Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp är förenat med risk för komplikationer. WHO har utarbetat en checklista för säker kirurgi som används av operationspersonal för att minska risken för komplikationer. Patientsäkerhet finns med som en av grundpelarna i kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor, och i enlighet med denna ska anestesisjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och uppmärksamma arbetsrelaterade risker. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda ”Checklista för säker kirurgi” i sitt dagliga arbete. En kvalitativ studie genomfördes där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju anestesisjuksköterskor. Analys av data gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att vården blir tryggare genom en heltäckande bild, Att praktiska skäl medför att anestesisjuksköterskor tar stort ansvar för genomförandet av checklistan, Att göra avsteg men med checklistan i huvudet och Att alla i teamet måste vara delaktiga och ta ansvar. Slutsatser som kan dras är att mer fokus på utbildning av checklistan för samtliga berörda professioner skulle kunna generera ökad följsamhet vid användning av checklistan, ökad förståelse för varandras yrkesområden samt ökad sammanhållningen i teamet. Det bör läggas mer fokus på såväl modifiering av checklistan som kan användas vid akuta situationer som på åtgärder som främjar kommunikationen och kulturen på operationssalen. Vidare studier bör göras om varför avsteg görs och hur detta kan motverkas så att patientsäkerheten kan upprätthållas. / Having a surgical procedure is associated with risk of complications. WHO has prepared a checklist for safe surgery used by surgical staff to reduce the risk of complications. Patient safety is included as one of the cornerstones in the competence description for anesthesia nurses, and in accordance with this, the anesthesia nurse should work in a patient-safe manner and pay attention to work-related risks. The aim of the study was to examine anesthesia nurses' experiences of using the "Safe Surgery Checklist" in their daily work.A qualitative study was conducted in which seven anesthesia nurses participated. Data was analyzed using qualitative content analysis, which resulted in four categories: Care becomes safer through a comprehensive picture; Anesthesia nurses take great responsibility for the implementation of the checklist due to practical reasons; Making deviations but with the checklist in mind; and Everyone in the team must be involved and take responsibility. Conclusions that can be drawn are that more focus are needed on the education of all professions involved, which could generate increased compliance when using the checklist, increased understanding of each other’s occupations and increase cohesion in the team. Also, there should be more focus on modification of the checklist that can be used in emergency situations and on measures that promote communication and culture in the operating room. Further studies should be done on why deviations are made and how this can be counteracted so that patient safety can be maintained.

Bakgrund: Operationsteamet består av ett komplext samspel mellan olika professioner som tillsammans ska arbeta kring patienten vid kirurgiska ingrepp. Kirurgisk säkerhetschecklista [KSC] är ett redskap som ska bistå med hjälp för samarbetet och kommunikationen inom operationsteamet. Det finns en stor mängd forskning som bevisar hur KSC förbättrar mortalitet, morbiditet och patientsäkerheten, trots detta har operationsteamet bristande följsamhet gentemot KSC. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva operationsteamets uppfattningar av att använda KSC. Metod: Litteraturöversikten baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades, sönderdelades, tematiserades och sammanfogades till denna översikts resultat. Resultat: KSC kunde bidra till förbättrat teamarbete, kommunikation, och arbetsmiljö på operationssalen, samtidigt uppmärksammades olika hinder med samarbetet kring KSC. Personliga attityder, ställningstaganden och övertygelser hos de olika professionerna var faktorer som påverkade teamarbetet. Hur operationsteamet var lett påverkade även samarbetet kring KSC. Upplevelsen av tidsbrist och svårigheter med timing försvårade genomgången av KSC. Slutsats: Det är essentiellt att förstå den komplicerade arbetsmiljön på operationssalarna och hur KSC kan underlätta arbetet i operationssalen men även vilka faktorer som försvårar för operationsteamet att arbeta säkert. För att bilda en djupare uppfattning om operationsteamets komplexitet och arbete med KSC krävs vidare forskning. Resultatet av denna litteraturöversikt skulle kunna bistå med hjälp för klinikerna i sitt arbete kring säkerheten och samarbetet på operationssalarna. / Background: The surgical team consists of a complex interaction between different professionals who work together around the patient during surgical procedures. Surgical Safety Checklist [SSC] is a tool that should assist the interaction and communication within the surgical team. There is a great deal of research that proves how SSC improves mortality, morbidity and patient safety. The surgical team has despite that a lack of compliance with SSC. Aim: The aim of this litterateur review was to describe the surgical team’s perceptions of using the SSC. Method: The literature review was based on 14 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed approaches. The articles were quality checked, analysed, broken down, thematized and merged into the result of this overview. Result: SSC was able to contribute to improved teamwork, communication, and work environment in the operating room, while at the same time various obstacles were highlighted with the collaboration around SSC. Personal attitudes, standpoints and beliefs within the various professions were factors that influenced teamwork. How the surgical team was led also affected the collaboration around SSC. The experience of lack of time and difficulties with timing made the performance of SSC more difficult. Conclusion: It is essential to understand the complicated work environment in the operating rooms and how SSC can facilitate the work in the operating room, also what factors hinder the operating team to work safely. In order to form a deeper understanding of the complexity of the operation team and their work with SSC, further research is needed. The result of this literature review could be of assistance to clinics in their work to improve safety and collaboration in the operating rooms.

