgör den lagbestämda grunden till varför barn, precis som vuxna, ska ha samma rätt att påverka beslut som rör deras närmiljö. En barnchecklista kan tydliggöra att ett barnperspektiv tillämpas inom planeringsprocesser och frågorna utgår vanligen från vuxnas tolkningar av vad som bör innefattas (Boverket, 2000). Denna studie har uppmärksammat den brist på medverkan av barn och unga som ofta finns i planeringssammanhang och det finns därigenom utrymme för förbättringar. Studien har därför valt att fokusera på att få barnens röster hörda genom att undersöka vilka faktorer i miljön som är viktiga för dem. Detta har legat som grund till att utarbeta en ny checklista där deras värderingar varit grundläggande för frågornas utformande. För att uppnå detta anordnades workshops och enkätundersökningar med grupper av barn från lågstadiet upp till gymnasiet. Eftersom åldersspannen varierade mellan 9-18 år anpassades metoderna efter deras kognitiva förmåga. Resultatet från studien visade att barnen ansåg att det fanns flera faktorer i miljön som påverkar deras subjektiva upplevelse. Detta innefattade bland annat hur byggnader med dess utbredning och placering påverkar dem men även hur viktigt det är med bra gång- och cykelvägar för att främja för deras rörelsefrihet. Det betonades även hur bevarandevärden där exempelvis en enkel kulle för pulkaåkning eller en skogsdunge att busa i var viktigt att inte planera bort. Det slutgiltiga resultatet blev checklistan: Från barn till plan. Den är tänkt att fungera som ett arbetsverktyg med öppna frågor, vilket ger planeraren utrymme att belysa barnperspektivets tillämpning inom detaljplanering. Resultatet visade även på stor kunskap, intresse och medvetenhet hos barn och unga gällande den byggda miljön. De bör därför ses som självständiga kompetenta individer inom samhällsplanering med röster värda att höras.

Intraoperativ kommunikation är av stor betydelse för patientsäkerheten. Operationsteamet består av flera olika yrkeskategorier som alla har ett gemensamt mål där patienten är i fokus. För att underlätta kommunikationen mellan och inom olika professioner i olika överrapporteringstillfällen finns kommunikationsverktyg att tillgå. SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi är beprövade verktyg. Syftet med studien är att beskriva hur teamet på operationssal kan skapa god kommunikation mellan/inom olika professioner intraoperativt. Metoden i studien är en allmän litteraturöversikt, ett strukturerat arbetssätt för att skapa en bild av det valde området. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorier är trygghet, samförstånd och dialog.  Trygghet beskrivs både för patienten och för personalen där kommunikationen är det centrala. Kommunikationen mellan de olika professionerna och deras uppträdande intraoperativt påverkar patientens trygghet. Familjära team med samarbete, vänlighet och respekt för varandra ger samförstånd och ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte med hjälp av SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi ökar patientsäkerheten då risken för att viktig information faller bort minskar. Perioperativa sjuksköterskor har ett gemensamt ansvar att värna om patientens autonomi och individuella behov. Patientens behov är i fokus för den intraoperativa vården. Vårdpersonal bör göras medveten om att kommunikationsbrister kan medföra patientlidande.

Bakgrund: Den intensivvårdskrävande patienten är många gånger i behov av transport utanför intensivvårdsavdelningen för diagnostiserande undersökning eller behandling. Transporten är riskfylld då patienten kräver komplicerad utrustning och avancerad medicinsk behandling. Studier visar att patientsäkerheten ökar om policydokument används vid transportprocessen. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga antalet policydokument som reglerar intrahospital transport i Stockholms län och jämföra dem med en guideline. Metod: Urvalet bestod av policydokument från 11 intensivvårdsavdelningar i Stockholms län. Metoden utgjordes av deskriptiv dokumentinnehållsanalys. Resultat: Sex av elva intensivvårdsavdelningar i Stockholms län hade policydokument som reglerar intrahospital transport. Policydokumenten hade fem gemensamma huvudämnen: Riskbedömning, bemanning, förberedelse, övervakning och utrustning vilka överensstämde med dem i guidelinen. Detaljnivån avseende utrustning skiljde sig dock policydokumenten emellan. Ett policydokument, som bestod av både riktlinje och checklista, utmärkte sig då det bäst överensstämde med innehållet i guidelinen. Slutsats: Studien visar att många intensivvårdsavdelningar i Stockholms Län saknar policydokument vid intrahospital transport. Existerande policydokument varierar i omfång, utformning och till viss del även avseende innehåll. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att studien kan ligga till grund för omarbetning av befintliga riktlinjer och checklistor eller utformning av nya. Ytterst avser studien med detta förbättra patientsäkerheten. / Background: The intensive care patient often needs transportation outside the intensive care unit for diagnostic examination or treatment. Transports are associated with major risks due to critically ill patient requirements of complex equipment and advanced medical treatment. Studies show that the use of protocols in intrahospital transports increases patient safety. Objective: The study aimed to examine protocols that regulate intrahospital transport of patients in intensive care units in Stockholm County and compare them with a guideline. Method: The sample consisted of protocols from 11 intensive care units in Stockholm County. The method used was a document content analysis. Results: Six out of eleven intensive care units in Sweden possessed a protocol governing the intrahospital transport. The protocols had five main topics in common: Risk assessment, staffing, preparation, supervision and equipment, which were consistent with the guideline. The level of detail regarding equipment differed between them. Protocols containing both a guideline and checklist, stood out as the most integrated document. Conclusion: The result of the study shows that several intensive care units in Stockholm County are missing protocols regarding intrahospital transport. Existing protocols vary in size, design, and to some extent also in content. Clinical significance: This study has a goal to provide a basis for revision of existing guidelines and checklists or for designing new ones. Furthermost the aim of this study is to improve patient safety.