Fastighetsmarknaden har visat på ett växande behov av ett hjälpmedel för fastighetsvärderare som underlättar implementeringen av byggnaders gröna egenskaper i värderingsprocessen, samt för att investerare ska kunna se specifika gröna egenskapers effekt på fastighetsvärdet. Användningen av ett flertal olika miljöklassningssystem på marknaden skapar svårigheter vid jämförelse. RICS har tagit fram ett utkast på en hållbarhetschecklista för att komplettera värderingsutlåtandet med en utökad beskrivning av fastigheterna med en systematisk redovisning av egenskaper relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv. Dess syfte är att tydliggöra skillnader och öka utbudet av tillgänglig transaktionsdata med en påföljande ökad transparens på fastighetsmarknaden. Studien syftar till att undersöka hur en hållbarhetschecklista kan tas fram, se ut och fungera, samt om den kan implementeras i ett projekt för en samhällsfastighet. Genom att använda mig av utkastet från RICS och intervjua aktörer på fastighetsmarknaden har en lista tagits fram som jämförts med miljöklassningssystemen och implementerats på ett specifikt projekt. Utfallet har sedan analyserats och legat till grund för de slutsatser som dragits. Resultatet av studien visar att den lista som utgår från RICS ”Sustainability Checklist” med relevanta hållbarhetsaspekter kan implementeras även på samhällsfastigheter då dessa innehar liknande egenskaper som de kommersiella fastigheterna, med vissa skillnader, som övergripande beror av: budgetrestriktioner, lokala förhållanden samt regleringar från kommunen och övriga parter. Även val av miljöklassningssystem har en viss påverkan på utfallet i fallstudien, då ett nära samband finns mellan parametrarna i hållbarhetschecklistan och miljöcertifieringssystemen, och där de kommersiella fastighetsutvecklarna i högre grad har valt att certifiera sina byggnader med de internationella systemen som är mer komplexa och innehar ett högre antal parametrar. Emellertid bygger en framgångsrik implementering av listan på att värderarens roll ändras till mer informerande, vilket också ställer krav på kunskapsnivå och utbudet av utbildning och vägledning för professionella värderare, en uppgift som ska upptas av professionella värderingsorgan. Slutligen fastställs att listan bör bearbetas ytterligare, med utveckling och förtydligande av vissa aspekter för att underlätta insamling av information samt underlätta för värderare att i praktiken kunna använda den som ett komplement i värderingsarbetet. / The real estate market has shown an increased demand among real estate appraisers for a tool to facilitate the implementation of green building features into the valuation process, and for investors to discern a specific green feature’s impact upon value. The wide range of green building rating systems used on the real estate market today causes difficulties in comparison. To supplement the valuation report with an extended description of the properties including a systematic presentation of relevant features from a sustainability perspective, RICS (2012) has formed a draft of a ”sustainability checklist”, which purpose is to highlight differences, increase the supply of information and enhance transparency in the property market. The study aims to investigate the development, design and function of a sustainability checklist, and whether it can be implemented on public properties. A list was created based on the draft from RICS ”Sustainability Checklist”, and interviewed players in the real estate market, which were implemented on a specific project consisting of a public building. The result of the study was analysed and has formed the basis of the conclusions drawn. The result of the study conducted within this thesis shows that the list based on RICS ”Sustainability Checklist” with sustainability aspects included can be implemented also on public buildings, as these buildings possess similar features as the commercial buildings. Some main differences can be seen, overall resulting from: budget constraints, local conditions and regulations from the municipality and other parties. Also, the choice of a certain green building rating system influence the effect on the outcome, whereas a close relationship can be find between certain aspects within the sustainability checklist and green building rating systems, and the commercial real estate developers increasingly chose to certify their buildings with the international systems, which are more complex and contain a higher number of aspects. However, in order to achieve a successful implementation of the list among appraisers within the real estate market, the role of the valuer must change to more informative, which also make demands on the level of knowledge and the provision of training and guidance for professional appraisers, a task to be undertaken by professional valuators. Furthermore, it is also established within this study that the list should be further processed and modified in order to facilitate the gathering of information and to simplify for the appraiser to use it as a supplement within the valuation process.