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte. Osäkerhet rådde bland operationssjuksköterskorna för när Checklistans olika faser skulle utföras samt vem som ska initiera Checklistan. Användning av Checklistan medförde trygghet för så väl patient som personal, liksom en ökad handlingsberedskap för operationssjuksköterskan. Presentation av personalen på operationssalen ansågs vara positiv för ny personal, och negativ då detta tar tid och innebär upprepning. Slutsats WHO:s Checklista är ett bra verktyg för att öka kommunikationen och därmed öka patientsäkerheten. Det fanns ett behov av att anpassa Checklistan till den egna kliniken. / Background The number of surgical procedures is expected to increase, and thus also the total number of complications might increase. World Health Organization, WHO, has developed a Checklist for use in connection with surgical procedures to minimize the risk of errors and to enhance patient safety. The aim of this study was to investigate the theatre nurses' experiences of this Checklist. Method A pilot study was performed and five theatre nurses were interviewed. The interviews were transcribed verbatim, and a qualitative manifest content analysis was conducted with an inductive approach. The result shows that there were obstacles in the use of the Checklist, the staff was unaccustomed to the new procedures the Checklist had led to, the surgical team’s attitudes affected the use of the Checklist, and some in the surgical team showed lack of understanding of the purpose of the Checklist. Uncertainty prevailed among theatre nurses when to perform the different phases of the Checklist, and who should be initiating the Checklist. The use of the Checklist led to increased safety for the patients as well as for the staff, and also led to an increased preparedness for theatre nurses. The presentation of the staff in the theatre room was considered to be positive for new staff, and negative since this took time and involved repetition. Conclusion The WHO's Checklist is a useful tool to increase communication and thereby increase patient safety. There was a need to adapt the Checklist to the own clinics.

Background World Alliance for Patient Safety, launched by the WHO, has created a Surgical Safety Checklist. It was first published in 2008 and has been translated and modified in Sweden by Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF. The use of the WHO Surgical Safety Checklist has been shown to reduce the number of complications and deaths related to surgery. Aim The aim of this study is to describe the Theatre Nurse’s participation in in the use of a modified version of the WHO Surgical Safety Checklist intraoperatively in two Theatres in a hospital in the centre of Sweden. Method This study has a quantitative descriptive approach. A direct observational study was carried out in two Theatres and the participants were asked a few complementary questions after the observations. A total of 16 Theatre Nurses participated in this study. Results None of the Theatre Nurses confirmed all the steps in all phases of the checklists during an operation. However one Theatre Nurse confirmed all the steps in the Sign Out phase at one occasion. There was no team member in either Theatre allocated to read out all the steps in the checklist and to make sure that all the steps were completed. Conclusion Insufficient compliance to the checklist prevails in both Theatres and they need to improve quality measures in order to increase adherence to the checklists to promote patient safety. Clinical significance This study describes the Theatre Nurses’ participation in performing the checklists in the two Theatres were the observations were carried out. The study may inspire improvement measures and provide inspiration for further research. / Bakgrund Världsalliansen för patientsäkerhet, som är en del av WHO, har skapat en checklista för säker kirurgi. Den publicerades för första gången år 2008 och i Sverige har Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, översatt och bearbetat checklistan för svenskt bruk. Användandet av WHO:s checklista för säker kirurgi har visats minska antalet komplikationer och dödsfall i samband med operationer. Syfte Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans medverkan i användandet av WHO:s modifierade checklista för säker kirurgi intraoperativt på två operationsavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Metod Denna studie har en kvantitativ deskriptiv ansats. En direkt observationsstudie genomfördes och därefter ställdes frågor utifrån en frågeguide. Totalt 16 operationssjuksköterskor deltog i studien. Resultat Ingen operationssjuksköterska medverkade i eller tog upp samtliga punkter i checklistans alla tre faser under en operation. En operationssjuksköterska tog däremot upp alla punkter i avslutningsfasen vid ett tillfälle. Det fanns ingen checklisteansvarig personal som läste upp checklistans alla punkter för operationslaget och som såg till att alla punkterna genomfördes på de båda avdelningarna. Slutsats Bristande följsamhet till checklistorna råder på båda avdelningarna. Avdelningarna är i behov av kvalitetsförbättrande åtgärder för att öka följsamheten till checklistorna för att främja patientsäkerheten. Klinisk betydelse Studien är en beskrivning av hur operationssjuksköterskor arbetar med checklistorna på de två avdelningarna där observationerna utfördes. Den utgör en grund för fortsatt förbättringsarbete på avdelningarna samt ger inspiration till fortsatt forskning.