Bakgrund: World Health Organization gör tydligt att patientsäkerhet är av högsta prioritet för att kunna bedriva säker kirurgi. Kirurgi bedrivs i komplexa miljöer och det föreligger alltid risk för vårdskada. Operationssjuksköterskan kan med sin unika kompetens bidra till att säkerställa patientsäkerheten genom att använda ett säkerhetsmedvetet arbetssätt. Checklista för säker kirurgi är ett säkerhetsverktyg som främjar och optimerar samverkan och kommunikation vid kirurgi. Internationell forskning pekar på att det finns brister i användningen av den. Syftet: Att undersöka följsamheten till checklista för säker kirurgi med avseende på delen kontroll inför op-start med specifikt fokus på operationssjuksköterskans punkter. Metod: Datainsamling genomfördes på två universitetssjukhus i mellansverige på två operationsverksamheter genom 24 strukturerade icke-deltagande observationer under kontroll inför op-start. Som teoretisk referensram användes Schweizerostmodellen. Resultat: Visade att kontroll inför op-start genomfördes på alla observationer, att följsamheten för den personal som skulle initiera checklistan var låg och att följsamheten till punkterna varierade mellan operationsverksamheterna. Vidare påvisades att operationssjuksköterskans följsamhet till kontroll inför op-start har brister. Slutsats: Kontroll inför op-start genomfördes i samtliga fall. Dock påvisades sämre följsamhet till punkterna och utförandet samt att följsamheten till punkterna skiljde sig åt mellan operationsverksamheterna. Dessutom påvisades att operationssjuksköterskan följsamhet till kontroll inför op-start har brister, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Att dessa brister synliggörs kan bidra till ytterligare forskning och därmed förhoppningsvis leda till förbättrad patientsäkerhet.

Introduktion: Kirurgiska ingrepp genomförs i en högteknologisk miljö, det ställs höga krav på operationsteamets medvetenhet gällande patientsäkerhet. Kontinuerligt sker förbättringsarbeten inom operationssjukvård avseende patientsäkerheten, trots det finns det risk för att patienten drabbas av vårdskada oavsiktligt i samband med kirurgiska ingrepp. World Health Organization (WHO) utformade en checklista för säker kirurgi år 2008 vars syfte var att förbättra patientsäkerheten genom att förhindra att vårdrelaterade skador och dödsfall uppstår.  Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenhet av WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes, vilken baserades på Whittemore och Knafls metod. Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i elva artiklar varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad-metod. Resultat: Utifrån studiens resultat identifierades fyra teman; Tillämpning, Ansvar och Ledarskap, Attityd och Utbildning. Konklusion: För att säkerställa en god och säker vård inom operationssjukvård är det betydande att WHO:s checklista genomförs i sin helhet enligt praxis. Det har påvisats brister i följsamheten till användandet av checklistan, vilket kan resultera i att patientsäkerheten riskeras. / Introduction: Surgical procedures are performed in advanced technological environments and there are high demands on the surgical team regarding patient safety. Improvements are continuously being implemented in surgical care regarding patient safety. Despite this, there is still a risk of unintentional patient injury during surgical procedures. The World Health Organization (WHO) designed a surgical safety checklist in 2008 with the purpose of preventing patient injury and death during surgical procedures.  Aim: To describe the surgical teams’ experience of the WHO Surgical Safety Checklist. Method: An integrative literature review was performed based on the method designed by Whittemore and Knafls. Systematic searches were conducted in databases Cinahl and PubMed and resulted in eleven articles, five qualitative, four quantitative and two mixed method studies. Results: Based on relevant articles four themes where identified; Implementation, Responsibility and Leadership, Attitude and Education.  Conclusion: To ensure high qualitative and safe surgical care it is essential that the WHO Surgical Safety Checklist is applied according to praxis. Flaws in compliance of the application of the checklist have been proven which could jeopardize the safety of the patient.

Bakgrund: Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att arbetsmiljön är tillfredställande på arbetsplatsen - bruksskedet. Flertalet av de fysiska arbetsmiljöfaktorerna som arbetsgivaren har att ansvara för bestäms tidigt i byggprocessen, i planerings- och projekteringsstadiet. Arbetsmiljölagen beskriver vilka uppgifter och ansvar som åligger byggherre och projektörer som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. Litteraturen beskriver en utveckling där arkitekter och andra projektörers ansvar för att beakta arbetsmiljöaspekten har ökat. Ett ansvar där deras insatser ofta är begränsade. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll arbetsmiljö­ingenjören kan ha i att beakta arbetsmiljön gällande bruksskedet vid planering och projektering av nya kontorsarbetsplatser. Metod: Uppsatsen bygger på litteraturgenomgång samt intervjuer med huvudsakligen arbetsmiljöingenjörer och arkitekter. Resultat: Litteratur och intervjuer visar att arbetsmiljöingenjörer engageras sent i processen vilket resulterar i brister i arbetsmiljön och ombyggnationer som åtgärd. Här framträder också en situation där kunskapsläget runt arbetsmiljöfrågor hos arkitekter upplevs som svagt, vilket bekräftas av de intervjuade. Respondenterna menar att checklista som arbetsverktyg används i mer eller mindre stor utsträckning. Befintliga checklistor från Arbetsmiljöverket presenteras i uppsatsen, dessa rekommenderas som arbetsverktyg. Slutsats: Av intervjuerna framkommer att respondenterna menar att arbetsmiljöingenjören kan agera sakkunnig, utifrån sin kunskap och erfarenhet, i projekteringsprocessen. Arbetsmiljöingenjören utgör därmed med sin sakkunskap runt arbetsmiljöfrågor ett stöd för byggherre och projektör. Den ansvarsroll som Arbetsmiljölagen beskriver, Byggarbets­miljösamordnare - planering och projektering (BAS-P), torde utgöra en naturlig roll för arbetsmiljöingenjören. I och med detta får arbetsmiljöingenjören en naturlig roll tidigt i byggprocessen.   Nyckelord: Byggprojektering, arkitekt, arbetsmiljö, företagshälsa, checklista. / Abstract Background: The employer has the overall responsibility that the work environment is satisfactory in the work place, the usage stage. Most of the physical working environment factors which the employer has the responsibility for are determined early in the construction process, in the planning and design stage. Work environment legislation describes the tasks and responsibilities for the property developer and design engineers, how the work environment should be considered and who is responsible for the construction process from design to operation stage. The literature describes a development in which architects and other property developers responsibility to take into account the working environment aspect has increased. A responsibility where their efforts are often limited. Purpose: The purpose of this thesis is to examine which role the occupational health and safetey (OHS) engineer may have to take into account in the planning and design of new office workplaces. Method: The thesis is based on literature review and interviews with mainly working engineers and architects. Results: The literature and interviews shows that the OHS engineer is involved late in the process, resulting in shortages and rebuilding as a measure. It also emerges a situation where the knowledge of work environment legislation of architects are perceived as weak, which is confirmed by those interviewed. Respondents believe that checklist as a tool is used more or less often. Existing checklists from the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) are presented in the thesis and are recommended as tool to be used. Conclusion: The interviews reveal that respondents believe that the OHS engineer can act as an expert, based on their knowledge and experience in the planning process. The OHS engineer thus constitutes its expertise and supports the property developer and the design engineer. The role, described in Swedish Work Environment Legislation (Arbetsmiljöverket), construction work environmental coordinator - planning and design (BAS-P) would be a natural role for the OHS engineer. The OHS engineer is given a natural role early in the construction process. Keywords: Construction planning, Architect, Work Environment, Occupational Health Service, Checklist