No description available.

Detta examensarbete kommer att handla om planering och projektering av Finplanering. Med Finplanering menas den sista ”finishen” på byggarbetsplatsen dvs. innegårdar, uteplatser, kringliggande gågator och cykelbanor. Det är en etapp i byggproduktionen som börjar bli betydligt mer krävande vad gäller ekonomi och resursåtgång, då det ställs större krav på snabb inflyttning samt att efterfrågan på större och finare uteplatser ökar. Vi har försökt att belysa olika problem man ställs inför under detta skede av byggproduktionen. Vart man kan arbeta för att minska olika problem såsom förseningar och extra kostnader, men framförallt försöka hitta de kritiska skedena där Finplaneringen oftast glöms bort. Samt försöka hitta lämpliga sätt att redan i projekteringsstadiet försöka att planera och strukturera upp förebyggande arbeten så att allting fungerar som det ska när det väl är dags att sätta igång. / This thesis will describe and tell about planning and projecting of “Detailed planning”. “Detailed planning” is the last finish of the construction site i.e. courtyards, patios, surrounding pedestrian streets and bicycle paths. This is a stage in the overall process that is starting to get more demanding in terms of economy and resources. This because today, the demands for speedier housewarming and requirements for bigger and more fancy patios are higher.   We will highlight the different problems that you will encounter during this production stage. We will also pin point the areas where effort is needed in order to lessen problems like delays and extra costs, but most importantly try to find the critical stages during production where “Detailed planning” frequently is “forgotten”. The key, as we will try to show, is to find suitable ways in the early project planning stage to prepare and structure the preventive planning so that all is in place and has a chance to run smoothly when it is time to start the project.

Bakgrund: Användandet av WHO checklista har internationellt påvisat reduktion av komplikationer och mortalitet i samband med kirurgi. Checklista för säker kirurgi 2.0. implementerades under hösten 2021 på en operationsavdelning i Mellansverige. Strategier såsom engagerad ledning, information och medarbetares delaktighet har betydelse för hur checklistan används i det dagliga arbetet. Men uppföljning av förändringsarbeten är en viktig del som dock ofta förbises. Syfte: Syftet var att beskriva i vilken omfattning anestesiteamet genomförde ”kontroll inför anestesistart” enligt checklista för säker kirurgi 2.0 och vilka faktorer som påverkade genomförandet. Metod:Studien genomfördes i form av en mixad metod som ansats med en konvergent parallell design. Ett observationsprotokoll och en intervjuguide användes. Det genomfördes 33 observationer på 23 anestesisjuksköterskor och 12 anestesiläkare för att därefter intervjuas separat. Huvudresultat: Resultatet visade att det var anestesiläkarna som initierade checklistan flest gånger och de flesta punkter kommunicerades. De teman som framkom ur intervjuerna var: tillämpning beroende av checklistans utformning, tillämpning beroende av kunskap och inställning, tillämpning beroende på verksamhet och situation, med nio tillhörande subteman. Slutsats: Denna studie skulle kunna bidra till att andra verksamheter inom operationssjukvård kan dra viktiga lärdomar avseende förutsättningar och utmaningar för en effektiv och lyckad implementering.