Molntjänster erbjuder skalbara IT-resurser på begäran över internet, där molntjänstanvändaren endast betalar efter förbrukning. Dessa resurser kan variera mellan allt från processorkraft till lagring (Amazon, 2019). Digitaliseringen av samhället har bidragit till en ökad efterfrågan på innovativa lösningar. Detta har resulterat i att molntjänster har ökat i popularitet inom offentlig sektor, exempelvis inom kommunal verksamhet där trenden pekar på att efterfrågan på molntjänster samt användning av molnlösningar fortsätter att öka. När offentliga aktörer väljer att implementera molntjänster så är det viktigt att den information som hanteras av en molntjänst bibehåller en hög nivå av informationssäkerhet (Hellberg, Islam, & Karlsson, 2018). Viktiga aspekter som kommunal verksamhet bör beakta är funktionalitet och juridiska krav. Förutom dessa aspekter så bör molntjänstkunder även ställa tydliga krav på de tekniska utmaningar som existerar för att kunna säkerställa att lösningen som tillhandahålls uppfyller verksamhetens kriterier rörande interoperabilitet och dataportabilitet.  Denna studie har till syfte att utveckla en checklista som kan användas vid upphandling av molntjänster inom kommunal verksamhet. Studien ämnar även till att analysera det eventuella gap som existerar mellan leverantör och köpare. Studien utförs genom att använda en kvalitativ metod. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från ett urval av IT-avdelningar från kommuner inom Västra Götalands län och representanter från molntjänstleverantörer, samlas information in som sedan analyseras och används för att utveckla en checklista som kan användas vid upphandling av molntjänster inom kommunal verksamhet. Befintlig bakgrundslitteratur har även beaktats och analyserats under studien. Resultatet visar att samtliga kommuner involverade i studien använder sig av upphandlade molntjänster i någon utsträckning och är dagsläget i behov av de positiva egenskaper som molntjänster bidrar med till verksamheten. Resultatet visar även att det finns ett visst gap mellan leverantör och kommunal verksamhet när det kommer till vad som anses vara tydlig kravställning på interoperabilitet. / Cloud services offer scalable IT resources on demand over the Internet, where the cloud service user only pays for consumption. These resources can vary between everything from processing power to storage (Amazon, 2019). The digitization of society has contributed to an increased demand for innovative solutions. This has resulted in cloud services increasing in popularity in the public sector for example in municipal activities where the trend indicates that demand for cloud services and the use of cloud solutions continue to increase. When public actors choose to implement cloud services, it is important that the information handled by a cloud service maintains a high level of information security (Hellberg, Islam, & Karlsson, 2018). Important aspects that municipal activities should consider are functionality and legal requirements. In addition to these aspects, cloud service customers should also set clear requirements for the technical challenges that exist in order to ensure that the solution provided meets the operational criteria for interoperability and data portability. The purpose of this study is to develop a checklist that can be used in the procurement of cloud services within municipal activities. The study also aims to analyze the possible gap that exists between the supplier and the buyer. The study is performed using a qualitative method. Through qualitative interviews with representatives from a selection of IT departments from municipalities within the county of Västra Götaland, information is collected then analyzed and used to develop a checklist that can be used in procurement of cloud services within municipal activities. Existing background literature has also been considered and analyzed during the study. The result shows that all municipalities involved in the study make use of procured cloud services to some extent and are currently in need of the positive properties that cloud services contribute to the business. The result also shows that there is a certain gap between supplier and municipal activity when it comes to what is considered to be clear requirements regarding interoperability.

All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården är skyldiga att dokumentera. Noggrann dokumentation vid inskrivning utifrån checklistan leder till säker vård. Det som inte dokumenteras syns inte, är lätt att missa vid överrapportering och kan leda till lidande för patienten. Dokumentationen är central i kommunikationskedjan och ett hjälpmedel för all vårdpersonal. Syfte: Syftet var att undersöka följsamhet till checklista vid inskrivning av patienter i samband med dokumentation i datajournal på medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning.  Metod: En kvantitativ och explorativ studie med deduktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen bestod av journalgranskning utifrån en förutbestämd checklista som används vid inskrivning. Journalgranskningen utfördes på tio inneliggande patienters journaler på en medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning på ett länsdelssjukhus i södra Sverige. Resultat: Checklistan vid inskrivning följdes till ca 70 % på den medicin/geriatriska akutvårdsavdelning medan ca 30 % av sökorden i checklistan var dokumentation utförd på akutmottagningen. Dokumentationen fördes under relevant sökord. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor på medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning följde flertalet sökord utifrån checklistan vid inskrivningstillfället. Andra sökord i checklistan fanns redan dokumenterade från akutmottagningen när patienten kom upp till akutvårdsavdelningen. / All licensed healthcare professionals have an obligation to document. Keeping an accurate documentation in the electronic health record leads to a patient-safe care. Documentation is key in the communication between healthcare professionals and an important tool in the care that is given. Purpose: The purpose of the study was to investigate adherence to the checklist when documenting in the electronic health record in connection to admitting a patient at a medical/geriatric emergency care department. Method: Quantitative exploratory reviews of electronic health records. A quantitative method with a deductive approach was used when processing data. Data collection consisted of electronic health record reviews based on the checklist used at admittance. The records viewed were those of patients admitted to an emergency care department at a district hospital in southern Sweden. Results: 70% of the documentation from the checklist was kept at the medical/geriatric emergency department while the other 30% where documentation from the emergency room. Documentation was kept under the right search words. Conclusion: Results showed that most keywords were followed by the nurses at the medical/geriatric emergency department and the missing keywords were already documented by nurses at the emergency room.

Denna studie har undersökt hur den nya dataskyddsförordningen GDPR påverkar befintliga informationssystem. Genom arbetet har ett fokus även legat på metoden Privacy by Design och hur väl den uppfylls.GDPR ersätter Personuppgiftslagen i Sverige och innebär även att Missbruksregeln försvinner. Denna förändring kan tänkas resultera i större utmaningar för många företag, eftersom de krav som ställs är högre än tidigare. GDPR innebär ett utökat skydd för den personliga integriteten och ger EU:s medborgare fler rättigheter gällande hur personuppgifter bör behandlas. I och med att många befintliga informationssystem ej skapats med hänsyn till mycket av det GDPR ställer krav på, finns en trolig riskatt flera befintliga informationssystem blir svåra att uppdatera för att vara i linje med förordningen. Då GDPR även inkluderar krav med relevans till metoden Privacy by Design, är det troligt att företag som bättre uppfyller Privacy by Design även kan vara bättre i linje med GDPR. Från de deltagande respondenterna framgick det att en majoritet av de sju grundläggande principerna inom Privacy by Design uppfylls. Viss avsaknad kunde dock ses beroende på vilken organisation eller informationssystem det gällde. Vad som ansågs mest utmanande med dataskyddsförordningen uttryckte samtliga respondenter var förståelse av innebörd och intention med förordningstexten. Gällande vad som upplevdes som det tekniskt mest utmanande kunde mönster identifieras för ett antal krav. De krav som identifierades som väsentliga för befintliga informationssystem att anpassas efter, samt vilka principer inom Privacy by Designsom bättre uppfylldes, låg sedan i grund till en checklista. Checklistan blirett redskapsom ger en riktning för hur dessa punkter kan bemötas. / This study has examined how the new data protection regulation GDPR affect existing information systems. The study has had a focus on the method Privacy by Design and how well its principles are fulfilled by different companies. In Sweden, the GDPR will replace the personal data act, ‘Personuppgiftslagen’. This change may result in greater challenges for companies since the requirements of GDPR are higher than they were before. The GDPR means a greater protection of privacy and it gives EU citizens more rights regarding how their personal data should be processed. Many of the older, existing information systems weren’t created with regards to what GDPR demands. It is possible that this creates a risk for several existing information systems not being compliant with the regulation, because of difficulties in updating the systems. The GDPR also includes requirements related to Privacy by Design, and it is likely that companies that better meet the Privacy by Design principles are better compliant with the GDPR. From the participating respondents, it was shown that a majority of the seven fundamental principles of Privacy by Design are met. However, an absence of some principles could be seen depending on the organisation or information system. The most challenging aspect of the GDPR according to all respondents was to understand the meaning and intent of the regulation. Regarding what was perceived as the most challenging technical aspect of the GDPR, there were patterns for several requirements from the regulation. The requirements that were considered the essential ones for existing information systems to adapt to, as well as the principles that were better fulfilled were the factors the checklist was based on. The checklist can serve as a tool that provides a direction for how the identified issues can be addressed.

The quality of meals is included in the constant improvement of each preschool. The study is carried out on behalf of the City of Malmö and Environmental Management and focuses on this quality work. By compiling a checklist of meal quality and by identifying what the meal quality means for persons working with the meal (managers, cooks, educators and parents), it is our wish that this will be a help in their quality work.   To inspire the composition various organizations working methods and ways to manage, evaluate and make use of different models and tools to improve the dining quality, has been studied.   In the literature, the work has received confirmation of theories that emerged during the analysis work of what a meal is and how quality can be measured. The results show that food quality is described as a complex concept consisting of different parts, where the food, atmosphere, service, together form the meal quality. The semi-structured interviews and the inquiry form, have given an indication of the preschool work with quality in the meal activities and it shows that on a wide range and large differences. When various occupational groups were asked, what ”meal quality” means, the responses are consistent to the food, that it was good, appetizing, organic or where locally produced.   It turned out that the cooperation between managers and other employees worked but that there were no directives "from above" which regulate the work concerning meals. Teamwork between the kitchen and preschool teachers, which is so important in quality work, was very insignificant and they were looking for ways to solve this. The criteria for the Check list that includes headings as, "Food and quality of raw materials", "Dining" situation", “Work environment and collaboration" and "Education and development" are based on the results we received from interviews, literature studies and field trips. / Måltidskvalitet ingår i det ständiga förbättringsarbete som varje förskola i Sverige måste göra enligt skollagen. Studien, som görs på uppdrag av Miljöförvaltningen Malmö stad, inriktar sig på detta kvalitetsarbete. Genom att ta fram kriterier för en checklista för måltidkvaliteten och att identifiera vad måltidskvalitet innebär för personer som är knutna till måltiden i förskolan (chefer, kockar, pedagoger och föräldrar), är målsättningen att detta blir en hjälp i kvalitetsarbetet.   Olika organisationers sätt att hantera, utvärdera och använda sig av olika modeller och redskap för att förbättra måltidskvaliteten har inspirerat sammansättningen av checklistan.   I litteraturgenomgången bekräftas teorier som uppkommit under analysarbetet kring vad en måltid är och på vilket sätt kvalitet kan bedömas. Resultatet av litteraturgenomgångenvisar att måltidskvalitet beskrivs som ett komplext begrepp bestående av olika delar, där mat, miljö och service tillsammans formar måltidskvalitet.   Genom semistrukturerade intervjuer och enkäter har en uppfattning om förskolornas kvalitetsarbete inom måltidsverksamheten erhållits, som visar på en stor bredd och stora skillnader i hur man arbetar med måltidskvalitet. På frågan vad måltidskvalitet betyder för de olika yrkesgrupperna är dock svaren samstämmiga, -att råvaran ska vara god, aptitlig, ekologisk eller komma från producenter i närområdet.   Det visade sig att samarbetet mellan chefer och övrig personal fungerade men att det inte förekom några direktiv ”uppifrån” som reglerade måltidsarbetet. Samarbetet mellan kök- och pedagogerna, som beskrivs som viktig i kvalitetsarbetet, var mycket litet och man letade efter sätt att lösa detta. Kriterierna för checklistan; ”Mat och råvarornas kvalitet”, ”Måltidssituationen”, ”Arbetsmiljö och samverkan” samt ”Utbildning och utveckling” har arbetats fram som ett resultat av vårt empiriska material samt den genomgång av tidigare studier och modeller som genomförts inom ramen för uppsatsarbetet.